EPI-aktuellt, vol 6, nr 8 (22 februari 2007)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

Salmonellasmitta från katter och småfåglar ett typiskt tecken under vårvintern

Statens Veterinärmedicinska Anstalt har hittills i år rapporterat cirka 200 katter och omkring 20 småfåglar med Salmonella Typhimurium. Även flera personer har smittats med samma undertyper (fagtyper) av S. Typhimurium.

Rapporter om fåglar och katter infekterade med Salmonella har i varierande omfattning förekommit under vårvintrarna. Även en ökning av antalet humanfall under dessa perioder har rapporterats. De fagtyper som nu är vanligast förekommande hos småfåglar och katter är S. Typhimurium fagtyp 40 eller ett speciellt mönster av NST (undertyper som inte fått en speciell betäckning).

Redan 1990 rapporterades i SBL/SMI:s dåvarande veckorapport att man under vissa år sett en smittspridning under vårvintern med samma fagtyper hos fåglar, katter och människa. Under de 3 första månaderna det året anmäldes nio personer varav fyra barn under två år och ett sju år, samt tre fåglar och lika många katter.

Det är framförallt yngre barn som rapporteras smittade. Det står sällan på anmälan om det finns någon sjuk katt i familjen, kontakt med katt, fågelbord, fågelmat eller annan tänkbar miljösmitta (då det gäller ett barn: ätit snö, sand, jord eller druckit vatten från pölar).

Tabellen visar en sammanställning av antalet rapporterade fall av S. Typhimurium fagtyp 40 och NST under vårvintern under några år.

Fagtyp NST, år	Antal fall januari-mars	Antal fall < 10 år januari-mars	Rapporterad kontakt med katt, fåglar, m.m.
2004	0	0
2005	2	1
2006	1	0
2007 tom 16/2	9	6	1 sjuk katt, 3 matar fåglar
Fagtyp 40, år
2004	6	2	3 sjuka katter, 1 djurbett
2005	5	2
2006	2	2	1 sjuk katt, 1 djurkontakt
2007 tom 16/2	4	0

Med tanke på att denna rapportering för 2007 endast sträcker sig t.o.m. 16 februari förefaller det med totalt 13 humanfall kunna bli en ökning av antalet smittade jämfört med tidigare år.

En liknande iakttagelse har i år setts i Norge (se Folkehelseinstituttets webbplats: Salmonella fra småfugl)

För att undvika spridning till människa är det viktigt att tänka på en god hygien i kontakt med fåglar och sjuka katter:
Använd fågelbord där fåglarna inte kan gå i maten och därmed förorena den med sin avföring.
Se till att inte fröspill från fågelbord/fågelautomater ligger på marken lätt åtkomligt för andra djur
Iakttag god handhygien vid rengöring och påfyllning av fågelbord/fågelautomater
Håll små barn borta från sjuka och/smittade katter.
Tvätta händerna efter kontakt med katter och fåglar.

Se vidare SVA:s webbplats

/Yvonne Andersson, Lara Payne, Margareta Löfdahl

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2007-02-22

USA300 MRSA finns också i Sverige

Staphylococcus aureus är den vanligaste orsaken till variga sårinfektioner och kan orsaka många andra allvarliga infektioner. De utgör problem i sjukhusmiljö, särskilt om de förvärvat resistens mot betalaktamantibiotika (penicilliner, cefalosporiner och karbapenemer) och därmed klassas som meticillinresistenta (MRSA).

Under senare år har förekomsten av MRSA ökat globalt. Från många länder, inte minst USA, har rapporter kommit om nya MRSA som uppträder främst utanför sjukvården. De har därför kallats samhällsförvärvade MRSA. Infektioner med sådana har drabbat barn, unga vuxna i samband med sporter där man har kroppskontakt, och uppträtt i persontäta miljöer utanför sjukvården, t ex inom det militära och i fängelser. De har flera gemensamma drag, t.ex. är de ofta känsliga för andra antibiotika än betalaktamantibiotika, och de bär ofta på gener som kodar för ett toxin, PVL (Panton Valentine Leukocidin). Från USA rapporteras isolat tillhörande PFGE-typ USA300 vara helt dominerande bland s.k. samhällsförvärvade MRSA.

