EPI-aktuellt, vol 7, nr 3 (17 januari 2008)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

Plasmodium knowlesi är vanlig i Malaysia, kan ge livshotande malaria

Plasmodium knowlesi är en malariaparasit som huvudsakligen infekterar makakapor i Sydostasien. Sporadiska fall av human smitta har rapporterats tidigare. I en uppmärksammad studie från malaysiska delstaten Sarawak på Borneo 2004 visades att de infektioner som bedömts mikroskopiskt som P. malariae egentligen var P. knowlesi (Singh et al Lancet 2004). Ursprungligen ansågs detta vara ett mindre utbrott som mest var av akademiskt intresse då infektionen ej verkade ge allvarlig malaria och kunde handläggas som P. malariae. I en ny rapport har det dock visats att 27.7% av malariafallen i Sarawak 2001-2006 orsakades av P. knowlesi och att infektionen kan ge allvarliga sjukdomsförlopp och dödsfall (Cox-Singh et al CID, 2008). Eventuellt har infektionen börjat spridas inte bara från apor utan även mellan människor.

Förutom från Malaysia, har enstaka fall av P. knowlesi rapporterats från Thailand och Myanmar. Infektionen anses dock endast förekomma i områden i Sydostasien där långsvansade makaker (Macaca fascicularis) och en specifik Anopheles mygga (A. leucosphyrus) finns.

Ett misstänkt fall av P. knowlesi har diagnostiserats vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. En 25-årig tidigare frisk svensk man besökte Sarawak på Borneo under drygt två veckor hösten 2006. Förutom vistelse i städerna Kuching och Miri, besökte han Bako National Park och vandrade i djunglerna i Bario Highlands nära gränsen mot Indonesien. Han intog ingen läkemedelsprofylax mot malaria. Elva dagar efter att han lämnade Bario Highlands debuterade feber, svettningar och huvudvärk och han inkommer högfebril två dygn senare till infektionsakuten på Karolinska i Solna. Snabbtestet för malaria är negativt men kliniska bilden och laboratoriefynd tyder på malaria varför behandling med meflokin per os insätts. Det parasitologiska laboratoriet finner malariaplasmodier men mikroskopiska typningen är osäker, P. vivax och P. malariae är de två alternativen. Patienten förbättras och utskrives feberfri till hemmet efter 1,5 dygn. PCR-analys avseende de sedvanliga fyra humanpatogena species av malaria utfaller negativt varför misstanke om P. knowlesi-infektion uppstår. Preliminära typningsresultat tyder starkt på P. knowlesi.

P. knowlesi bör misstänkas hos patienter med parasiter som mikroskopiskt tolkas som P. malariae efter vistelse i Sydostasien. Parasiten har 24 timmars replikation i blodet och ger ofta höga parasitemier. Patienter bör handläggas som allvarlig malaria och behandlas inneliggande.

Diagnosen ställs med PCR av SSU rRNA genen och konfirmeras med sekvensering. I nuläget finns ingen diagnostik för P. knowlesi i Sverige. Vid oklar infektion utförs i första hand PCR typning för de sedvanliga malariaspecies på Mikrobiologiska laboratoriet, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Vid misstanke om P. knowlesi skickas provet vidare till Malaysia för typning.
P. knowlesi föreslås nu kunna läggas till P. falciparum, P. vivax, P. ovale, P. malariae som ”den femte humana malariaparasiten”.

/Anna Färnert och Ulf Bronner, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2008-01-17

Mässlingsfall i Göteborg bekräftat - ökad uppmärksamhet på eventuella nya fall nu nödvändig

En 12-årig flicka som besökte Frankrike under jullovet har insjuknat efter hemkomsten i mässling. Mässlingsspecifika IgM antikroppar i serum konfirmerar diagnosen. Hon var ovaccinerad. I flickans skola (årskurs 6-9) finns minst ytterligare tre ovaccinerade elever. Elever i årskurs 7-9 har fått två doser MPR-vaccin medan elever i årskurs 6 ej ännu hunnit få den andra dosen av MPR-vaccin. Skolhälsovården tillsammans med Smittskyddsenheten i Göteborg informerar nu föräldrar om situationen och vaccinerar nu samtliga elever i årskurs 6 med en andra dos. Misstanken om mässling väcktes i samband med besök på en akutmottagning dag 5 från symtomdebut. På akutmottagningen fanns samtidigt ett 50-tal barn med föräldrar och ibland syskon. Ovaccinerade barn samt föräldrar och personal som inte haft mässling eller inte vaccinerats och som befann sig på akutmottagningen samtidigt med flickan har kontaktats och erbjudits immunglobulin. Barn som tidigare erhållit en dos MPR-vaccin erbjuds nu dos 2, om det förlöpt mer än en månad sedan dos 1 gavs.

