EPI-aktuellt, vol 6, nr 39 (27 september 2007)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

Viktigt registrera HPV-vaccinationer

Livmoderhalscancer orsakas av kvarstående infektion av vissa former av humant papillomvirus (HPV). Inkubationstiden för cancerutveckling är lång, det kan ta åtskilliga decennier från infektionstillfället. Det gör att det är mycket viktigt att säkerställa och bevara vaccinationsdata under motsvarande långa tidsperiod, för uppföljning av både skyddseffekt och misstänkta vaccinbiverkningar. T ex bör man om 10-20 år (eller senare) kunna följa upp fall av livmoderhalscancer med typning av HPV och med kontroll av om kvinnan är vaccinerad eller inte, vilket vaccin som givits (mot vilka HPV-typer), vilket antal doser etc.

Uppgift om personnummer, vaccinationsdatum och vaccin kan idag, med den vaccinerades tillstånd, registreras förutsatt hjälp från landets alla vaccinatörer. Smittskyddsinstitutet, det nationella kvalitetsregistret för gynekologisk cellprovskontroll och WHO:s globala referenslaboratorium för HPV i Malmö har startat ett projekt där dessa uppgifter lagras i Svevac. Vaccinproducenterna har åtagit sig att tillsammans med varje vaccindos distribuera skriftlig information till vaccinatör och till den vaccinerade. Om den vaccinerade vill vara anonym registreras kön och födelseår istället för personnummer.

Det tar naturligtvis en liten stund för varje vaccinatör att både informera (lämna över den skriftliga informationen) och sen fylla i blanketten och posta, alternativt registrera via Internet för den vårdgivare som är ansluten eller vill ansluta sig till Svevac. Trots detta hade i slutet av augusti hade inte mindre än cirka 8000 vaccinationer registrerats, se sammanställning nedan. Antalet distribuerade doser är dock högre, även om man räknar med viss lagringstid.

Vi ber därför alla som arbetar med vaccinationer att uppmärksamma om den skriftliga informationen av någon anledning inte följer med vaccinförpackningarna (kontakta i så fall distributören eller SMI) och att – i den utsträckning som är möjlig – anslå de minuter som behövs för registrering.

/Rose-Marie Carlsson, Avd för epidemiologi, SMI

Sammaställning av HPV-vaccinationsregistrering augusti 2007

En sammanställning av antalet distribuerade doser av Gardasil visar att 8036 doser hade distribuerats t.o.m. maj 2007, 15 472 doser t.o.m. juli och 19 593 doser t.o.m. augusti 2007. I Svevac uppgick antalet registrerade doser av Gardasil vid motsvarande tidpunkter till 2867, 5735, respektive 7 903. Det innebär att andelen distribuerade doser som har registrerats t.o.m. samma månad var cirka 36% i maj, 37% i juli och 40% i augusti. Om man antar att det kan ta upp till en månad transport- och lagringstid, d.v.s. från det att en dos lämnar distributören fram till att samma dos har injicerats, så skulle andelen registrerade doser vara cirka 57% i maj, 45% i juli och 51% i augusti.

Tabell över antal distribuerade doser av Gardasil, kumulerat antal registrerade vaccinationer i Svevac, samt andel registreringar av levererade doser t.o.m. samma månad och inom 1 månad, under 2007

/Pär Sparén, professor, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2007-09-27

Nya fall - eller nyupptäckta?

Under senare tid har hepatit C-infektioner uppmärksammats i media med anledning av Socialstyrelsens förslag att spåra vissa patientgrupper som kan ha blivit smittade via blodtransfusioner före 1992 (innan testning av blod för hepatit C-virus var möjlig).

Sedan hepatit C-viruset blev möjligt att diagnostisera i slutet av 1989 och sjukdomen blev anmälningspliktig enligt smittskyddslagen har drygt 40 000 fall anmälts i Sverige. Ett stort antal anmäldes under 90-talets första år då många personer i riskgrupper testades, främst intravenösa missbrukare. För varje år som gått har antalet anmälda fall per år minskat så sakteliga – de senaste fem åren har anmälningarna minskat från 3 200 år 2002 till drygt 1 900 år 2006 (figur 1).

Figur 1. Hepatit-C fall anmälda 2002-2006 (n=13 600) per år

Omkring 100 fall per år anmäls som akuta infektioner och borde alltså vara relativt nysmittade. Det gäller säkerligen också de 300 fall/år som varit yngre än 25 år vid diagnostillfället. Generellt gäller dock att de flesta har haft sin infektion några eller många år när de upptäcks – över hälften av de anmälda är 40 år eller äldre när diagnosen ställs (figur 2).

