EPI-aktuellt, vol 8, nr 13 (26 mars 2009)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

Världstuberkulosdagen 2009

Med anledning av världstuberkulosdagen den 24 mars 2009 presenteras aktuell tuberkulosstatistik för Sverige. Under 2008 ökade antalet nya fall av tuberkulos med 13% jämfört med 2007. Ökningen betingas av ett ökat antal tuberkulosfall i den utrikes födda befolkningen. I den svensk födda befolkningen observeras en fortsatt nedgång av antalet nya tuberkulosfall, vilket i sig kan innebära en ökad risk att diagnosen blir bortglömd i denna grupp.

Figur 1. Tuberkulos i Sverige 1989-2008 , incidens per 100 000 invånare relaterat till ursprung

Figur 2. Tuberkulos i Sverige 1989-2008, incidens i hela befolkningen respektive hos födda i Sverige

/Victoria Romanus, Avdelningen för epidemiologi

Läs mer om TB på SMI:s hemsida
Se även World TB Day marks a major turning point

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2009-03-26

Hepatit B år 2008

Totalt anmäldes 1533 fall, kliniska anmälningar inkom för 1415 av dem.

Akut hepatit B

Under år 2008 registrerades 177 fall (115 män, 62 kvinnor) av akut hepatit B, en minskning med ca 11 % jämfört med 2007. Antalet som smittats via intravenöst missbruk, 61 fall, var på samma nivå som år 2007 medan antalet sexuellt smittade gått ner, från 95 fall till 75.

Av de 45 sexuellt smittade männen hade 13 smittats utomlands, varav 7 i Thailand. Medianåldern för männen var 34 år (19-58 år). Av de 30 kvinnor som smittats sexuellt uppgavs utlandssmitta i sex fall. Medianålder för kvinnorna var 22,5 år (16-65 år)

Av de 61 fall som smittats via intravenöst missbruk var 43 män och 18 kvinnor, medianålder för männen var 33 år (20-56 år) och för kvinnorna 22,5 år (18-38 år)
På ca 5 % av anmälningarna saknades uppgift om smittväg, för 11 % av fallen uppgavs att smittvägen var okänd.

Tidigare eller samtidigt anmäld hepatit C-infektion förekom i 51 fall, främst bland dem som smittats via intravenöst missbruk.

Figur. Hepatit B, akut infektion 1994-2008 per smittväg

Kronisk infektion

Under året anmäldes 1184 fall, cirka 90 % kom från länder med hög förekomst av hepatit B och var smittade före ankomst till Sverige. Den största andelen, cirka 38 %, kom från Asien, 33 % från Afrika och 12 % från Europa. Uppgift om smittland saknades för 10 %. För de 85 fall där Sverige angivits som smittland var uppgift om smittväg okänd eller saknades på 42 % av anmälningarna. Intravenöst missbruk var orsak till smitta för 22 av de inhemska fallen.

Hepatit D år 2008

Under 2008 anmäldes 33 hepatit D-fall, 11 kvinnor och 22 män. Av dessa var fyra smittade i Sverige, tre via intravenöst missbruk och en var sexuellt smittad. De övriga fallen kom från högendemiska länder och hade smittats före ankomst till Sverige.

/Ragnhild Janzon, Avdelningen för epidemiologi

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2009-03-26

Hepatit C år 2008

Totalt anmäldes 2556 hepatit C-fall och för 2251 av dem finns kliniska data. Intravenöst missbruk är som vanligt den dominerande smittvägen och står för 1083 (315 kvinnor, 768 män) av fallen.

Av de 391 personer som smittats via blodtransfusion/blodprodukter uppges 339 (243 kvinnor, 96 män) vara smittade i Sverige (före 1992). De senaste åren har antalet som uppges smittade via blodtransfusion/blodprodukter varit cirka 80-100 fall. Ökningen under 2008 beror på utökad provtagning av denna grupp. Enligt rekommendationer från Socialstyrelsen i oktober 2007 skall personer som fått blodtransfusion åren 1965-1991 screenas för HCV för att kunna erbjudas behandling. Hittills har landstingen tagit 45000 prover och ca 0,8 % av dessa har visat sig HCV-positiva . Detta innebär en något högre prevalens än den förväntade i Sverige som man beräknat till cirka 0,5 %.

Omkring 70 % av de kliniskt anmälda fallen är smittade i Sverige, för 14 % saknas uppgift om smittland. För en stor andel, 29 %, är smittvägen okänd eller saknas uppgift om smittväg.

Medianåldern vid diagnostillfället, beräknad på samtliga fall, är relativt hög, 45 år för kvinnor, 39 år för män. När det gäller de personer som smittats via intravenöst missbruk är den lägre, 28 år för kvinnor (16-73 år), 33 år för män (15-73 år). Det har också rapporterats fler fall 2008 än under det föregående året i de yngre åldersgrupperna bland intravenösa missbrukare. I åldersgruppen 15-19 år anmäldes 62 fall att jämföra med 33 år 2007 och i gruppen 20-29 år 426 fall mot 386 föregående år.

Figur. Hepatit C-fall, kliniskt anmälda, per smittväg 1994-2008

/Ragnhild Janzon, Avdelningen för epidemiologi

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2009-03-26

SMI-dag om vankomycinresistenta enterokocker

Under 2008 anmäldes 618 fall av vankomycinresistenta enterokocker till Smittskyddsinstitutet. Detta är en markant ökning jämfört med tidigare år alltsedan anmälningsplikt infördes för VRE år 2000. Ökningen förklaras till stor del av spridningen på olika håll i landet av Enterococcus faecium vanB med ett specifikt PFGE-mönster.

För att sammanfatta kunskapsläget kring den aktuella epidemiologin i Sverige, diagnostik och prevention av VRE inbjuder Smittskyddsinstitutet till en SMI-dag i ämnet.

Dagen riktar sig särskilt till läkare på kliniskt mikrobiologiska laboratorier, infektionsläkare, läkare och sjuksköterskor aktiva inom vårdhygien-och smittskydd, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) samt läkare under utbildning inom såväl klinisk bakteriologi och virologi som infektion samt till biomedicinska analytiker och mikrobiologer.

För program och anmälan se SMI:s hemsida

Datum

Tisdag 2 juni 2009 09:30-15:45

Plats

Gard-aulan, Smittskyddsinstitutet, Nobels väg 18, Solna, Stockholm

Anmälan senast 15 maj 2009

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2009-03-26

Smittskydd: Patientanpassning ökar förskrivningen av antibiotika

Hur ser läkarna själva på problemet med ökad antibiotikaförskrivning? En del kan läkarna påverka, annat inte. När vårdtillgängligheten blir större och konkurrensen hårdnar mellan vårdenheter, ställs också krav på läkarnas sociala ansvar.

Läs artikeln på smittskydd.se

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2009-03-26