EPI-aktuellt, vol 9, nr 33 (19 augusti 2010)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

Förorenat brunnsvatten och bristande hygienrutiner orsakade stora utbrott

Under semestertiderna hade Smittskyddsenheten i Kalmar län bråda dagar med två större utbrott under kort tid. Ett vattenburet utbrott på norra Öland drabbade ett flertal individer som insjuknade med framförallt kräkningar och diarré. Samtidigt med detta utbrott startades en utredning av ett salmonellautbrott kopplat till en sommarrestaurang i Kalmar.

Förorenat brunnsvatten orsakade utbrott på Öland

Det vattenburna utbrottet på Öland orsakades av att brunnsvattnet från en gård förorenade det kommunala vattnet via en defekt backventil. Med hjälp av Smittskyddsinstitutet (SMI) analyserades prover från två drabbade personer. Elektronmikroskopi visade på norovirus. Vattenprov från den misstänkta smittkällan som analyserats med PCR uppvisade också norovirus och vid typning fann man identiskt virus-RNA från både patient och vattenkällan, norovirus genotyp GII.4. Detta är ett starkt indicium på att norovirus orsakade utbrottet. Hushållen uppmanades att koka vattnet och efter en dryg vecka var vattenledningsnätet sanerat och inga fler insjuknade.

Bristande hygienrutiner orsakade salmonellautbrott på restaurang i Kalmar

Ytterligare en utbrottsutredning startades sedan ett antal personer hade drabbats av Salmonella Typhimurium fagtyp NT. Gemensamt var att de alla ätit på sommarrestaurangen Stensötorpet i Kalmar. De drabbade hade ätit vid olika tillfällen och olika maträtter under början av juli. Kommunens livsmedelsinspektör utförde en inspektion på restaurangen och personalen provtogs för Salmonella. Vid en första inspektion hade man inga anmärkningar på rutinerna kring hantering av livsmedel.

Efter inspektionen insjuknade ytterligare personer som ätit på restaurangen i salmonellainfektion och en ny gemensam inspektion gjordes av en annan livsmedelsinspektör tillsammans med smittskyddsläkaren. Man hittade då klara brister i köket så som ett nedkylningsskåp ur funktion, dålig separering av råvaror och färdiglagad mat samt allmän oordning och oreda. Prov från personal visade överraskande att fem individer var positiva för Salmonella varav fyra var symptomfria bärare. Man beslöt då att stänga restaurangen. Prov från mat på restaurangen visade Salmonella i revbensspjäll och fläskkarré tillagat på restaurangen.

Via medier uppmanade Smittskyddsenheten i Kalmar de personer som ätit på restaurangen att provta sig för Salmonella. Smittskyddsenheten och SMI skickade också en uppmaning till landets övriga smittskyddsenheter att vara uppmärksamma på salmonellafall som möjligen varit på restaurangen i Kalmar. Via Socialstyrelsen skickade SMI även en varning (i det så kallade Early Warning and Response System, EWRS) till andra länder i Europa som kan ha haft turister i Kalmar.

Till dags dato har 40 fall av salmonellainfektion kunnat kopplas till Stensötorpet. Restaurangen ligger på ett campingområde varför flera turister har insjuknat. Åtminstone 11 fall av de 40 kommer från andra län. Fallen kunde även kopplas samman genom att en så kallad utbrottsstam identifierades vid genetisk typning (MLVA) vid SMI.

God hantering av livsmedel avgörande
Orsaken till salmonellautbrottet var bristande hygien. Utbrottet hade därför ett utdraget förlopp till skillnad från när det finns en klar punktsmitta. Hur smittan ursprungligen kommit in på restaurangen är oklart. I efterhand kan man diskutera om inte restaurangen skulle stängts och namnet på vilken restaurang det rörde sig om offentliggjorts tidigare. Dessa avvägningar är inte lätta att göra och konsekvenserna kan bli problematiska och drabba enskilda individer. Det är tråkigt att människor som vill njuta och äta gott skall riskera att bli sjuka. Till syvende och sist är det den ansvarige för restaurangen som måste ha välfungerande rutiner kring hanteringen av livsmedel för att undvika denna typ av utbrott och det finns inga ursäkter för bristande hygienrutiner.

