EPI-aktuellt, vol 9, nr 6 (11 februari 2010)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

Fortsatt ökning av antal rapporterade tuberkulosfall

Ändrade rutiner kring datahantering

Från och med 2009 års tuberkulosstatistik grundar sig antal fall på statistikdatum. Tidigare har statistiken grundat sig på datum för behandlingsstart. Detta gör att ett fåtal rapporterade tuberkulosfall som inkluderats i 2008 års statistik även är inkluderade i 2009 års statistik. Vidare inkluderas från och med år 2009 rapporterade fall som diagnosticerats i annat land, fall som tidigare exkluderats från redovisning i statistiken. Detta kan möjligen förklara en liten del av det ökade antalet fall som rapporterats under 2009, men inte hela ökningen.

Antal rapporterade fall ökade med 16 procent

643 fall av tuberkulos rapporterades under 2009 vilket är en ökning med 16 procent jämfört med 2008. 10 av dessa fall hade diagnosticerats före ankomst till Sverige, fall som tidigare år inte har inkluderats i statistiken. Strax över 80 procent av fallen var utlandsfödda, en grupp som har stått för en majoritet av de rapporterade tbc-fallen varje år sedan 1992 (figur 1).

Flest fall rapporterades från Stockholms läns landsting (239 fall), Västra Götalandsregionen (82 fall) och Region Skåne (56 fall) (figur 2).

Svenskfödda

117 fall rapporterades bland svenskfödda varav 52 var kvinnor och 65 var män. Medianåldern för kvinnor var 66 år (med en variation mellan 0-98 år) och för män 65 år (med en variation mellan 0-100 år). Bland svenskfödda drabbas framförallt äldre åldersgrupper jämfört med utlandsfödda (figur 3).

Utlandsfödda

526 fall rapporterades bland utlandsfödda. Medianåldern för kvinnor var 33 år (med en variation mellan 2-87 år) och medianåldern för män var 31 år (med en variation mellan 4-89 år). 57 procent var födda i Afrika, framförallt Somalia och Eritrea. 22 procent kom från Asien, 10 procent från Europa, 9 procent från Mellanöstern och 2 procent från Syd-/Centralamerika.

Sjukdomslokalisation

Av alla de 643 rapporterade fallen hade 365 lungengagemang varav 137 var direktpositiva i sputum-mikroskopi och klassades som högsmittsamma (figur 4). Av de extrapulmonella manifestationerna var engagemang av lymfkörtlar det vanligaste med 170 fall. Totalt var 82 procent av alla fall bekräftade med positiv odling.

Multiresistent tuberkulos (MDR-TB)

Under 2009 rapporterades 13 fall av MDR-TB att jämföra med 14 under 2008. De är alla födda utomlands och de flesta har nyligen anlänt till Sverige. Bara en av dem har bott i Sverige mer än 5 år. Åldern varierar från 11 till 43 år och 4 av dem har tidigare behandlats för tbc. Totalt 7 av 13 hade lungengagemang och var mer eller mindre smittsamma.

Ingen ökning av tuberkulos hos barn

Vi ser ingen ökning av fall bland barn motsvarande den generella ökningen av totala antalet fall, vilket man kan tolka som att den inhemska smittspridningen är någorlunda under kontroll. Sammanlagt rapporterades 16 fall bland barn i åldrarna 0-9 år under 2009, att jämföra med 17 fall under 2008. Av dessa är 6 födda i Sverige varav 5 har utlandsfödda föräldrar och har smittats av utlandsfödda släktingar. Även barnet med helsvensk bakgrund smittades av en släkting och upptäcktes vid en miljöundersökning.

Typning

Ungefär 85 procent av alla odlingsverifierade fall i Sverige typas med RFLP för att se om de tillhör något kluster (2 eller fler fall med samma RFLP mönster). Av 449 undersökta stammar under 2009 tillhörde cirka 37 procent ett kluster. Storleken på klustren varierar mycket och i många fall är det ursprungsland som är den minsta gemensamma nämnaren. Det förekommer också att tydliga epidemiologiska sammanband ej kan verifieras med RFLP, det vill säga att en del personer är smittade av någon annan än den man trott var index.

Kommentar

Antalet fall av tuberkulos i Sverige har ökat nästan varje år sedan 2003, men trots detta hör Sverige ändå till de länder i världen som har lägst förekomst av tbc (6 fall per 100 000 invånare och år). Ökningen sedan 2003 utgörs av utlandsfödda personer och är helt avhängig migrationsflödet från länder med hög incidens av tbc. Detta understryker vikten av att nyanlända personer, särskilt personer som anländer från länder där tuberkulos är vanligt förekommande, erbjuds och kommer till hälsoundersökning ganska snart efter ankomst till Sverige. Även om man inte är sjuk vid ankomst till Sverige är screening för latent tbc värdefull, dels för eventuell profylaktisk behandling men också för att informera om symtom på aktiv tbc så att man snabbt vänder sig till läkare vid behov.

Bland svenskfödda är det framförallt äldre som utvecklar aktiv tbc efter att ha blivit smittade i barndomen, men också personer vars föräldrar kommer från länder med hög förekomst av tbc är en riskpopulation. I Skåne har man upptäckt ett kluster av fall bland hemlösa som också inkluderar fall i Köpenhamn. Under hösten har det genomförts en stor miljöundersökning i denna grupp och förhoppningsvis är det nu under kontroll (läs mer om denna händelse här). Tbc bland svenskfödda en så ovanlig sjukdom att det finns stor risk att diagnosen glöms bort. Vid hosta som varar mer än 3 veckor och allmänna sjukdomssymtom så som feber och viktnedgång är det viktigt att komma ihåg tbc som differentialdiagnos, även i den svenskfödda populationen.