Figur 2. Hepatit-C fall anmälda 2002-2006 (n=13 600), ålder vid diagnos

Med hänvisning till årsstatistiken skriver man att Sverige har 2 000-3 000 nya fall per år och det är ju riktigt, men man bör nog hellre säga nydiagnostiserade eller nyupptäckta fall per år. Annars finns risk att man kan tro att nya fall = nysmittade fall, och då vore uppgiften om 1 900 anmälda fall bara under förra året mycket oroande.

/Ragnhild Janzon, Avd för epidemiologi, SMI

Läs mer

SMI:s sjukdomsinformation om hepatit C

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2007-09-27

Nordisk hygienkonferens: Vad gör vi när smittan sprider sig?

Hantering av utbrott och isolering

Den 5-7 september 2007 avhölls den andra nordiska hygienkonferensen i Köpenhamn. Den anordnades av de nordiska hygiensjuksköterskesektionerna och rikshygiensjuksköterskorna i de olika nordiska länderna.

Den förra konferensen 2005 handlade om MRSA och denna gång avhandlades utbrott ur olika aspekter. Där fanns ca 300 deltagare från alla nordiska länder utom Island. 37 utställare fanns på plats med en hel del nyheter framförallt på handhygienfronten. Ett nytt koncept med handdesinfektion utan alkohol tilldrog sig stort intresse.

Öppningsföreläsningen hölls av Benedetta Allegranzi från WHO. Hon talade om WHO:s stora utmaning att förbättra patientsäkerheten som inte minst handlar om vikten av handhygien. WHO utmanar alla länder att skriva på detta upprop och skamligt nog har Sverige inte gjort det.

Dag 1 inleddes av Annika Linde från SMI som höll ett föredrag om introduktion till infektionsepidemiologi och tog upp en del historiska aspekter. Det var intressant att höra om Dr. Linroths kartläggning av influensa från 1800-talet med hjälp av vykort.

Talare nr två, Kjell-Olof Hedlund, kom också från SMI och redogjorde för registrering av caliciutbrott i Sverige och från Finland fick vi höra om hur man tar hand om utbrott i sjukhusmiljö. Kirsi Laitinen från Helsingfors universitet redogjorde för den kontroversiella frågan om calicivirus och desinfektionsmedel. Har alkoholbaserat handdesinfektionsmedel verkligen effekt på calicivirus? Jo, det har det, särskilt i kombination med handtvätt.

En viktig aspekt är hur vi tar hänsyn till patienternas psykiska hälsa vid isolering? Eva Skyman från Göteborg redovisade sin magisteruppsats om hur patienter med MRSA upplever isolering och andra ingrepp i sitt liv.

Sista dagen uppträde den karismatiske Dr. Seto från Hongkong. Han är chef för vårdhygieniska insatser i Hongkong. Hans sjukhus var det enda som inte fick spridning av SARS bland personalen 2003. En stenhård regim av enkla hygienrutiner som måste följas av alla var receptet.

Björn Iversen från Norge visade hur olika vi ser på isolering i de olika länderna. Vad är isolering och vad är viktigt? Finns det evidens bakom det vi gör eller är det riter?

Nina Sorknes avslutade konferensen optimistiskt. Vi har kommit en bra bit på väg med samarbetet i Norden. I höst startar den nya nordiska diplomutbildningen på Högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg. Den ska ersätta den svenskamagisterutbildningen och dess motsvarigheter i de andra nordiska länderna, och kommer att lägga en viktigt grund för fortsatt arbete för att med enkla medel minska spridningen av smittsamma sjukdomar. (Föredragen finns att beställa på cd från www.nsfh.net.)

Nästa konferens planeras om tre år i Helsingfors.

/Kerstin Mannerquist, hygiensjuksköterska, SMI

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2007-09-27

Anmäl dig till SMI-dagen om antibiotikaresistens

Nu är det dags att anmäla sig till SMI-dagen om antibiotikaresistens den 16 november.

SMI-dagen vänder sig till personer verksamma inom klinisk mikrobiologi, vårdhygien och smittskydd, samt till läkare och sjuksköterskor inom sluten och öppen vård. En stor del av programmet handlar om ESBL och ett förslag till åtgärdsprogram för att möta ökningen av dessa kommer att presenteras.

Anmäl dig i SMI:s kalendarium
Läs mer om SMI:s SMI-dagar

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2007-09-27