I Sverige har infektion och bärarskap av MRSA varit anmälningspliktig sedan 2000. Under denna tid, då man också har haft en intensifierad epidemiologisk övervakning både av patienter och bakterier, har vi sett en förändrad situation. En ökande andel av fallen har upptäckts utanför vårdinrättningar där man tidigare inte har haft fokus på detta problem.

Genom typning av alla MRSA-isolat, med både pulsfältsgelelektrofores (PFGE), spa-typning och andra metoder, vet vi att det förekommer flera typer av PVL-positiva MRSA i Sverige. Den mest frekventa har varit MRSA med PFGE-mönster DK E97-1, men andra typer har dykt upp och ökat i omfattning. Är då någon av dessa densamma som USA300?

Ja, år 2003 såg vi för första gången ett PVL-positivt isolat med ett PFGE-mönster som då benämndes SE03-5. Detta mönstre visade sig, vid en senare jämförelse, vara identiskt med ett av CDC:s USA300 mönster. Även andra genetiska karakteristika överensstämmer mellan SE03-5 isolat och USA300 isolat - de är alla spa-typ t008, sekvenstyp ST8, och PVL-positiva. Antal isolat/anmälda fall med SE03-5 mönster har ökat i antal från 8 år 2003 till 25, 45 och 74 under 2004 – 2006 (Figur 1). Fallen har rapporterats från Stockholms län (n=54), Skåne (n=30) och Västra Götaland (n=33). I femton andra län har de förekommit i 1 – 8 fall under perioden 2003 – 2006. Åldersfördelningen hos fallen karakteriseras av en topp hos unga vuxna (Figur 2).

Figur 1. MRSA USA300 (SE03-5, t008, ST8, PVL-pos) i Sverige 2003 – 2006

Figur 2. Åldersfördelning av fall med diagnostiserad MRSA USA300 (SE03-5, t008, ST8, PVL-pos) i Sverige 2003 – 2006

Erfarenheter från Skåne visar samma trend som i hela Sverige. Man noterade första fallet 2003, och därefter 9, 7, och 13 fall under 2004-2006. Bara under det senaste halvåret hade man 9 fall. Av de 30 patienterna hade 25 klinisk infektion, oftast med bölder. Endast fem var symptomfria bärare som fångades vid smittspårning. Sexton av fallen var inhemska, och i fyra av dem fanns kontakt med gym / kampsportslokal. I 11 fall angavs USA som smittland, och Indien, Thailand och Irland i ett fall vardera. I Västra Götaland har man liknande erfarenheter. Trettiotre fall rapporterades under åren 2003 – 2006. Av dessa hade 19 klinisk infektion, medan 14 var provtagna pga smittspårning bland hushållskontakter eller sjukhusvård utomlands. Medelåldern var 37 år.

Om USA300 MRSA är mer virulent eller spridningsbenägen än andra PVL-positiva MRSA som förekommer i samhället idag är svårt att uttala sig om. Ökad uppmärksamhet och ökad provtagning vid kliniska symptom är dock nödvändigt för att förhindra smittspridning.

/Barbro Olsson-Liljequist, Sara Hæggman, Johan Struwe, Tomas Söderblom, SMI, Eva Gustafsson, Smittskydd Skåne, Leif Larsson Infektionshygien SU/S, Anna Lindqvist, Smittskydd Västra Götaland

2007-02-22

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2007-02-22

Dengue år 2006

En ökning av antalet fall av dengue-feber har under 2007 rapporterats från många länder i världen. Till exempel i Asien har man sett en spridning till nya områden i Indien och en förlängning av säsongen på Filippinerna och i Indonesien. Senast har det rapporterats om en ökning av antalet fall från Sydamerika dels i gränstrakterna mellan Argentina, Brasilien och Paraguay samt i Bolivia (se ProMED: Dengue/DHF update 2007 (09)).