Ytterligare ett fall av mässling i landet har anmälts på klinisk misstanke. Ingen kontakt föreligger med det bekräftade fallet. Laboratorieanalysen är ännu inte klar för detta fall.

Mässling karaktäriseras av ett primärt katarralstadium med feber, sjukdomskänsla, hosta och snuva som följs 3-4 dagar senare av ett exanthemstadium. Virus kan påvisas i nässvalgsekret under katarralstadiet och ända till fyra dygn efter exantemdebut. Smittspridning sker ytterst lätt. Smittämnet är väsentligen luftburet men kan också ske genom droppinfektion. Genom luftströmmar inom en fastighet kan virus spridas långt, även mellan olika våningsplan.

Komplikationer till den akuta mässlingsinfektionen i form av lunginflammation, öroninflammation, pseudokrupp och sinuit är förhållandevis vanliga. Dessa kan behöva antibiotikabehandling och ibland sjukhusvård. Ungefär 1/1000 drabbas av en allvarligare komplikation encefalit. Hos ca 25% av patienter med encefalit utvecklas allvarliga resttillstånd. Dödsfall har förekommit hos friska barn och vuxna i de europeiska epidemierna de senaste 10 åren i en frekvens på 1/1000 till 1/5000.

Inkubationstiden för mässling är vanligen 8 till 12 dagar, men kan vara 7 till 18 dagar. Vid misstanke om mässling ska diagnos fastställas snarast med endera påvisning av mässlingsvirus i NPH-aspirat eller bestämning av mässlingsspecifika IgM antkroppar. Kontakta gärna närmaste viruslaboratorium innan prov tas för att bestämma bästa provmaterial och påskynda analys, då flera möjligheter till prevention föreligger. Immunglobulin (0,25 mL/kg till tidigare friska individer, 0,5 mL/kg till immundefekta individer, dock maximum 15 mL) bör erbjudas exponerade ovaccinerade barn och vuxna som inte haft naturlig mässling eller vaccinerats. Särskilt löper barn under ett år och gravida risk för allvarlig sjukdom. Immunglobulin kan ges inom 6 dygn efter exposition. Individer som erhållit en MPR-dos erbjuds ytterligare en dos om det är mer än en månad sedan dos 1 gavs. Genombrottsinfektioner efter en dos MPR-vaccin förekommer. I ett stort mässlingsutbrott i Holland 1999 insjukande drygt 3 200 individer. Av dessa hade drygt 160 barn erhållit en dos MPR-vaccin. MPR-vaccin om det ges inom två dygn efter exposition kan ersätta immunglobulin. Skyddseffekten är dock troligen mer begränsad än om immunglobulin ges.

Det inträffade belyser vikten av att alla ovaccinerade barn > 9 månader och äldre (även vuxna som inte haft sjukdomen eller vaccinerats) ska erbjudas MPR vaccin som reseprofylax. Då barn äldre än 12 år och vuxna vaccineras bör två doser erbjudas helst med 6-12 månadersmellanrum (dock minst en månad). Det är också viktigt att sjukvården är observant på denna mycket smittsamma virussjukdom och vid klinisk misstanke omdelebart isolerar patienten i rum med sluss redan innan diagnosen ställts för att minska antalet individer som exponeras.

/Kari Johansen, Smittskyddsinstitutet, Peggy Österberg, Smittskyddsenheten i Göteborg

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2008-01-17

Berzeliussymposium 19-21 februari 2008: Vaccine Development in the 21st Century

Following a long period of slow progress in the vaccine field, several new and promising vaccines are now being introduced or developed. In many countries the paediatric vaccination programmes now include pneumococcal vaccine and vaccines against varicellae, human papillomavirus and rotavirus infections. In other fields there are intensive research, e.g. to develop vaccines against dengue, tuberculosis, malaria and HIV.

This Berzelius symposium will give a broad overview of both the immunological findings enabling the development of new vaccines and adjuvants and the clinical use of new vaccines.

The meeting is organized by the Swedish Society of Medicine, The Swedish Insitute of Infectious Disease Control, and GlaxoSmithKline.

For programme and registration please visit the web site of the Swedish Society of Medicine

Om symposierna: Berzeliussymposier har arrangerats sedan 1984 och ger möjlighet för läkare och forskare att arrangera internationella vetenskapliga möten. Mötena brukar vanligen omfatta 2-3 dagar inom områden som är av stor betydelse för samhället och där svensk forskning bidragit väsentligt. Symposierna hålls på engelska och vänder sig till såväl läkare och övrig sjukvårdspersonal som till politiker och beslutsfattare.

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2008-01-17