EPI-aktuellt, vol 6, nr 40 (4 oktober 2007)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

MRSA-situationen i Sverige 2007

Sammanställning av första halvårets kliniska anmälningar

Bakterien Staphylococcus aureus är den vanligaste orsaken till variga sårinfektioner och en viktig orsak även till andra allvarliga infektioner som”blodförgiftning”. Meticillinresistenta S. aureus, MRSA, är resistenta mot betalaktam-antibiotika vilket medför att behandlingsalternativen är begränsade, dyrare och förknippade med fler biverkningar.(Läs mer om MRSA på SMI: s hemsida: Sjukdomsinformation om MRSA).

Smittspridning av MRSA sker såväl inom sjukvård och omsorg som ute i samhället. Beteckningen ”sjukhussjuka” är således missvisande och ska inte användas. MRSA är anmälningspliktig i Sverige sedan 1 januari 2000. Sedan dess har antalet rapporterade fall ökat varje år. Det bör dock poängteras att antalet MRSA provtagningar också har ökat allteftersom vårdprogrammen implementerats vilket inneburit att man hittat asymtomatiska smittbärare som annars kanske inte upptäckts och rapporterats.

Följande presentation är baserad på data insamlad i det webbaserade anmälningssystemet SmiNet2. Det kan finnas smärre skillnader mot tidigare presenterad information då databasen uppdateras allteftersom kompletterande information tillkommer.

Under första halvåret av 2007 anmäldes 548 fall av MRSA. Detta är en 20 %-ig ökning av antalet MRSA-fall jämfört med samma period förra året, då 455 fall anmäldes (Fig. 1).

Figur 1. Kumulativt antal inrapporterade fall av MRSA per månad för år 2006 och 2007 (t.o.m. 070630)

Figur 1. Kumulativt antal inrapporterade fall av MRSA per månad för år 2006 och 2007 (t.o.m. 070630)

MRSA inrapporterades från samtliga 21 landsting. De tre storstadsregionerna, Stockholm, Skåne och Västra Götaland, stod för nästan två tredjedelar av antalet fall. Incidensen för alla landsting presenteras i Figur 2. Från våra fortlöpande kontakter med landstingen kan vi rapportera att man bl.a. i Västmanland aktivt ökat provtagningen vilket lett till nya fynd. Vi har inte fått rapport om något särskilt utbrott som kan förklara ökningen. Detta bekräftas även av den epidemiologiska typning av alla MRSA isolat, som görs på avdelningen för bakteriologi här på SMI, där ingen lokalt ökad ansamling av enskilda kloner noterats.

Figur 2. Incidens MRSA, 2006-2007, per landsting

Figur 2. Incidens MRSA, 2006-2007, per landsting

Ungefär lika många män som kvinnor har rapporterats med MRSA och fall återfinns i alla åldersgrupper. Noterbart är att medelåldern har sjunkit från 43,9 år till 39,4 år för första halvåret 2007. Medianåldern har sjunkit från 41 år till 35,5 år.

Av de 548 fallen uppges 269 (49 %) vara smittade i Sverige (Fig. 3). I drygt en fjärdedel av alla fall (145 fall) har smittan sannolikt skett utomlands. Filippinerna (13 fall), Indien (12 fall), Spanien (11 fall), Kina (10 fall) Thailand och USA (båda med 8 rapporterade fall) var de sex vanligaste smittländerna vid importerad MRSA infektion första halvåret 2007. I 51 fall (9 %) var Sverige samt ett annat/andra länder angivna som smittland. I 83 av de inrapporterade fallen (15 %) är uppgiften smittland inte angiven eller rapporterad som okänd.

Den hittills vanligaste rapporterade smittvägen är samhällsassocierad smitta (40 %). Sjukvård och omsorg står för ca 30 %, vilket ska jämföras med 39 % samma period förra året. Uppgift om smittväg saknas dock för 25 % av alla anmälningar i dagsläget. Avsaknad av uppgifter om smittväg och smittland försvårar analysen om orsaken till ökningen.

Figur 3. Smittväg för 2006- och 2007-års MRSA-fall, för det första halvåret, uppdelade på angivet smittland

Figur 3. Smittväg för 2006- och 2007-års MRSA-fall, för det första halvåret, uppdelade på angivet smittland

Orsaken till provtagning, uppdelad på smittland, framgår av figur 4. Provtagningsorsak saknas i 6 % av fallen. Fortfarande är smittspårning/kontaktspårning det vanligaste sättet att upptäcka inhemskt smittade. Siffran för inhemskt smittade som hittats i screeningundersökning har nästan halverats jämfört med första halvåret 2006. Bland de fall som är rapporterade som smittade i utlandet så hittas flertalet fall i screeningodlingar. I nuläget hittas dessutom något färre personer pga. undersökning av sjukdomssymptom bland de utlandssmittade (38 % ned till 26 %).