Denguefeber är en flavivirus-infektion som sprids av myggan Aedes aegypti. Myggan som är spridd över hela världen biter människor dagtid, speciellt timmarna efter soluppgång och före solnedgång. Sjukdom uppträder vanligen 4-7 dagar efter bettet och börjar med hastigt påkommen feber följt av huvudvärk, muskelvärk, ledvärk, illamående, kräkningar, smärtor bakom ögonen och hudutslag. En hemorragisk form kan också uppträda med blödning från slemhinnor som är förenad med viss dödlighet. Sjukdomen följs ofta av en period av långdragen trötthet och depression.

Fr.o.m. 1 juli 2004 blev dengue anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Tidigare statistik bygger på den frivilliga laboratorierapporteringen. Dengue-virus började analyseras i Sverige 1990 vid SBL/Smittskyddsinstitutet. De senaste åren har ca 30 – 60 fall rapporterats årligen. Det är främst resenärer till Sydostasien som drabbats, över 75 % av fallen 2005-2006 har smittats där. De flesta är smittade i Thailand som ju har många besökare från Sverige.

År 2006 anmäldes 54 fall, lika många män som kvinnor. Medelåldern var 36 år, medianålder 32,5 (spridning 10-76 år). 42 hade smittats i Asien, knappt hälften av dem i Thailand, övriga främst i Indien, Indonesien, Filippinerna och Sri Lanka. De tolv fall som smittats i Latinamerika var bl.a. resenärer till Costa Rica, Kuba, Brasilien och Mexico.

Arbete pågår för att ta fram ett vaccin mot dengue-infektion men en svårighet är en komplex immunologisk reaktion vid sjukdom. I väntan på definitivt genombrott gäller det här som för så många andra tropiska sjukdomar att skydda sig mot myggbett.

/Anders Blaxhult, Ragnhild Janzon

Läs mer:

Sjukdomsinformation om dengue

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2007-02-22

Listerios i Tjeckien

Ovanligt många fall av listerios har rapporterats från Tjeckien under 2006. Vanligtvis ligger incidensen på mellan 0,1 och 0,2 fall per 100 000 i landet men under 2006 var incidensen 0,7.

Av de 75 personer som rapporterades smittade var 14 gravida kvinnor av vilka två fick missfall. Något fler än hälften av de insjuknade var äldre än 60 år och14 personer avled till följd av infektionen. Utbrottet involverade 38 av landets 76 distrikt. Efter utredning framkom att utbrottet hade sitt ursprung i ett mejeri som fick stängas.De insjuknade hade ätit lagrad ost tillverkad av opastöriserad mjölk och sallad med ost och salami.

Samtliga rapporterade fall har laboratorieverifierats. Listeria isolerades från ost och sallad och typades. Alla isolat var av serotyp 1/2b. En majoritet av humanisolaten samt isolat från ost som analyserades med PFGE (pulsed-field gel electrophoresis) var av identisk undertyp liksom isolat påvisade hos en patient respektive ost-salami-sallad.

Sjukdomen kan ge influensaliknande symtom men kan även orsaka blodförgiftning eller hjärnhinneinflammation. Hos gravida kan infektionen orsaka missfall.Listerios orsakas av bakterien Listeria monocytogenes, som är vanligt förekommande i naturen i t ex jord och vatten. Människor kan smittas genom kontakt med infekterade djur eller genom livsmedel. Gravad och kallrökt lax samt dessertostar tillverkade av opastöriserad mjölk är kända smittkällor. Eftersom bakterien kan växa till i kylskåpstemperatur och trots vakuumförpackning, är det viktigt med rätt rutiner vid både produktion och förvaring av dessa typer av livsmedel. Rökt och gravad fisk bör förvaras vid högst +4 grader och det är viktigt att följa datummärkningen.

I Sverige inträffade ett utbrott sommaren 2001 då ett 30-tal personer insjuknade efter att ha ätit ost, som tillverkats på en bondgård.

