EPI-aktuellt, vol 7, nr 27-29 (17 juli 2008)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

Hiv första halvåret 2008 - senaste årens ökning har avstannat

– 17 % färre fall än samma period 2007

Under första halvåret 2008 anmäldes 208 fall av hivinfektion (126 män och 82 kvinnor) till Smittskyddsinstitutet. Motsvarande siffra 2007 var 252 fall och medeltalet för femårsperioden 2003-2007 var 195 fall. Totalt har det anmälts 8 220 fall av hiv (5 742 män, 2 467 kvinnor, 11 okänt kön) och av dem lever omkring 4 500 i Sverige idag.

Figur. Hivanmälda första halvåret 2003-2007 per smittväg

Under 2008 rapporterades 123 personer som invandrat till Sverige med hivinfektion. För samma period föregående år rapporterades 133 fall och i medeltal har 111 rapporterats under den gångna femårsperioden. Antalet boende i Sverige vid smittillfället som anmälts med hivinfektion under första halvåret 2008 var 73 jämfört med 107 föregående år och i medeltal 70 under den gångna femårsperioden.

Sex mellan män

Antalet anmälda fall bland män som har sex med män var under första halvåret 2008 48 stycken jämfört med 63 under motsvarande period 2007 och i medeltal 44 fall under den gångna femårsperioden. Den ökning som setts under den senaste femårsperioden förefaller därmed ha avstannat.

Intravenöst missbruk

15 personer anmäldes som smittade genom intravenöst missbruk första halvåret jämfört med 30 under motsvarande period förra året och i genomsnitt 14 under den gångna femårsperioden. Från det utbrott som senaste åren skett framför allt i Stockholm rapporteras nu få nya fall.

Heterosexuell smittväg

Av sammanlagt 99 anmälda fall av heterosexuell smitta under första halvåret 2008 var 34 stycken bosatta i Sverige vid smittillfället jämfört med 30 föregående år och i genomsnitt 26 under den gångna femårsperioden. Totala antalet är litet men till skillnad från de övriga grupperna sker här en viss ökning även under 2008.

Aids

Totalt finns 2 209 anmälda fall av aids till och med juni 2008.

Kontakt:

Malin Arneborn, epidemiolog, Avdelningen för epidemiologi, 08-457 23 00
Anders Blaxhult, överläkare, Avdelningen för epidemiologi, 08-457 23 00

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2008-07-17

Vinterkräksjukan över för den här gången... nästan

Antalet rapporterade fynd av norovirus minskar nu för varje vecka. Vid halvårsskiftet fanns det dock fortfarande problem med norovirusinfektioner på några vårdinstitutioner, och under en vecka rapporterades ett 30-tal fall från hela landet. Sedan starten av den frivilliga rapporteringen av norovirus hösten 2003 ser man att perioden augusti-september är den tid med lägst antal norovirusfynd. Endast sporadiska fynd brukar rapporteras från vården, medan rapporter om mat- och vattensmitta ökar i antal.

Bilden av den gångna vintern tycks variera mellan landets regioner, allt från relativt lugn till stora bekymmer. Detta visar sig också om vi jämför antalet rapporterade norovirusfynd från de större laboratorierna vintrarna 2006-07 och 2007-08. Den gångna säsongen rapporterades flest virusfynd från viruslaboratoriet vid Sahlgrenska sjukhuset, där man uppvisar mer än dubbelt så många fynd jämfört med 2006-07. Malmö minskar något, medan KS Solna och KS Huddinge samt Umeå rapporterar mer än halverat antalet virusfynd. Även om många faktorer kan påverka provtagning och antalet fynd, så pekar ändå siffrorna mot ganska stora regionala skillnader. De typningar som gjorts under säsongen ger ingen förklaring till dessa skillnader. Det tycks vara en total dominans av den norovirusstam G2.4 2006b, som gjorde entré under 2006.

I virusfamiljen calicivirus återfinns förutom norovirus även sapovirus. Under åren 2002-2004 orsakade sapovirus åtskilliga utbrott av magsjuka inom vården. Tidigare ansågs sapovirus främst drabba riktigt små barn, men en ny virusvariant kom att orsaka sjukdom även bland medelålders och gamla. Efter 2004 identifierades sapovirus endast sporadiskt, men vid årsskiftet 2007-08 blev åter dags för sapovirusfynd i diagnostiken. Fram till nu har sapovirus påvisats i 185 fall vid de tre laboratorier (Sahlgrenska, Umeå och SMI) som utför denna diagnostik i rutinen. Det är säkert så att ett relativt stort antal sapovirusfall förblir odiagnostiserade. Symtombilden vid sapovirusinfektion tycks likna den man får av norovirus, vissa rapporter tyder på ett mer långdraget förlopp. Barn och vuxna/äldre finns bland de insjuknade och även personalen drabbas vid sjukhusutbrott.

Figur. Fynd av norovirus per vecka

/Kjell-Olof Hedlund, Kunskapscentrum för Mikrobiologisk Beredskap

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2008-07-17

Spridning av farliga bakterier ett större hot än allergi!

Dagens Nyheter (DN) 15/7 kommenterar att en amerikansk forskargrupp funnit ett samband mellan att i barndomen infekteras med Helicobacter pylori och att få ett skydd mot astma. Detta är ytterligare en av de många studier som ligger i linje med den s.k. hygienhypotesen från 1990-talet. Den säger att vår ökade hygien är en viktig orsak till den ökade allergiutvecklingen i västvärlden.

