EPI-aktuellt, vol 7, nr 9 (28 februari 2008)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

TBE i Sverige 2007

Antalet fall av fästingburen hjärninflammation (TBE) fortsätter att öka i Sverige (en ökning med 11 % jämfört med 2006). Under 2007 rapporterades 182 fall av TBE till Smittskyddsinstitutet varav 175 personer troligtvis smittats i Sverige (se fig 1)

Figur 1. Antal anmälda TBE-fall i Sverige 2002-2007 per landsting

Områden där smitta skett

Som tidigare är de flesta fallen 75 % (137 personer) smittade i Stockholms, Södermanlands och Upplands kusttrakter både vid östersjökusten och i trakterna längs Mälarens mellersta och östra del (se karta).

Karta över områden där smitta skett 2007

Under de senaste åren har en ökning av antalet anmälda fall skett framförallt i trakterna söder och sydost om Enköping i Uppsalas län och Järfälla i Stockholms län liksom i Strängnästrakten, Södermanlands län.

TBE fall förekommer också varje år längs Östersjökusten i Östergötland, kring Vättern både vid östra kusten vid Omberg och västra kusten i Hjotrakten.
Mellan tre och sex fall rapporteras årligen från södra delen av Vänern. Anmärkningsvärt är att tre fall troligtvis smitts i Göteborg stad under 2007.
Enstaka personer smittas årligen på öarna utanför Gotland (Fårö,Gotska Sandön och Karlsöarna) och under 2007 har två personer anmälts smittade där.
De senaste åren har två till tre smittats längs Blekingekusten och i Skånes sydöstra hörn årligen.
Av de utlandssmittade har fyra personer smittats på Åland, de övriga två har smittats i Norge respektive Lettland.

Ålder o könsfördelning

Av de smittade är 55% män. Åldersfördelning, se fig 2. Medelåldern är 43 år (4-82 år).

Figur 2. TBE-fall rapporterade 2007 per kön och ålder

Av de 182 rapporterade personerna har vi fått uppgift om att 17 (9%) tidigare vaccinerats. Av de 17 hade sju (41 %) personer vaccinerats med tre doser eller fler. Under 90-talet anmäldes i snitt 70 personer per år. Därefter har det i snitt rapporterats 138 personer per år.

Den stadiga ökningen av antalet TBE-fall de senaste åren kan ha flera orsaker.

Fästingarna har haft gynnsamma villkor med de långa varma vintrarna.
Media her uppmärksammat TBE betydligt mer under senare år, inte minst kopplat till klimatförändringar. Detta i sin tur gör att det finns en ökad uppmärksamhet både hos patienter och personal och att det säkert tas flera prov för att säkerställa diagnos.

Troligtvis är ökningen av rapporterade fall en kombination av ovanstående påståenden.

Symtom

TBE karakteriseras av ett dubbelinsjuknande med feber, trötthet, huvudvärk och muskelvärk omkring 14 dagar efter fästingbett. Symtomen försvinner efter några dagar men 20-30 procent återinsjuknar efter någon vecka med tecken på hjärnhinneinflammation.
Förlamningssymtom uppträder hos cirka 10% av de drabbade.

Skyddsåtgärder mot fästingbett

Om du vistas i miljö med mycket fästingar använd stövlar och långbyxor, med byxbenen nedstoppade i stövelskaften. En skjorta, nedstoppad i byxliningen ger ett gott skydd.

TBE-vaccination kan rekommenderas till fastboende och sommarboende samt personer som vistas i skog och mark i områden med smittrisk (se kartan)
Även resenärer som skall vistas på Åland, i Baltikum eller i särskilda riskområden i Central och Östeuropa bör vaccineras.

/Malin Arneborn, Avd för epidemiologi

Se även information hos Smittskyddsenheten Stockholms läns landsting

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2008-02-28

Utredning av campylobacterutbrott vid ett jubileumsfirande

Vid den rutinmässiga övervakningen av campylobacterinfektion på Smittskyddsenheten upptäcktes att det troligen skett en smittspridning av Campylobacter via den buffé som serverades vid ett jubileum den 10 oktober 2007. Kontakt togs med den som arrangerat jubileet och då han kände till att ett 10-tal personer, av de cirka 100 som deltagit, hade insjuknat med mag-tarmsymtom bekräftades dessa misstankar. Maten till buffén hade tagits från ett cateringföretag i Stockholm vilket vi meddelade till Miljöförvaltningen i Stockholms Stad och en inspektion gjordes av köket.

Utredningen på Smittskyddsenheten började med att vi fick en lista på vad som serverats vid buffén samt en deltagarlista. En enkät skickades till de personer där vi hade kontaktuppgifter, totalt 93 personer. Femtioåtta personer fick enkäten via e-post med en personlig länk till enkäten och resterande personer via ordinär postgång. I enkäten ställdes frågor om vad som ätits från buffén och om sjuklighet.

Vi fick svar från totalt 67 (72 %) personer. Svarsfrekvensen (77 %) var högre bland de personer som fått enkäten via e-post med personlig länk, medan de som fått enkäten via post hade en svarsfrekvens på 62 %. Tio personer hade inte ätit av buffén och de var alla friska. Femtiosju personer hade ätit av buffén och av dessa angav 22 (39 %) personer att de insjuknat. Fyra av de sjuka personerna hade fått en campylobacterinfektion konstaterad och två personer hade varit så sjuka att de krävt sjukhusvård. Datum för insjuknade finns i figur 1.

