EPI-aktuellt, vol 9, nr 4 (28 januari 2010)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

Den nya influensan A(H1N1)

På smittskyddsinstitutets webbplats finns det en samlingssida där all information från Smittskyddsinstitutet om den nya influensan samlas. Där kan du även hitta influensarapporter som publiceras varje vecka och sammanfattar det aktuella influensaläget i Sverige och i världen. Såväl säsongsinfluensa som den nya influensan A(H1N1) behandlas i influensarapporten.

Läs senaste influensarapporten

Samlingssidan hittar du här

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-01-28

Vaccinationsprogram ger effektivt skydd mot kikhosta

Smittskyddsinstitutet genomförde 1997 och 2007 så kallade seroepidemiologiska studier för att studera immunitetsläget hos befolkningen mot de infektioner som ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet. Studien inleddes med att flera tusen slumpvis utvalda personer lämnade blodprov till landstingens smittskyddsenheter. Nu är studien för kikhosta klar.

Kikhosta orsakas av bakterien Bordetella pertussis, som bildar ett specifikt toxin (PT). Antikroppskoncentrationerna mot detta toxin (anti-PT) i olika åldersgrupper återspeglar exponeringen för kikhosta hos befolkningen sedan nyligen vaccinerade uteslutits. Allmän vaccination mot kikhosta återinfördes i Sverige 1996 efter ett uppehåll på 17 år.

Minskad cirkulation av kikhosta

Som ett tecken på att exponeringen för kikhosta minskat i Sverige sjönk medianvärdet från 13.9 EU/ml 1997 till 3.7 EU/ml 2007. Andelen med påvisbara anti-PT nivåer var lägst hos 8-9 åringar (60 procent) och 4-5 åringar (80 procent). Dessa två grupper var grundvaccinerade men hade ännu inte fått en påfyllnadsdos. Studien visar också att immunitetsskyddet varar betydligt längre efter en genomgången infektion än efter vaccination.

Viktigt är att vaccinationen av barn även påverkar antikroppsprofilen hos ovaccinerade vuxna. För navelsträngsblod hade andelen utan påvisbara antikroppar ökat från 1 procent år 1997 till 12 procent 2007, sannolikt beroende på att den naturliga påfyllnaden av immunitet minskat i takt med att cirkulationen av kikhostebakterier avtagit. Kikhosta är en särskilt allvarlig sjukdom hos de minsta barnen som är i behov av sjukhusvård i omkring 70 procent av fallen. Eftersom den första dosen vaccin ges när barnet är 3 månader gammal och mamman i stigande omfattning visar tecken på bristande immunitet utgör detta ett särskilt observandum.

Konsekvenser för vaccinationsprogrammet

Resultaten ger stöd åt nuvarande vaccinationsprogram. Efter en grundimmunisering vid 3,5 och 12 månader rekommenderas en påfyllnadsdos vid 5-6 års ålder och ytterligare en vid 14-16 år. Som en följd av minskande immunitet bör man särskilt uppmärksamma möjligheten av kikhosta hos vuxna vid långvarig hosta även om kikningar inte föreligger och överväga specifik diagnostisk provtagning. Det är angeläget att effekterna av ändringarna i vaccinationsprogrammet följs upp med liknande studier. Särskilt måste behovet av påfyllnadsdoser i högre åldrar studeras.

Mer detaljerad information hittar du här

/Hans Hallander, Avdelningen för immunologi och vaccinologi, Smittskyddsinstitutet

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-01-28

Karbapenemresistenta Klebsiella pneumoniae i Stockholm

Sedan slutet av oktober 2009 har tre fall av Klebsiella pneumoniae med ESBL av så kallad KPC-typ diagnostiserats inom sluten vård i Stockholm. I samtliga fall isolerades stammarna initialt från urin. Till följd av att stammarna var karbapenemresistenta utfördes lapptest för fenotypisk påvisning av KPC-betalaktamas vid Karolinska Universitetslaboratoriet. Verifiering med PCR av KPC-genen utfördes sedan på Smittskyddsinstitutet. Sekvensering visade att ett isolat hade KPC-2 och två isolat KPC-3.