Läs Smittskyddsinstitutets sjukdomsinformation om tuberkulos här

/Jerker Jonsson, överläkare, epidemiolog, Avdelningen för Epidemiologi, Smittskyddsinstitutet
Frida Hansdotter, epidemiolog, Avdelningen för Epidemiologi, Smittskyddsinstitutet

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-02-11

Invasiva stafylokockinfektioner

Sedan 2000 är meticillinresistenta Staphylococcus aureus, MRSA, en anmälningspliktig sjukdom och tillförlitlig statistik finns därmed tillgänglig. Hur vanligt det är med allvarliga meticillinkänsliga stafylokockinfektioner, MSSA-infektioner, i Sverige vet däremot ingen. Eva Melander (1) försökte 2007 uppskatta antalet MSSA-infektioner genom att extrapolera data rapporterade till det europeiska övervakningssystemet EARSS och kom fram till en siffra för bakteriemi på 2 195 fall per år, det vill säga 24,3 fall per 100 000 invånare och år.

Data från en prospektiv studie i Västsverige (2), framlagd i min avhandling (3), visar att Melanders siffra är en underskattning. Vi kom fram till 33,9 fall per 100 000 invånare och år för invasiva Staphylococcus aureus infektioner (bakteriemi 27,6 fall per 100 000 invånare och år). Detta är rimligen en minimisiffra på grund av två orsaker: Hur välgjord studien än är fångar den inte upp alla fall. Det beror exempelvis på att alla patienter inte blododlas. Dessutom inkluderar inte vårt upptagningsområde storstadsregionerna med ett förmodat ökat antal patienter med riskfaktorer för invasiva stafylokockinfektioner.

I vårt material var 49 procent av infektionerna samhällsförvärvade, 32 procent nosokomiala fall och 19 procent på annat sätt vårdrelaterade infektioner så som fall bland boende på sjukhem eller boende hemma med sjukvård i hemmet. Vi noterade bland de samhällsförvärvade fallen många som hade sporadiska kontakter med sjukvården månaderna före insjuknandet, exempelvis hade 22 procent vårdats på sjukhus månaden före sjukdomsdebut. Män drabbades något oftare, ej signifikant, och incidensen steg med åldern. Vi noterade även en liten incidensökning mellan 10 och 20 års ålder. Dialyspatienter hade den högsta relativa risken att insjukna (hemodialyspatienter RR 290, 95 procent konfidensintervall 160-470).

I den allmänna uppmärksamheten kring MRSA så kan man ibland få intrycket att MSSA inte utgör något större kliniskt problem. Våra resultat för mortalitet, recidiv och kvarstående besvär påvisar något annat. Totalmortaliteten de första 28 dagarna efter insjuknandet var 19 procent, 9 procent recidiverade (>4 veckor efter första episoden) och 32 procent hade någon form av kvarstående besvär 1 månad efter avslutad antibiotikabehandling.

Är invasiva stafylokockinfektioner bara en angelägenhet för infektionsläkare? Svaret på den frågan är nej. Endast 18 procent av fallen vårdades primärt på en infektionsklinik. Detta faktum tydliggör att allvarliga MSSA-infektioner berör många kliniska specialiteter, men att det finns ett behov av konsultinsatser från infektionsmedicinare. Jag föreslår anmälningsplikt som möjliggör nationell statistik för dessa vanliga, allvarliga och ofta svårbehandlade infektioner.

Källor

(1) Melander, E., L.G. Burman med flera. (2007) ”Antibiotika resistenta S. aureus ger ökad dödlighet och dyrare sjukvårdskostnader” Läkartidningen 104(42): 3052-6.
(2) Jacobsson G, Dashti S, Wahlberg T et al (2007)”The epidemiology of and risk factors for invasive Staphylococcus aureus infections in western Sweden” Scand J Infect Dis 39(1):6-13.
(3) Jacobsson G, (2009) “Invasive Staphylococcus aureus infections” Avhandling Göteborgs Universitet, inst. för Biomedicin.

/Gunnar Jacobsson, Infektionsläkare, Infektionskliniken Skövde

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-02-11

Kurs i infektionsepidemiologi

Läs mer om kursen i Danmark här

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-02-11

När kan hivpositiva ha sex?

Smittrisken minskar betydligt om en hivpositiv får rätt behandling. Men frågan är var gränsen går: hur liten risk att få hiv när man har sex kan vi acceptera? Och vilka risker talar vi om?

Läs artiklarna i Smittskydd;

Kan hivpositiva ha sex utan att smitta?

Vad som avgör smittrisken när du har sex

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-02-11

Den nya influensan A(H1N1)

På smittskyddsinstitutets webbplats finns det en samlingssida där all information från Smittskyddsinstitutet om den nya influensan samlas. Där kan du även hitta influensarapporter som publiceras varje vecka och sammanfattar det aktuella influensaläget i Sverige och i världen. Såväl säsongsinfluensa som den nya influensan A(H1N1) behandlas i influensarapporten.

Läs senaste influensarapporten

Samlingssidan hittar du här

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-02-11

Länkar till andra smittskyddsnyheter

CDC: MMWR (Morbidity and Mortality Weekly Report)

ECDC: Eurosurveillance

EpiNorth: EpiNews

Folkehelseinstituttet: MSIS-rapport

Health Protection Agency: Health Protection Report

International Society For Infectious Diseases: ProMED-mail

Statens Serum Institut: EPI-NYT

WHO Disease Outbreaks News

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-02-11

Tipsa en vän

Uppdaterad 2010-02-11 15:00