Figur 1. Insjukningsdatum för fallen

Resultattabell
Maträtt	Relativ risk	95 % konfidensintervall
Shishkebab	1,88	0,50-7,00
Hommousröra	1,9	0,32-11,5
Slata Mechwia (grillad paprikasallad)	0,93	0,37-2,29
Orientalisk sallad	0,63	0,26-1,52
Falafel	1,84	0,30-11,2
Marinerad kycklingklubba	3,88	1,01-14,9
Basmatiris	0,78	0,19-3,24
Yoghurtsås	1,56	0,44-5,50
Tomatsås	0,69	0,31-1,53

Enkätstudien pekade ut de marinerade kycklingklubborna som en trolig orsak till den magsjuka som drabbade gästerna. Rått eller inte genomstekt kycklingkött är en välkänd smittskälla för campylobacterinfektion. Av de i landet rapporterade matförgiftningarna under 2005 var 9 utbrott med totalt 38 personer orsakade av campylobacter och som smittkällor anges bl.a. kyckling/kycklinglever (www.slv.se). Vad som hänt med de nu aktuella kycklingklubborna vet vi inte men om de var välstekta så dog ev. bakterier vid stekningen och de kan ha förorenats vid en efterföljande hantering. Var de däremot inte ordentligt genomstekta var det troligen råvaran i sig som burit på smittan. För övriga maträtter finns inget statistiskt samband mellan insjuknande och förtäring av maträtt.

Denna utbrottsutredning visade att webbaserade enkäter är ett bra hjälpmedel vid en utredning.

/Birgitta de Jong, epidemiolog, Camilla Ancker, smittskyddssjuksköterska, Smittskyddsenheten, Stockholms läns landsting, Stockholm

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2008-02-28

Tularemismitta från trafikskadad hare i Tyskland

I Eurosurveillance rapporterades i förra veckan en sedelärande tularemihistoria som inträffat i Tyskland:

I slutet av sommaren 2007 råkade en ung man, som var ute på biltur i Baden-Württemberg i södra Tyskland, köra över en hare. Djuret blev så illa skadat att det måste avlivas på plats.

Den unge mannen tog hem haren till sina föräldrar, där han själv och pappan hjälptes åt att flå den. Mamman i familjen placerade det flådda djuret i frysen.
Tre dagar senare insjuknade först pappan och strax efter även mamman och sonen i influensaliknande symptom med hög feber, huvudvärk, yrsel och ledvärk. Dottern i familjen, som inte hade varit hemma den dag då haren flåddes, uppvisade inga symptom. Laboratorietester togs av familjens husläkare, men dessa visade endast på ospecifikt inflammatoriskt tillstånd.

Under de följande veckorna fortsatte de tre familjemedlemmarna att må dåligt och efter ungefär en månad fick samtliga problem med svullna lymfkörtlar i framförallt armhålorna. I flera fall utvecklades abscesser som krävde kirurgisk behandling

Vid det här laget hade dottern i familjen börjat reagera på att hennes föräldrar och bror inte fick någon riktig diagnos ställd. Eftersom hon råkade jobba på ett laboratorium, tog hon saken i egna händer, tog ett blodprov på pappan och lät analysera det. När svaret kom, visade det på kraftigt förhöjda antikroppstitrar mot Francisella tularensis. Mamman och sonen blev också testade och även de konstaterades ha tularemi. Alla tre fick antibiotikabehandling och tillfrisknade.

Lokala veterinära myndigheter blev också inblandade i utredningen kring tularemifallen. De lät ta upp haren ur frysen och provta den. Även haren var tularemi-infekterad, så familjen rekommenderades att desinficera frysen. De lokala skogsvaktarna informerades om risken för smitta vid kontakt med harar i området.

Tularemi är en relativt ovanlig sjukdom i Tyskland och mellan 2002 och 2007 anmäldes mellan ett och 20 fall årligen. I det aktuella området i de södra delarna av landet har inga fall rapporterats tidigare under de senaste åren.

/Marika Hjertqvist, Avd för epidemiologi

Läs mer

Three cases of tularaemia in southern Baden-Wuerttemberg, Germany, November 2007. Euro Surveill 2008;13(7)

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2008-02-28

Klimatförändringar kan påverka framtidens infektioner

Zoonoser är smittsamma sjukdomar som kan smitta mellan djur och människa. I och med klimatförändringarna kan spridningen av zoonoser och smittor från insekter förändras, både inom Sveriges gränser och globalt. Exempel på sådana smittor är TBE, fågelinfluensa, och tularemi (harpest). Därför har Smittskyddsinstitutet valt att under 2008 års temaår, fokusera på Zoonoser och klimatförändringar. Ett 20-tal projekt och smittämnen ingår i temaåret.

Projektsida: Temaår 2008 Zoonoser och klimatförändringar

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2008-02-28

Rabiessmittad hund i Frankrike

Via EU-larmsystemet EWRS (early warning and response system) har det kommit information om att en hund i Frankrike (Grandpuits in the Seine et Marne=Paristrakten) konstaterats vara rabiessmittad. Hunden har troligen i sin tur smittats av en hund som importerats från Marocko. Frankrike bedriver nu kontaktspårning avs både hund och människor.

Med tanke på den stora rörligheten av människor och husdjur i Europa kan det vara av värde för allmänhet och infektionskliniker att känna till detta.