Figur 4. Provtagningsorsak för 2006- och 2007-års MRSA-fall, för det första halvåret, uppdelade på angivet smittland

Figur 4. Provtagningsorsak för 2006- och 2007-års MRSA-fall, för det första halvåret, uppdelade på angivet smittland

Sammanfattningsvis ser vi att antalet anmälda MRSA-fall ökat med 20 % första halvåret 2007 jämfört med första halvåret 2006. Tyvärr fyller anmälande läkare i smittskyddsanmälningarna så dåligt att det inte utan onödigt merarbete går att svara ens på de grundläggande frågorna varför problemen ökar.

Det faktum att genomsnittsåldern sjunkit kan tala för att MRSA-infektioner utanför vården ökar, oavsett om smittan sker i Sverige eller utomlands.

/Johan Struwe och Tomas Söderblom, avdelningen för epidemiologi, SMI
Barbro Olsson Liljequist och Sara Hæggman, avdelningen för bakteriologi, SMI

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2007-10-04

Nytt sätt att rapportera influensa - via webb eller telefon

Det finns ett stort behov att få en bättre uppfattning om hur många som egentligen är sjuka i influensa. Därför startar SMI denna vecka ett projekt, där ett representativt urval av 14000 stockholmare ombeds rapportera via telefon (02-99 00 99) eller webb, (www.sjukrapport.se) om de får feber eller blir förkylda.

Bakgrund i sammanfattning

-Tre olika influensavirus cirkulerar sedan 40 år över jorden och orsakar de årliga influensaepidemierna
-Ingen vet exakt hur många människor som insjuknar
-De skattningar som gjorts talar för att det rör sig om mellan 2 och 20%. Mer än 50% av de sjuka är barn
-Om ett helt nytt influensavirus kommer räknar man med att mellan 20 och 40%, t.o.m. 60% av befolkningen kommer att insjukna. Nya influensavirus kom senast 1968 och 1977.
-Mellan ca 200 och 4000 individer i Sverige dör årligen av influensa.
-De högre talen för insjuknande och död ser vi om en av virustyperna som cirkulerar förändrats kraftigt
-Någon stor förändring har inte rapporterats i år, och vi bör därför förvänta oss en ”normalinfluensa” med mellan 2 och 10% av befolkningen sjuka under en tremånadersperiod
-I dagens samhälle med modern teknik borde vi kunna veta mycket mer exakt vad som händer och kunna göra mycket bättre prognoser än vad vi gör!

Samma övervakningssystem nu som under 1800-talet

Det finns inga studier och ingen övervakning som verkligen visar hur många människor som insjuknar under en influensasäsong. All influensaövervakning under de senaste 150 åren har byggt på rapporter om influensasjuka från sjukvården eller på analys av dödstal. Men, de flesta som får influensa söker inte sjukvård, och mycket få av dem som sjuknar dör. Däremot stannar de hemma från daghem, skola eller arbete under någon vecka. Denna sjukfrånvaro syns inte i våra övervakningssystem. Det syns inte heller vilka av de frånvarande som haft influensa och vilka som varit sjuka av andra orsaker. Sjukfrånvaron utgör en belastning på samhället. Om man åtminstone några veckor i förväg vet var och vilka åldersgrupper den kommer att drabba kan man planera arbetet och minska konsekvenserna av frånvaron. Detta kommer att bli allra viktigast om ett helt nytt influensavirus kommer, och vi får en pandemi med mycket stor sjuklighet. Då behöver vi också veta var medicin och sjukvård kan komma att behövas. Tidiga signaler att många i samhället börjar bli sjuka kommer att ha stor betydelse för all planering.

Uppskattning av årlig influensasjuklighet

Studier finns som ger en ungefärlig uppfattning om hur många och vilka grupper som sjuknar vid olika typer av influensautbrott. I mycket runda tal rör det sig om mellan 2 och 20% av befolkningen under de årliga influensaepidemier som vi haft de senaste 50 åren. Det är alltså mellan 180 000 och 1,8 miljoner människor under en säsong i Sverige. Mer än hälften av dem som insjuknar är barn. Utbrotten varar mellan 2 och 4 månader. De kraftiga epidemierna är ofta kortvarigare och börjar tidigare än de mildare. Utbrotten blir kraftiga om något av de tre influensavirus som cirkulerar förändrats mycket jämfört med föregående år. Den kraftigare typen av influensautbrott hade vi vintersäsongerna 1989-1990, 2003-2004 och 1997-98. Hur många som insjuknade i Sverige vet vi inte, men gissningsvis var det uppemot 20%. 1989 dog 0,5% av personer över 80 år i Sverige. Den influensaövervakning som vi baserar våra beräkningar av dödstal på började säsongen 1993-94. Den säsongen dog ca 4000 personer mer än förväntat under influensasäsongen. Sedan dess har överdödligheten varierat mellan ett hundratal och drygt 3000, och medeltalet ligger på ca 2000 personer.

