EPI-aktuellt, vol 6, nr 7 (15 februari 2007)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

Hantering av klamydiadiagnostik på laboratorierna

En ny klamydiaklon som ej detekteras med flera av de vanliga testerna hittades i Sverige hösten 2006 (1). Denna klon diagnostiseras ej med Roche Amplicor, Roche TaqMan48 eller Abbott M2000.

I samband med att Smittskyddsinstitutet informerade om den uppkomna situationen skickades under senhösten ett kort frågeformulär till de 16 laboratorierna i landet som använder någon av ovanstående tester för klamydiadiagnostik (1). Svar erhölls från fjorton laboratorier (87,5%). Alla 14 laboratorier hade informerat kunderna om problemet med falsk negativt resultat. Nio laboratorier (64,3%) skickade negativa prover till annat laboratorium som använder BectonDickinson testsystem i de fall det begärdes av behandlade läkare. Ett laboratorium hade redan bytt till MOMP-test.

Ytterligare tre laboratorier planerade att byta till BectonDickinson testsystem, ett laboratorium till MOMP-test och ett laboratorium planerade att göra odling och komplettering med Artus.

Av övriga 10 laboratorier (inklusive de två som inte besvarade enkäten) har vi fått kännedom om att sju nu håller på att byta till andra testsystem (MOMP). Tre laboratorier som tar 30 200 prover årligen, motsvarande ca 7 % av landets prover, har behållit Roche/Abbott testerna. Fabrikanten räknar med att det diagnostiska problemet för dessa test skall vara löst till sommaren 2007.

Smittskyddsinstitutet kommer att ge fortlöpande information om frekvensen av muterad Chlamydia trachomatis i olika delar av Sverige.

/Inga Velicko, Anders Blaxhult, SMI, Björn Herrmann, Mikrobiologiska laboratoriet, Uppsala

Referenser

1. Ripa, T., Nilsson, P.A variant of Chlamydia trachomatis with deletion in cryptic plasmid: implications for use of PCR diagnostics tests. Eurosurveillance weekly, 2006; 11(11)

2. Hur hanterar vi den uppkomna situationen avseende klamydiadiagnostik? EPI-Aktuellt, nr.42:2006

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2007-02-15

Ny anmälningsplikt för antibiotikaresistenta bakterier som bildar ESBL

Tarmbakterier tillhörande släktet Enterobacteriaceae kan i vissa fall ha en särskilt allvarlig mekanism för antibiotikaresistens, extended spectrum beta-lactamase ("ESBL") (EPI-aktuellt nr 17:2006) .

Resistensen innebär att viktiga antibiotika av betalaktamtyp (cefalosporiner m.fl) som används vid sjukdomar orsakade av t.ex. coli-bakterier inte längre har effekt. Ibland finns även andra samtidiga resistensmekanismer vilket gör att endast enstaka intravenösa antibiotika återstår som behandlingsalternativ.

Mot bakgrund av en rapporterad ökad förekomst och lokal spridning av ESBL på olika håll i landet, samt behov av att kunna följa utvecklingen av vårdrelaterade sjukdomar, blev ESBL anmälningspliktig 1/2 2007.

En nyhet är att ESBL bara är anmälningspliktig från laboratorierna ( SOSFS 2007:1 (M) ). Ingen klinisk anmälan behöver alltså göras av behandlande läkare.

Från och med i morgon 16/2 kan anmälan ske via SmiNet2, antingen automatiskt eller via laboratoriernas web-formulär.

Följande information efterfrågas:

Diagnostisk metod, ett av följande förval anges:

Fenotypisk (med hjälp av resistensbestämning enligt metoder rekommenderade av RAF/RAF-M
Genotypisk (genom påvisande av relevanta resistensgener)

Species:

Art av enterobacteriacae kan väljas från en flervalslista (sex förvalsalternativ)

Dessutom kan resistens mot relevanta antibiotika anges.

Vidare information finns på Socialstyrelsens webbplats

/Johan Struwe, överläkare, Epidemiologiska avd., Barbro Olsson Liljequist, chefsmikrobiolog, Bakteriologiska avd., Fredrik Husander, systemutvecklare, SmiNet-gruppen

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2007-02-15

Rapport om sorkfeber (nephropathia epidemica) i Västerbotten 2007

Under januari månad har 265 fall av sorkfeber anmälts i Västerbotten jämfört med 47 fall under hela fjolåret. Ökningen beror troligen på det förändrade vinterklimatet.

Sjukdomen orsakas av Puumalavirus, ett s.k. hantavirus. Efter en inkubationstid på vanligen 2-4 veckor (1-8 veckor) kan den smittade insjukna med hög feber, muskelvärk och påverkat allmäntillstånd. Ofta tillkommer buk- och ryggsmärtor, huvudvärk samt trötthet. Flertalet får även njurpåverkan. Genomgången sjukdom ger sannolikt livslång immunitet. Det finns inget vaccin eller botande läkemedel utan man kan endast erbjuda symtomatisk behandling.

Smittan överförs från skogssork till människa antingen genom inandning av dammpartiklar som förorenats av sorkens utsöndringar eller via annan kontakt med virussmittat material. Smittan förs i det senare fallet vidare från händerna till ögon, näsa eller mun. Viruset överlever utanför sorken och är smittsamt i upp till två veckor, möjligen ännu längre. Smittan sprids inte människor emellan. Hundar och katter drabbas troligen inte av sorkfeber.