Tidigare har olika vatten- eller livsmedelsburna infektioner, till exempel hepatit A och toxoplasma visats ha samband med skydd mot allergi i samma grad som helicobacter i den nya studien, och även Epstein-Barrvirus-infektion, som smittar genom saliv tidigt i livet, kan ha en skyddande effekt. Det kan också vara viktigt vilka tarmbakterier som överförs från mor till barn i samband med förlossningen, men ännu finns motstridiga resultat kring hur viktigt detta är. Det är också mycket osäkert om det har någon allergiskyddande effekt att utsättas för mycket luftvägsinfektioner.

Ett farligt budskap sprids, baserat på hygienhypotesen. Det kan sammanfattas: lev smutsigare och bli friskare!

Är det någon som känner till något land med låg hygienisk standard där människor är friskare och lever längre än i Sverige? Man kanske undgår en del allergier om man lever smutsigt, men i stället kan man dra på sig livshotande mag-tarminfektioner som salmonellos inklusive tyfoid- och paratyfoidfeber, dysenteri, campylobakterios och EHEC. I sommar har ett litet barn avlidit i EHEC-infektion i Sverige. Det var en mycket tragisk händelse. Det kan bli många fler om vi minskar på det skydd vi byggt upp i Sverige mot tarmsmittor.

Farorna är flera. Helicobakterinfektionen, som den aktuella artikeln i DN rörde, kan ge upphov till magcancer. Tuberkulos, Q-feber, brucellos, m.fl. som kan spridas genom opasteuriserad mjölk kan även de ge livshotande infektioner. Polio och andra besvärliga virusinfektioner med mag-tarmkanalen som inkörsport sprids genom vatten och dålig hygien.

Sist men inte minst: när man tillåter mag-tarminfektioner att spridas fritt tillåter man också spridning av antibiotikaresistenta bakterier såsom ESBL, tarmbakterier som smittats med antibiotikaresistensgener, och vancomycinresistenta enterokocker (VRE). Den höga frekvensen antibiotikaresistens i länder med låg hygienisk standard förklaras inte bara av stor och kanske felaktigt antibiotikabehandling. Spridningen av mag-tarmbakterier, orsakad av orent vatten, felbehandlade livsmedel och bristande sanitära förhållanden – i hemmen och inom vården – innefattar spridning av resistenta bakterier. Dessa ligger sedan på lur, och kommer att dominera bakteriefloran när den infekterade behandlas antibiotika.

Evolutionen går fortare än vi någonsin tror. Ökningen av allergier i västvärlden verkar nu ha avstannat. Det är faktiskt möjligt att vi kan leva både utan livshotande infektioner och utan att bli allergiska på sikt om vi anpassas till det hygieniska samhället - och det är en chans vi måste ta!

Vad vi vet idag är förbättrad hygien det enda bra sättet vi har att minska spridningen av sjukdomsframkallande bakterier, såväl antibiotikaresistenta som känsliga! I ytterligare en tidningsartikel denna vecka (Hallandsposten 16/7) beskrivs hur mycket pengar och lidande som sparats genom ökad sjukhushygien i Halland. Vi har globalt en mycket låg förekomst av resistenta bakterier och få barn och unga som dör av mag-tarminfektioner i Sverige. Vi har länge haft förhållandevis god hygien, inte minst när det gäller livsmedel och vård. Den kan och bör bli ännu bättre. Låt oss följa Hallands exempel och öka handhygienen i stället för att försämra vårt hälsoläge genom att leva smutsigare!

/Annika Linde, statsepidemiolog

Länkar till artiklarna:

DN 15 juli: Magsårsbakterie kan skydda mot astma

Hallandsposten 14 juli: Halland bland de bästa på att förebygga ”sjukhussjuka”

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2008-07-17

Uppdatering: Krim-Kongo hemorragisk feber i Turkiet

Under 2008 har en ökad förekomst av Krim-Kongo hemorragisk feber (CCHF) beskrivits i Turkiet. CCHF är den enda av de virala hemorragiska febersjukdomarna som förekommer epidemiskt i Europa.
En ökning av antalet fall har setts i flera länder i östra och sydöstra Europa. Risken för den vanlige resenären är mycket låg men till exempel personer med turkiskt ursprung kan besöka släktingar som lever på landsbygden där risken är större. Det är därför viktigt för både resenärer och sjukvården i Sverige att ha kunskap om sjukdomens förekomst.

Sammanlagt uppges 37 dödsfall ha inträffat under den gångna tvåmånadersperioden i Turkiet. Flest sjukdomsfall rapporteras från landets centrala provinser i Anatolien. Enstaka dödsfall finns också rapporterat från nordöstra Grekland. Eftersom smittan sprids med fästingar har hälsovårdsministeriet gått ut med råd för att förhindra fästingbett samt uppmaning att genast kontakta sjukvård för att få hjälp att ta bort eventuella fästingar. Den bitne uppmanas också genast kontakta sjukvård om symptom som feber, huvudvärk, illamående, kräkningar eller diarréer skulle uppträda dagarna efter fästingkontakt.

/Anders Blaxhult