Vi följer varje säsong veckovis hur många personer i Sverige som har en laboratorieverifierad influensa. Ca 1% av Sveriges allmänläkare rapporterar hur många patienter de träffar med misstänkt influensa i det s.k. sentinelsystemet (sentinel=spejare). Det finna naturligtvis någon sorts korrelation mellan hur många som söker sjukvård och dör, och hur många som är sjuka, men den är inte alls hundraprocentig. En typ av influensa drabbar nästan bara barn, som då blir sjuka och sängliggande, men oftast inte behöver söka läkare. Den missar vi helt i våra övervakningssystem, men den kan leda till stor frånvaro på arbetsplatserna p.g.a. sjuka barn. När influensan går mot toppen fördubblas antalet sjuka inom en tredagarsperiod. Att få rapporter veckovis räcker inte. Vi måste kunna följa sjukligheten dagligen för att kunna vidta effektiva motåtgärder i tid.

Figur. Kylskåpsmagnet

Modern telefoni och webben ger helt nya möjligheter att få direkt information från Sveriges befolkning. Detta tänker vi nu utnyttja, och i år börjar vi med populationsbaserad influensaövervakning i Stockholmsområdet. Eftersom vi alla är trötta på att i tid och otid bli uppringda av försäljare och opinionsmätare av olika slag ber vi per brev 14 000 Stockholmare att registrera sig till studien per telefon eller webb. Vi ber dem att därefter meddela via webb eller telefon om de blir sjuka.
En kylskåpsmagnet med webbadress och telefonnummer finns i brevet (fig 1). För att barnen ska komma med ombeds en del föräldrar att rapportera när deras barn blir sjuka.

Successivt kommer vi att bygga upp en återrapportering via webben, så att alla kan se hur mycket influensa som rapporterats. Om årets försök går bra kommer vi att utvidga rapporteringen, naturligtvis med hela landet som slutmål. Lyckas vi kommer vi att ha världens bästa influensaövervakning. Våra möjligheter att minska samhällskonsekvenserna av ett svårt influensautbrott kommer därmed att bli mycket bättre än idag.

/Annika Linde, Hanna Merk, Avd för epidemiologi, SMI

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2007-10-04

Ingen medicinsk risk med att influensavaccinationen dröjer några veckor i södra Sverige

Den 8:e oktober skulle vaccinationen av dem som löper risk för svår sjukdom eller död i samband med influensa börja. Den 2:e oktober fick vi utan tidigare förvarning meddelande från leverantören om att vaccinet till vissa län i Sverige (se SMI:s webbplats) blivit fördröjt några veckor. Det ställer till åtskilligt besvär och merkostnad för de län som drabbats, men det är får inga svåra medicinska konsekvenser. Vi väntar ingen influensatopp förrän tidigast till jul, och sannlikt kommer den inte förrän i början på nästa år. Alla kommer att hinna få sitt vaccin dessförinnan. Det kan t.o.m. finnas en fördel att vänta lite, eftersom effekten är bäst de närmaste månaderna efter vaccinationen.

Förra året var det mycket strul med vaccinet, och det kom inte riktigt så mycket vaccin som behövdes. Vaccinationstäckningen för personer över 65 år minskade då från drygt 60% till 56%. Ungefär 2000 personer dog till följd av influensa 2006-07. Den lilla skillnaden i vaccinationstäckning bidrog nog inte så mycket till att många fler dog än säsongen innan, men WHO:s mål för vaccinationstäckning av dem som riskerar svår influensa är 75%. Om vi når det kan vi kanske minska den influensaorsakade vinteröverdödligheten. Dessutom kan vi minska sjukhusvården för influensa och lunginflammation, och därmed spara lidande och pengar.

Vinteröverdödlighet beror till stor del på influensa

Figur 1. Vinteröverdödlighet (%) och antal influensadiagnoser vintersäsongerna 2003/04-2006/07

Figur 1 visar hur många % mer av dem som dött under vintern åren 2003-06 än under sommaren, och hur många influensadiagnoser som ställts på laboratorierna i Sverige hos personer över 65 år. Detta är bara en av alla de indikationer vi har för hur dödlig influensan är för medicinskt sköra individer.

/Annika Linde

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2007-10-04