Alla tre patienterna har en allvarlig grundsjukdom med upprepade slutenvårdstillfällen. Två av dem har nyligen vårdats inom slutenvård utomlands. Utredning av eventuella samband mellan fallen pågår. Till följd av att KPC-betalaktamaser ofta förekommer hos en bestämd typ (K. pneumoniae sekvenstyp ST258) kan det ibland vara svårt att avgöra om besläktade bakterieisolat är del i ett utbrott eller om de representerar separata händelser med en mycket vanligt förekommande bakterietyp.

KPC (Klebsiella pneumoniae carbapenemase) är en variant av ESBL (ESBL_CARBA) som orsakar resistens mot både penicilliner, cefalosporiner och karbapenemer. Till följd av att KPC-resistensgener finns på mobila genetiska element som även bär på andra resistensgener medför det ofta multiresistens som omfattar resistens mot både kinoloner, trimetoprim-sulfa och aminoglykosider. Ibland är bakterieisolat av denna typ endast känsliga för colistin, ett antibiotikum som inte är registrerat i Sverige och som har sämre klinisk effekt än de flesta andra antibiotika som används i modern sjukvård. Även resistens mot det relativt nya tetracyklinderivatet tigecyklin ses ofta hos K. pneumoniae med KPC-betalaktamaser.

I Sverige har vi därmed funnit fem isolat som har ESBL_CARBAav KPC-typ. Det första beskrevs 2007 i EPI-aktuellt och i Eurosurveillance. Omfattande nosokomial spridning av K. pneumoniae med KPC-betalaktamaser finns dokumenterad från flera delar av världen. Det är därför särskilt angeläget att dessa stammar upptäcks tidigt så att strikt infektionskontroll kan beaktas kring infekterad/koloniserad individ för att motverka vårdrelaterad spridning. Enligt den nya definition av ESBL som beskrivs i ett supplement till Stramas förslag till vårdprogram mot ESBL-resistens hos tarmbakterier bör isolat med sådana resistensgener anmälas till SmiNet från laboratorierna. Under 2009 och 2010 erbjuder Smittskyddsinstitutet kostnadsfri analys av bakterieisolat där misstanke om KPC (ESBL_CARBA) föreligger.

/Olov Aspevall, Vårdhygien Stockholm

Björn K. Eriksson, Smittskydd Stockholm

Christian G. Giske, Karolinska Universitetslaboratoriet

Barbro Olsson-Liljequist, Petra Edquist och Karin Tegmark Wisell, samtliga vid Sektionen för antibiotikaresistens och vårdhygien, Avdelningen för bakteriologi, Smittskyddsinstitutet

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-01-28

Gamla och nya medarbetare vid Smittskyddsinstitutet

Nu är det dags för Yvonne Andersson att gå i pension efter 30 års tjänst som epidemiolog, först vid Statens Bakteriologiska Laboratorium – SBL och sedermera Smittskyddsinstitutet. Yvonne har varit en entusiastisk utbrottsutredare av mag- tarm infektioner.

-Du älskar att utreda framförallt vattenburna utbrott av olika infektioner. Vad är det som är så spännande med det tycker du?

-Att utreda vattenburna utbrott är som att lägga ett pussel med tekniska, mikrobiologiska och epidemiologiska pusselbitar. Under årens lopp har jag varit på många vattenverk och ute på ledningsnäten och letat efter dessa pusselbitar. Jag har sett till att mycket vatten- och humanprover tagits och undersökts för rätt agens, och enkätundersökningarna vid vattenburna utbrott har blivit åtskiliga.

-30 år är en lång tid och du har hunnit utreda en mängd utbrott av olika slag. Är det något utbrott som du minns var extra spännande och roligt att jobba med?