Det är skogssork norr om Dalälven som sprider smittan. Skogssorken är rödbrun på ryggen och ljusgrå till vit på buken. Kroppslängden är 8-13 cm och till den kommer svansen som sällan är längre än halva kroppslängden. En mus har däremot ungefär lika lång svans som kropp. Det vanligaste däggdjuret i Europa är just skogssorken. I genomsnitt är en av sex sorkar i Västerbotten infekterad med Puumalavirus.

För att förebygga smittspridning bör man försöka förhindra skogssorkens intrång i utrymmen där människor vistas. Man bör även undvika inandning av damm som kan vara förorenat av sorkens utsöndringar samt iaktta god handhygien vid hantering av t ex ved som kan antas vara smittat. När man städar utrymmen med föroreningar av sork kan man först spraya med diskmedel eller T-röd, eventuellt med desinfektionsmedel (t ex klorin, utspädd 1:10) och sedan torka upp med blöt engångstrasa. Använd handskar och tvätta händerna noggrant efteråt. Undvik att dammsuga eller torrsopa. Munskydd kan eventuellt förhindra luftburen smittspridning. Utomhus kan man minska risken att bli smittad genom att klippa eller kratta fjolårsgräs strax efter att det har regnat.

För övriga delar av landet gäller att en patient med influensaliknande symtom som nyligen vistats i norra Sverige kanske inte alltid har influensa, utan att det kan vara sorkfeber.

/Jens Boman, smittskyddsläkare, Lena Skedebrant, smittskyddssköterska, Smittskyddsenheten, Västerbottens läns landsting

Läs mer:

Sjukdomsinformation om sorkfeber

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2007-02-15

Ökad provtagning förklaring till höga norovirussiffror?

Vi befinner oss i mitten av februari, en tid som normalt innebär talrika utbrott av vinterkräksjuka (norovirus) både inom vården och i samhället i övrigt. Denna vinter har rapporteringen av norovirusinfektioner resulterat i en fördubbling av antalet fynd jämfört med den tidigare ”toppvintern” 2004-5. Dessutom vet vi ännu inte om vi nått toppen av kurvan. För att undersöka om de höga rapporteringssiffrorna representerar ett motsvarande stort problem med magsjuka inom vården, har jag kontaktat några sjukhus, vårdhygien och smittskydd i landet. Jag har bett dem beskriva hur de hittills upplevt vinterns norovirusepidemi i relation till de höga rapporteringssiffrorna.

En genomgående reaktion är, att denna vinter inte är värre än vintrarna 2002-3 och 2004-5 då vi upplevde stora problem i hela samhället. Vissa anser att de nu har lika mycket bekymmer som 2004-5, medan andra menar att bilden är mer splittrad. Regionalt kan ett sjukhus ha drabbats hårt, medan närliggande vårdenheter har klarat sig helt. Det är intressant att notera, att Göteborg och delar av Uppland hittills har klarat sig mycket bra, medan dessa områden drabbades hårdare vårvintern 2006 när många andra upplevde få problem. Vinterns utbrottsstam G2.4 2006 kanske påverkade Göteborg och Uppland redan under slutklämmen av förra vintern då stammen debuterade i norra Europa?

Om nu de många virusfynden inte kan förklaras av en extra besvärlig virussäsong, får vi istället titta på provtagningsrutinerna. Här är många överens om, att vårdinstitutionerna har blivit mycket mer intresserade av att provta patienter.

Sjukhusen har infört rutiner som nästan alltid innebär provtagning vid misstänkt norovirussmitta. Många gånger vill man dessutom försäkra sig om att virussmittan har försvunnit. Dessa rutiner har tidigare funnits på sjukhus, men alltfler kommuner har numera infört samma rutiner inom serviceboende och liknande vårdformer. Jämför vi provtagning och analysresultat de fem första veckorna 2005 med samma period i år, så finner vi att 2005 påvisades 634 fall av norovirus bland 1969 utförda tester. I år har 3474 prover analyserats vilket resulterat i 1322 virusfynd. Siffrorna visar tydligt att provmängden ökat kraftigt. Merparten av insända prov kommer från vården.
Analysmetoderna har förbättrats under den senaste tiden. Under vecka 1-5 2005 blev 32% av proverna positiva, jämfört med 38% i år.
Ekonomin spelar en allt större roll inom vården. Man förlitar sig mer på provresultat; inga virusfynd kan betyda att tidigare stängda avdelningar öppnas igen. Kostnaden för några ytterligare norovirus-PCRer är försumbar jämfört med kostnaden för stängda vårdavdelningar.
Närheten till regionala laboratorier med bra analysrutiner medger snabba provsvar, vilka direkt kan implementeras i vården.

Sammanfattningsvis kan man konstatera, att vinterns höga rapporteringssiffror troligen bäst förklaras av en ökad benägenhet till provtagning i kombination med att en ny norovirusstam förorsakat många fall av magsjuka.

Ett tack till de personer som tog sig tid att svara på mina frågor i denna snabbt påkomna genomgång.

/Kjell-Olof Hedlund, chefsmikrobiolog, KCB

Läs mer:

SMI:s nyhetsbrev: Norovirusrapporter

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2007-02-15

European Scientific Conference on Applied Infectious Disease Epidemiology

ECDC (European Centre for Disease Control and Prevention), EPIET (European Programme for Intervention Epidemiology Training), EAN (EPIET Alumni Network) och TEPHINET EUROPE (Training Programs in Epidemiology and Public Health Intervention NETwork) organiserar European Scientific Conference on Applied Infectious Disease Epidemiology (ESCAIDE) som kommer att äga rum i Stockholm den 18-20 oktober 2007.

Information att ladda ner om evenemanget: ESCAIDE (pdf-format)

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2007-02-15