/Claes Söderström, smittskyddsläkare, Smittskyddsenheten Kalmar
Sofie Ivarsson, epidemiolog, Avdelningen för Epidemiologi, Smittskyddsinstitutet
Kjell-Olof Hedlund, Kunskapscentrum för mikrobiologisk beredskap, Smittskyddsinstitutet

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-08-19

Nytt övervakningssystem för vinterkräksjuka

Genom att analysera sökningar på Vårdguidens webbplats har en grupp forskare vid Smittskyddsinstitutet (SMI) utarbetat en metod för att följa utbrott av vinterkräksjuka. SMI får genom metoden en bättre bild av vinterkräksjukans utbredning i samhället, vilket skulle kunna ge vårdinrättningar möjlighet att snabbare sätta in insatser för att förhindra vidare smittspridning.

Vinterkräksjuka orsakas av norovirus. Nuvarande övervakningssystem på SMI baseras på antalet rapporterade norovirusfynd från Sveriges mikrobiologiska laboratorier. Ett problem med det systemet är att proverna ofta är tagna på personer inom vård och omsorg (både vårdtagare och personal). Det ger en ofullständig bild av smittspridningen i hela samhället.

På Vårdguiden.se kan besökare söka efter hälsoråd och information om sjukdomar. Sökningarna som görs på webbsidan lagras anonymt. SMI har analyserat förekomsten av sökningar på symtom som är vanliga vid vinterkräksjuka, så som diarré och kräkningar, under de senaste fem åren. Resultatet visar bland annat att sökningarna på dessa symtom startar 1–4 veckor innan sjukvården drabbas av norovirusutbrott. Spridningen i samhället startar således tidigare än de årliga utbrotten inom hälso- och sjukvården, något som tidigare bara har anats. En annan fördel är att SMI nu får ett övervakningssystem som sträcker sig över hela året; oftast provtas personer för norovirus bara under vintern och våren.

Från och med fredag den 20 augusti kommer data från sökningar gjorda på Vårdguiden.se att inkluderas i SMI:s calicivirusrapport. Här kan du prenumerera på rapporten

Läs mer om SMI:s nya metod i tidskriften Emerging Infectious Diseases där arbetet blivit publicerat. Artikeln hittar du här.

För kommentarer:
Anette Hulth, forskare, 08-457 23 95
Kjell-Olof Hedlund, chefsmikrobiolog, 08-457 26 17

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-08-19

Sjukrapport åter igång

Den här veckan har 14 000 stockholmare mellan 0 och 95 år erbjudits att gå med i den fjärde säsongen av Sjukrapport. Preliminära resultat kommer att presenteras på Smittskyddsinstitutets webbplats.

Sjukrapport är ett så kallat populationsbaserat övervakningssystem av influensasjuklighet. Det betyder att ett representativt urval av befolkningen, istället för sjukvården, rapporterar sin sjukdom till oss. Vi började utvärdera systemet första gången under influensasäsongen 2007/2008. Den som går med i Sjukrapport uppmanas att varje gång han eller hon blir förkyld eller får feber själv rapportera symptom, antingen via Sjukrapports webbplats eller via Sjukrapports talsvar. Den som har blivit ombedd att rapportera för sitt barn uppmanas att rapportera varje gång som barnet blir förkylt eller får feber. Rapporterna i Sjukrapport ger tillsammans en bild av hur många som har influensaliknande sjukdom. Rapporteringen från sjukvården visar bara hur många som har blivit så svårt sjuka att de sökt vård. Men om många personer är sjuka, även om de inte är svårt sjuka, kan det också påverka samhället. Det är därför vi behöver Sjukrapport.

Nyligen deklarerade WHO att den influensapandemi som utlystes förra året är över och att vi befinner oss i en postpandemisk period. Troligen kommer A(H1N1)-viruset att cirkulera i världen under flera år framöver, men mer likna de säsongsinfluensavirus som finns sedan tidigare. Det är fortfarande viktigt att se hur spridningen ser ut jämfört med tidigare år samt upptäcka om spridningen ökar igen. Med hjälp av Sjukrapport kan vi följa läget i Stockholm.

Läs mer om Sjukrapport här

/Moa Rehn, Hanna Merk, Annika Linde, Avdelningen för Epidemiologi, Smittskyddsinstitutet

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-08-19

Medier och smittskydd

Den kritiska grundsynen är den stora skillnaden

När det krisar är medier oftast lojala och uppskattade budbärare. Granskningen kommer efteråt. Då är journalisten plötsligt myndighetens fiende.

Läs hela artikeln i Smittskydd här

Realistiska förväntningar ger stort utbyte

Ibland måste man gilla läget. Då är det extra viktigt att ha klart för sig vad som förväntas av myndigheten – även om det inte går att leverera. Ja, framför allt då.

Läs hela artikeln i Smittskydd här

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-08-19