EPI-aktuellt, vol 8, nr 9 (26 februari 2009)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

Epidemier och utbrott på SMI:s hemsida

Sedan en tid finns nu kontinuerligt uppdaterad information angående aktuella utbrott och epidemier på SMI:s hemsida. Du hittar länken ”Epidemier och utbrott” till höger på startsidan, under rubriken Nyhetstjänster. Här ges information om pågående aktuella utbrott i Sverige och internationellt, med diskussion om bakgrund och i förekommande fall specifika rekommendationer rörande resor och skyddsåtgärder.

På sidan för Epidemier och utbrott finns även en karta med geografisk information om utbrott under de senaste två månaderna. Punkterna på kartan är klickbara och länkade till källtext med mer information. Vidare kan man på denna sida även prenumerera på KCB-Web scan - ett elektroniskt nyhetsbrev som skickas ut 1-2 ggr/vecka med kortfattad information om de senaste dagarnas utbrott och relaterad information.

/Andreas Heddini, Kunskapscentrum för mikrobiologisk beredskap

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2009-02-26

Utbrott av cowpox i Tyskland och Frankrike

Från Tyskland och Frankrike rapporteras utbrott av cowpox (äkta kokoppor). Sjukdomen orsakas av ett orthopoxvirus (cowpoxvirus) som har vilda gnagare som naturlig reservoir. Smitta till människa är ovanligt men kan ske vid direktkontakt med infekterade djur. Den huvudsakliga smittkällan för människa är katt som i sin tur infekteras via gnagare.

Inkubationstiden är 7-12 dagar. Symtomen utgörs vanligen av välavgränsade navlade vesikulo-papulösa utslag (blåsor och knottror) som ofta progredierar till sårbildning med svarta krustor, feber samt lokal lymfkörtelsvullnad.

I de nu aktuella utbrotten i Tyskland (18 fall) och Frankrike (12 fall) har man med hjälp av genteknik visat att de virusstammar som undersökts har liknande ursprung. Flera av patienterna i såväl Tyskland som Frankrike har haft råttor som sällskapsdjur och ett omfattande smittspåringsarbete talar för att den gemensamma smittkällan är råttor som kommer från en uppfödare i Tjeckien.

Diagnosen vid cowpox-infektion ställs med elektronmikroskopi (EM) och PCR. EM-tekniken är snabb och svar kan oftast lämnas inom någon timme efter provets ankomst till laboratoriet. Orthopoxvirus skiljer sig morfologiskt från andra poxvirus och specificiteten kan med stor sannolikhet bestämmas med EM, men för specifik viruskaraktärisering krävs molekylärbiologisk typning.

/Anna-Lena Hammarin, Avdelningen för virologi

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2009-02-26

Antalet TBE-fall fortsätter att öka

Under 2008 anmäldes 224 fall av TBE i Sverige till Smittskyddsinstitutet. Det är en ökning med 42 fall jämfört med året innan.

Under hela 2000-talet har det skett en ökning av antalet TBE-fall. Under dessa år har 100-180 fall anmälts per år. Under 90-talet låg den siffran på 60-80 fall per år. Statistiken visar att antalet fall av TBE ökar i de flesta av de län där infektionen förekommer. En mer detaljerad årsredovisning kommer senare i EPI-aktuellt.

Läs mer i dagens pressmeddelande från SMI

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2009-02-26

Malaria år 2008

Under senare år har ett 90-tal malariafall per år anmälts i Sverige mot tidigare 150-160 fall. Det är främst den allvarliga formen med Plasmodium falciparum-infektion som minskat, från cirka ett hundratal fall till i genomsnitt 60-65 per år. Minskningen i denna grupp gäller framförallt Sverige-födda resenärer (figur 1). Anledningen är troligen att den läkemedelsprofylax som numera rekommenderas är effektivare än tidigare preparat (se Malariaprofylax 2008). Av anmälningarna framgår att de som drabbas inte har tagit rekommenderad profylax eller avbrutit behandlingen.

Det kan finnas flera skäl till att resenärer inte införskaffat eller tagit profylax. Det kan handla om en hastigt beslutad resa då man inte hunnit ordna ett recept eller det kan vara ett medvetet val att avstå p.g.a. att man skall vistas mycket lång tid i malariaendemiskt område. Biverkningsproblem och kostnader kan vara andra orsaker.

När det gäller personer som har haft malaria ett flertal gånger under uppväxten kan också en tilltro till kvarstående immunitet leda till att man avstår profylax, men denna immunitet avtar efter några års vistelse i länder utan malariaförekomst. De flesta av de 59 P. falciparum-fall som rapporterades förra året skulle ha kunnat förebyggas, men det finns också fall där profylaxfrågan inte varit aktuell, i alla fall inte från svenskt håll. Det gäller 14 personer som nyinvandrat eller var på tillfälligt besök i Sverige.

Figur. Plasmodium falciparum-fall anmälda 1999-2008

Figur. Plasmodium falciparum-fall anmälda 1999-2008

År 2008 anmäldes totalt 91 malariafall fördelat på 59 med P. falciparum, 16 med P. vivax, 7 med P.ovale, 5 med P. malariae och 4 otypade (tabell 1). P. falciparum-fallen var smittade i Afrika, flertalet i Västafrika. För första gången på många år hade ingen Asien-resenär drabbats av denna art. Av de 17 Sverige-födda P. falciparum-fallen hade enligt anmälningarna endast tre tagit läkemedelsprofylax.

Tabell. Fördelningen på malariaarter och smittland 2008

Malariaart	Afrika	Asien	Oceanien	Sydamerika	Totalt
P. falciparum	59				59
P. malariae	5				5
P. ovale	7				7
P. vivax	7	7	1	1	16
Otypad/okänd	4				4
Totalt	82	7	1	1	91

/Ragnhild Janzon, Avdelningen för epidemiologi

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2009-02-26

Packa provet rätt – uppdaterad handledning

Varför är förpackningen viktig?

För patienten
Varje provtagning är ett ingrepp på patienten. Provtagningen kan upplevas som obehaglig och många väntar med oro på resultatet av en analys.
Rätt förpackning fordras för att provet ska nå laboratoriet utan dröjsmål och i oskadat skick, vilket är ett av kraven för ett tillförlitligt provsvar. T ex är resultaten av en bakteriologisk odling ofta vägledande för behandling och för val av antibiotikum.

För transportpersonalen
Post- och transportpersonal känner oro när de ser dåligt förpackade prov. De är rädda för att läckande förpackningar ska smitta dem med farliga sjukdomar och att proven ska kladda ner annan post.

För laboratoriepersonalen
Laboratoriepersonalen ska kunna öppna en försändelse med prov utan risk för att komma i direkt kontakt med provmaterialet.
Du som packar provet har ansvar för att provmaterial inte läcker ut under transporten!

Dessa anvisningar gäller hantering av prov inom sjukvården, men kan i tillämpliga delar användas vid transport av prov från djur.

Ladda ner Packa provet rätt

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2009-02-26

Porträttet i Smittskydd: ”Hellre sex än droger”

Hans Bertil Hansson är inne på sista varvet som smittskyddsläkare i Skåne. Mycket är bra, annat skulle kunna göras lite bättre. Men utvecklingen mot en öppnare sexualsyn måste vara en bra sak.

Länk till artikeln

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2009-02-26