EPI-aktuellt, vol 6, nr 6 (8 februari 2007)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

Trikinos hos ung spanjor på besök i Sverige

Uppdaterat 2007-02-12: Analyser utförda av parasitologen på SVA visade att den införda vildsvinskorven innehöll ca 1,5 trikinlarver per gram korv.

Den smittade korven Den 31 januari kontaktades Infektion i Gävle av en grupp på åtta spanska studenter som vistats i Sverige sedan tre veckor tillbaka. De hade fått telefon från anhöriga och trodde sig vara smittade med trikiner. De anlände till mottagningen för en närmare presentation. En av dem hade till Sverige tagit med ett 10-tal rökta korvar av chorizotyp där huvudingrediensen var kött från två vildsvin. Tillverkningen var för privat bruk och hade skett av den enes farbroder, som bor i Aquilar de Campo.

Enligt de uppgifter de nu fått fanns misstanke om att korvarna innehöll trikiner. Köttet var visserligen godkänt av veterinär, men när det i Spanien under januari dök upp humanfall med trikinos undersöktes även korv från samma batch med negativt resultat. Nya fall inträffade därefter och ny undersökning av korv påvisade låg halt av trikinlarver.

Någon förstahandinformation var svår att få men de unga spanjorerna gjorde trots knagglig engelska ett mycket trovärdigt intryck. Vi plockade gemensamt på Internet fram uppgifter från lokal spansk press. Där framgick att fall av trikinos inträffat, att 45 personer som ätit korven var under utredning, varav 15 också uppvisade symtom.

Den man A som medförde korvarna till Sverige hade tidigare ätit av dem vid nyår, därefter förtärdes de utan tillagning som tapas av alla åtta studenterna 17-22 januari. A som ätit tidigare och nu troligen åt mest insjuknade 25 januari med feber, huvudvärk, muskelvärk, rethosta, ömhet i ögonen och ljusirritation. Vid undersökning den 31 januari var han väsentligen opåverkad och utan tecken till periorbitalt ödem. Blodprov visade 21% eosinofila leukocyter och stegring av s-kreatinkinas, s-ASAT och s-laktatdehydrogenas som tecken till muskelpåverkan. Han fick behandling med mebendazol och smittskyddsanmäldes som misstänkt fall av trikinos. Då han kan ha smittats första gången vid nyår skickades serologi som inte besvarats ännu.

Vid uppföljning 5 februari sågs 30% eosinofili och enzymstegringar som tidigare. Han kände sig bättre, var feberfri, hade mindre sjukdomskänsla och muskelvärken hade övergått i ”mjölksyrakänsla”, ljusirritationen fanns kvar. Av de övriga sju angav två personer muskelvärk, varav en också huvudvärk och övergående diarré. Fem var utan symtom. Samtliga sju hade normala blodprover och behandlades med mebendazol mot mask i tarmen. Uppföljning planeras.

Av korvarna återstod en som levererats till parasitlaboratoriet på SVA för eftersök av trikinlarver.

Via SMI har de epidemiologiska uppgifterna härefter konfirmerats från Centro National de Epidemiologia, Madrid där man 30 januari fått uppgifter från lokala hälsovårdsmyndigheter om ett utbrott av trikinos som tros ha orsakats av vildsvinskorv konsumerad 31 december i trakten Castilla-León och Pais Vasco. Det verkar dock osäkert om man verkligen hittat trikiner i korven då de skriver att några kvarvarande rester inte återfunnits för analys.

/Lars Wesslén, överläkare, Infektionskliniken, Gävle sjukhus

Läs mer:

Sjukdomsinformation om trikinos

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2007-02-08

Trikiner hos vildsvin

Trikiner förekommer hos vildsvin i Sverige, om än mycket sällan. Under åren 2002-2005 har vid Statens veterinärmedicinska anstalt undersökts 20757 vildsvin. Av dess var 4 stycken trikininfekterade, dvs. 0,02 %. De arter som påvisats är Trichinella spiralis och Trichinella pseudospiralis.

Hos slaktsvin har trikiner inte påvisats i Sverige sedan 1994. Under åren har det slaktats drygt 3 miljoner grisar per år. Alla undersöks på eventuell förekomst av trikiner.

Vidare information om provtagning för undersökning av trikiner hos vildsvin och trikinförekomst hos annat vilt finns på SVA:s hemsida. Jaktstatistik kan sökas på Svenska Jägarförbundets hemsida.

/Dan Christensson, avd för parasitologi, SVA

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2007-02-08

Malaria år 2006

Sedan början av 2000-talet rapporteras allt färre malariafall bland svenska turister – men antalet fall bland personer som ursprungligen kommer från, eller har anknytning till högendemiska länder, har inte minskat i samma utsträckning (fig. 1). Under år 2006 anmäldes 93 malariafall, och av anmälningarna framgår att 26 var födda i Sverige, 22 var nyanlända, t.ex asylsökande och tillfälliga besökare och 45 var utlandsfödda som bott i Sverige kortare eller längre tid.

Det är ju framför allt Afrikaresenärer som riskerar att få malaria och då den allvarliga formen med Plasmodium falciparum, men under slutet av förra året drabbades även tre turister i Indien av den här malariatypen. Av dem som smittats i Afrika hade 56 % besökt, eller kommit från, länder i Västafrika, 22 % i Centralafrika och 12 % i Östafrika.

Fig. 1. Malaria, p. falciparum 1997-2006

Tabell. Malariafall 2006, per typ och smittland
Malariatyp	Afrika	Asien	Oceanien	Sydamerika	Totalt
P. falciparum	56	4	1		61
P. malariae	2				2
P. ovale	9				9
P. vivax	6	6	5	2	19
otypbar	1	1			2
Totalt	74	11	6	2	93

Även antalet infektioner med Plasmodium vivax har minskat under senare år. Antalet P. ovale- och P. malariae-infektioner ligger på en fortsatt låg nivå (fig. 2)

Fig. 2. Malariafall 1997-2006, per år och typ

Malariaprofylax med läkemedel rekommenderas i princip till alla som reser till afrikanska länder söder om Sahara, men många personer som kommer från högendemiska områden tar inte sådan profylax. Det kan eventuellt bero på att man förlitar sig på tidigare förvärvad immunitet, en immunitet som dock avtar efter några års vistelse utanför malariaendemiska områden. Enstaka Sverige-födda resenärer som vistas långa tider i Afrika avstår ibland också från profylax. Information om vilken profylax de anmälda fallen använt framgår inte alltid av anmälningarna, men 52 personer har inte tagit något profylaxläkemedel, 18 hade gjort det, information saknades för 23 fall.

/Ragnhild Janzon

Läs mer:

Sjukdomsinformation om malaria

Malariaprofylax 2006

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2007-02-08

Vinterns norovirusepidemi

Vi befinner oss mitt i vinterns norovirusepidemi och laboratorierna rapporterar fortfarande många virusfynd. Aktuella typningsresultat från december och januari visar att samtliga norovirusstammar från 25 vårdrelaterade utbrott tillhör genotyp G2.4 variant 2006 a och b (definierade enligt FBVE Norovirus Quick Typing Database.) Det är med andra ord samma stamvarianter som debuterade våren 2006 och som totalt dominerat i utbrott inom vården sedan dess.

/Kjell-Olof Hedlund, Margareta Thorhagen, KCB