/Margareta Löfdahl

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2007-02-22

Uppdatering: trikinfynden i den spanska korven

Den spanska, troligen hemlagade, chorizo-korven (se EPI-aktuellt nr 6:2007) visade sig vid undersökning vid SVA innehålla ca. 1,5 trikinlarver per gram korv, alla levande. Trikinarten är Trichinella britovi, en art som är vanligt förekommande hos vilt i hela Europa. I Sverige är den påvisad hos varg, räv och lodjur. Från Europa finns flera fall rapporterade av infektion hos människa med denna trikinart. Vanligaste smittkällan har varit just kött från vildsvin, ofta som korv.

Denna trikinart avdödas liksom alla arter vid uppvärmning över +67 grader eller i svinkött vid frysning i 4 veckor vid minst -18 grader.

De i detta fall aktuella vildsvinen sägs ha blivit veterinärbesiktigade. Om så har varit fallet kan trikinundersökningen ha gjorts med en metod med låg känslighet (mikroskopi) vilken fortfarande är accepterad i flera EU-länder för undersökning av vildsvin. I Sverige är metoden inte längre godkänd, här används digestionsmetod.

/Dan Christensson,laborator, leg.vet., Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2007-02-22

Nytt nummer av Smittskydd!

Biosäkerhet:

En växande kinesisk ekonomi kräver ökad biosäkerhet. Nu inleds ett samarbetsprojekt mellan Sverige och Kina, med syfte att bredda biosäkerhetsmedvetandet i världens folkrikaste land. Deras säkerhet är vår trygghet. Dessutom: nya internationella biosäkerhetsprojekt lyfter valet mellan säkerhet och folkhälsa.

Klamydia:

Om inte pojkar och män testar sig för klamydia i större utsträckning blir det svårt att komma till rätta med sjukdomen. Men hur får man killarna att ta ansvar? Killar är notoriskt dåliga på att testa sig för klamydia. Av samtliga testade är bara en fjärdedel män. Kan nättestning vara ett sätt att komma åt pojkarna?

Ny avhandling:

Det är inte föräldrarna som ligger bakom ökad antibiotikaanvändning. Det visar en ny avhandling som sätter fokus på läkarmöte och invanda mönster. Dessutom visar det sig att föräldrar drar sig för att utnyttja socialförsäkringen när barnen är sjuka. Man vill inte ha ”trassel” på jobbet.

Läs artiklarna i Smittskydd nummer 1/07. Läs också om ny vaccinplattform, dokumentation av pandemier, toxoplasma, hivmyter och att fler borde lära sig att smittspåra. Missa inte heller reportaget om hur smittskyddsläkare har mycket olika arbetsvillkor beroende på om de arbetar i landsort eller storstad. Trots det har de många gemensamma utmaningar inför framtiden. Läs också om att Socialstyrelsens smittskyddsenhet ser de kommande organisationsförslagen från Ansvarskommittén som den viktigaste framtidsfrågan just nu.

OBS! Vill du läsa en artikel, kontakta redaktör Marco Morner på fornamn.efternamn@smi.ki.se för gratisnummer eller prenumeration.

Ur det nya numret:

Först jagade han efter aids i 20 år. Nu förbereder han sig för att ta emot en pandemi – fortfarande med kameran i hand. Möt dokumentärfilmaren och regissören Staffan Hildebrand. När pandemin slår till, kommer vi då att bete oss som vi sagt att vi ska göra? Staffan Hildebrand kommer att kunna svara på det.
Porträtt: Fler borde lära sig att smittspåra, det skulle vården må bättre av. Smittskyddssjuksköterskor gör stora insatser – och kan göra än mer. Möt Mona Insulander vid Stockholms läns landsting.
En ny vaccinplattform placerar Sverige i täten för vaccinforskning – och öppnar för nya samarbeten.
Toxoplasma gondii är en av världens vanligaste parasiter. I Uganda bär varannan människa på parasiten. Vilket också betyder varannan aidspatient. En katastrofal kombination.
Myter om smittskydd: många förknippar dagens myter om hiv och aids med fattiga länder. Men myterna lever på vår egen bakgård.
Krönika: Annika Linde. Sökandet efter lustkickar förstör många människors liv.

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2007-02-22