-Det allra första utbrottet jag var med och utredde var ett campylobacterutbrott i Grums 1980 som spreds via vatten. Det var väldigt spännande i och med att allting var så nytt. Man hade bara någon månad tidigare på laboratoriet börjat använda metoder för att diagnosticera campylobacter och det blev därför det första bekräftade campylobacterutbrottet i Sverige.

Jag har också varit med och utrett ett salmonellautbrott i Östersund som var väldigt svårtlöst. Salmonellan visade sig spridas via mjölk, något man från början inte misstänkte i och med att mjölken var pastöriserad. Även åldersfördelningen och den geografiska spridningen på fallen gjorde att man inte trodde att det kunde vara mjölk som orsakade utbrottet. Men ju klurigare utbrotten är desto roligare är de att utreda tycker jag!

-På vilket sätt har utbrottsarbetet förändrats under åren som du har jobbat?

-Framförallt har SMI:s roll förändrats mycket i och med att smittskyddsläkarorganisationen kom och ansvaret för utbrottsutredning nu främst ligger på smittskydden i landstingen och miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i kommunen. De epidemiologiska metoderna har blivit bättre och analysarbetet utvecklats. Laboratorietekniken har förbättrats vilket gjort det lättare att hitta patogener och säkerställa smittsamband genom typning. Datatekniken och tillgången till GIS (står för Geographic Information System) i analysarbetet har ju dessutom förenklat arbetet avsevärt. Nu kan man scanna in enkäter och få all data tillbaka i en excelfil. Innan det var möjligt gjorde vi allting för hand och markerade fall med nålar på en karta för att se hur de hade spritt sig samhället. Datamaskiner fanns överhuvudtaget inte på epidemiologen under tidigt 1980-tal.

-Har du några tips till kvarvarande kollegor som arbetar med utbrottsutredningar?

-Ja, jag har lärt mig att man aldrig ska ha några förutfattade meningar när man utreder utbrott, och man måste vara beredd att snabbt lägga annat åt sidan för att direkt börja jobba med utbrottet. Och sedan är det bra att vara nyfiken och flexibel och komma ihåg att utredningsarbetet är roligt!

Anders Wallensten är en ny medarbetare på Avdelningen för epidemiologi. Anders är läkare, utbildad i Uppsala, med specialisttjänstgöring inom allmänmedicin. Han har disputerat på influensavirus hos vilda fåglar och nyligen avslutat The European Programme for Intervention Epidemiology Training (EPIET) vid Health Protection Agency i England.

-Vad kommer du huvudsakligen att syssla med på Avdelningen för Epidemiologi?

-Jag kommer att syssla med frågor som rör klimatets inverkan på infektionssjukdomar, vilket i stor utsträckning gäller zoonoser, men även frågor kring antibiotikaresistens och omvärldsbevakning/resemedicin. Att hålla vår information om smittsamma sjukdomar uppdaterad är också något jag kommer att lägga ned tid på.

-Du är ju en hängiven ornitolog, har du någon favoritfågel?

-Min favoritfågel är gärdsmyg, den är liten men kraftfull!

-Välkommen till SMI!

/Frida Hansdotter, Redaktör EPI-Aktuellt

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-01-28

Utbildningsdag om basal hygien

Den 27 april 2010 anordnar Smittskyddsinstitutet en utbildningsdag om basal hygien. SMI-dagen vänder sig i första hand till privata vårdgivare. Vi kommer under dagen att belysa aktuell vårdhygienisk problematik med hjälp av olika aktörer från myndigheter, föreningen för vårdhygien, vårdgivare och områdesexpertis.

Läs mer om utbildningsdagen och anmäl dig här

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-01-28

SMI spårar blodburna smittor i vården med avancerad metod

I Sverige rapporteras varje år cirka 6500 stick- eller skärskador i vården. Risken att bli smittad vid ett olycktillbud är liten, men ändå drabbas ett antal personer varje år. Med en ny avancerad metod kan Smittskyddsinstitutet spåra smittan genom att jämföra virusets arvsmassa. Här kan du läsa hela artikeln på Smittskyddsinstitutets hemsida.

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-01-28