EPI-aktuellt, vol 9, nr 49 (9 december 2010)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

En ökning av antalet mycoplasmainfektioner i Sverige

Statens seruminstitut i Danmark (SSI) rapporterade förra veckan att andelen luftvägsprover som innehåller mycoplasma har ökat (länk). Smittskyddsinstitutet (SMI) har därför gjort en förfrågan angående mycoplasmaförekomst i luftvägsprover som skickats till svenska laboratorier. Alla 11 laboratorier som har svarat har noterat samma ökande trend. Ett exempel visas i tabell 1.

Tabell 1: Sammanställning av mykoplasmadiagnoser 1 sept-6 dec 2004-2010 från Unilabs mikrobiologiska laboratorium i Skövde

Se även statistik över Mykoplasmadiagnostik i Kalmar län här

Från Halmstad rapporteras att man efter en topp mellan hösten 2004 och sommaren 2007 sett mycket få fall av mycoplasmainfektion, men att man nu har en kraftig ökning (läs mer om detta här). Enligt en dansk seroepidemiologisk studie över perioden 1946-1995 hade man mycoplasmaepidemier mellan vart 3:e och vart 5:e år i Danmark. Motsvarande studie har inte gjorts i Sverige, men mycket talar för att samma mönster finns även i Sverige och att vi nu befinner oss i eller i början av en period med ökande mycoplasmaspridning.

Nys i näsduk eller armveck för att undvika smittspridning

Mycoplasma pneumoniae är en liten bakterie utan cellvägg. Bakterien sprids från människa till människa som droppsmitta. Nära kontakt krävs för smitta och smittsamheten är stor inom familjer och barngrupper. Inkubationstiden är betydligt längre än för virusorsakade luftvägsinfektioner, 2-3 veckor. I princip alla kan bli smittade eftersom genomgången sjukdom inte ger bestående immunitet.

Att försöka undvika närkontakt med smittade är viktigt för att förhindra smittspridning, liksom att nysa i näsduk eller armvecket. Det är inte helt klart hur stor del av smittan som kan ske genom hand-slemhinnekontakt, men eftersom det är svårt att veta vilken infektion en person har är handhygien alltid lika viktigt i förkylningstider.

Sjukdomen börjar med vanliga förkylningssymtom

Symtomen vid mycoplasmainfektion kommer huvudsakligen från luftvägarna och sjukdomen brukar börja med svalgirritation och nästäppa – vanliga förkylningssymtom alltså. Huvudvärk är vanligt. De flesta smittade får lindriga eller inga symptom, men lunginflammation kan tillstöta hos upp till 10 procent av de smittade. I åldersgruppen 20–30 år är mycoplasma den vanligaste orsaken till lunginflammation i Sverige. Den brukar föregås av tilltagande torrhosta några dagar efter förkylningsinjuknandet.

Mycoplasma är en av de många luftvägsinfektioner som kan sätta igång en astmaattack. Man bör också vara medveten om att det ibland förekommer mycoplasmarelaterade infektioner utanför luftvägarna, som hjärninflammation, andra neurologiska symptom och ledbesvär. En del av dessa symtom beror på spridning av bakterien till olika organ, andra på immunologiska reaktioner som orsakats av infektionen. Immunsuprimerade är extra känsliga för mycoplasmainfektion.

Undvik onödig antibiotikaförskrivning

Om mycoplasmainfektion verifierats och patienten är så svårt sjuk att behandling är nödvändig, kan makrolider eller tetracyklin användas. Det är dock viktigt att tänka på att infektionen i de flesta fall självläker och att antibiotikaförskrivning endast ska ske i enlighet med utgivna behandlingsrekommendationer (se Läkemedelsverket och Strama behandlingsrekommendationer för nedre luftvägsinfektioner)

Läs sjukdomsinformation om mycoplasma pneumoniae-infektion här

Källa dansk studie;
Lind K, Benzon MW, Jensen JS & Clyde WA Jr (1997) A seroepidemiological study of Mycoplasma pneumoniae infections in Denmark over the 50-year period 1946–1995. Eur J Epidemiol 13: 581–586

/Annika Linde, Mia Brytting, Smittskyddsinstitutet

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-12-09

Spridning av Hepatit B hos intravenösa missbrukare i Gävleborg

I december 2009 upptäcktes ett fall av akut Hepatit B hos en intravenös missbrukare i Västra Gästrikland i Gävleborgs län. Under 2010 har det anmälts ytterligare åtta fall av akut hepatit B bland intravenösa missbrukare i samma område. Hepatit B har en inkubationstid som varierar mellan två och sex månader. Smittspårning och upptäckt försvåras delvis av att en del av patienterna saknar tydliga symtom och att några patienter inte uppvisar gulsot.

Totalt 13 fall

Totalt har det under 2010 (jan-nov) anmälts 13 akuta Hepatit B fall. Av dessa har nio fall angetts vara smittade via intravenöst missbruk, ett fall via heterosexuell kontakt och för tre fall är smittvägen okänd. Av de intravenöst smittade fallen rapporterades de första två i januari, sedan rapporterades ett i mars, två i augusti, två i oktober och två fall i november.

Typning av virus pågår. Tre av fallen är typade och har genotyp D (ett i december 2009 och två i augusti 2010). Smittspårning pågår via infektionskliniken i Gävle.

I oktober har vaccination mot Hepatit B erbjudits till de intravenösa narkomaner som vistats på två enheter för avgiftning/behandling för missbrukare. Tyvärr hann en person insjukna strax efter första dosen.

Initierat samverkan mellan kommun och landsting

Under hösten har smittskyddsenheten initierat en samverkansaktivitet mellan kommun och landsting. Detta för att försöka skapa lågtröskelmottagningar för intravenösa missbrukare. Om smittskyddsenheten får till stånd en sådan samverkan kan provtagning för hepatit och HIV samt vaccinering mot hepatit B bli några av aktiviteterna.

Läs mer om Hepatit B här

/Signar Mäkitalo, Monica Halldén, Smittskyddsenheten, Landstinget Gävleborg

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-12-09

Att förebygga spridning av resistenta bakterier är en lönsam investering

Smittspridning av resistenta bakterier i vården är ett hot mot patientsäkerheten och innebär stora kostnader för hälso- och sjukvården. Men det går att förebygga genom ett effektivt samarbete mellan sjukhusledningar och alla inblandade aktörer. Det framgår av en ny avhandling av Birgitta Lytsy, hygienläkare i Uppsala län och doktorand vid Uppsala universitet.

Läs mer om detta här

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-12-09