EPI-aktuellt, vol 6, nr 34 (23 augusti 2007)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

Importerad influensa med smittspridning

Australien har i år ovanligt mycket influensa, och anger i sin veckorapport 18/8 att man har mer än tre gånger så många anmälningar än som man haft i medeltal de senaste fem åren. Influensa/A/H3 dominerar. Inget antyder att den drivit iväg från vaccinstammen a/Wisconsin/67/2005, men genetiska karakteristika beskrivs inte. De kanske kommer från Sverige i stället. Influensa från Australien har nämligen nått oss.

En man som varit i Australien, mestadels i Brisbane, under en månad, insjuknade den 14/8, dagen före hemresan, i influensaliknande symtom. Hemresan gick via Stockholm och sedan med tåg till Växjö. Med på resan var även hans sambo, som insjuknade den 16/8 i liknande symtom. Båda hade veckan innan influensainsjuknandet feber och halsont.

Dagen efter hemkomst besökte indexfallet vårdcentral i Växjö. Två dygn senare insjuknade de två personer som undersökt honom med influensaliknande symtom (myalgi, huvudvärk, torrhosta och feber). Båda provtogs 3 dygn senare och hos den ena påvisades influensa A. Provmaterial har skickats till Smittskyddsinstitutet för typning och genetisk analys. Resultat kan förhoppningsvis presenteras nästa vecka.

Inga ytterligare insjuknade har (ännu) rapporterats. Detta är typiskt för importerad influensa, som kommer tidigt under hösten. Den brukar inte lyckas skapa epidemi, kanske beroende på att immunitetsläget fortfarande är relativt gott efter föregående säsongs influensa. Exv. IgA-antikroppar i luftvägarnas slemhinna, som är mycket viktiga för influensaskydd, är en relativ färskvara. De kan ännu finnas kvar i skyddande nivåer hos relativt många efter vinterns smittspridning och hindra spridningen av importvirus.

/Magnus Hermann, smittskyddssköterska i Kronobergs län, Annika Linde, Smittskyddsinstitutet

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2007-08-23

Cryptosporidieutbrott på daghem i Stockholm

I mitten av augusti drabbades ett flertal barn på ett daghem i en Stockholmsförort av diarré. En utredning visade att 21 barn under de varma dagarna 6 till 8 augusti hade lekt och badat i en liten pool på dagisets gård. Fjorton av dem insjuknade senare med diarréer. I fecesprover påvisades förekomst av cryptosporidier.

Det troliga indexfallet var ett barn som tillsammans med sin familj och två andra familjer vistats några dagar på en campingplats. Barnet hade haft diarré och återkom till dagiset när symtomen försvunnit. Flera andra medlemmar i familjerna hade haft diarré efter vistelsen på campingplatsen. Dricksvattnet på den här campingen kom från en brunn som var belägen nära en fårhage. Vattnet har provtagits men inga cryptosporider kunde påvisas och vattenkvaliteten var god. Avföringsprover från fåren är inte klara ännu.

På dagiset provtogs 23 barn och personal, och hos åtta barn och en personal kunde cryptosporidier påvisas i feces.

Det här utbrottet visar på vikten av att man följer de rekommendationer som finns att inte låta barn på dagis bada tillsammans i små pooler.

/Karin Persson, Bo Svenungsson, Birgitta de Jong, Smittskyddsenheten i Stockholm

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2007-08-23

Hiv-smitta genom blodtransfusion i Danmark

I februari 2007 blev två patienter på Rigshospitalet i Köpenhamn smittade med hiv från en blodgivare. Detta upptäcktes i maj-juni då givaren befanns vara positiv. Detta har i Danmark föranlett en diskussion om hur säker hiv-testningen av blodprodukter är.

Under 2006 gjordes i Sverige 568 314 tester på blod från befintliga blodgivare varav en (1) enhet utföll positiv och naturligtvis ej gavs. Den utredning som företogs visade entydigt att givaren smittats med hiv efter föregående tappningstillfälle och således inte utgjort smittrisk. Sedan testerna infördes 1985 i Sverige finns ingen ”missad” hiv-infektion hos blodgivare som medfört att hiv-smitta överförts till blodmottagare.

Under 2006 blev 39 214 personer preliminärt accepterade som nya blodgivare. Av dessa hade en (1) person positiv hiv-test. Blod från första tappningstillfället används ej av säkerhetsskäl, även om hiv-testen är negativ, till patienter varför det inte finns någon risk för smitta från ”förstagångsgivare”.

I Sverige utförs företrädesvis hiv-testning med s.k. komboteknik, en känslig metod som med chemiluminiscensteknik mäter både HIV p24 antigen (dvs en del av virus) och antikroppar mot hiv. Vid positivt utfall i screeningtesten utförs kompletterande analyser för att konfirmera fyndet. Även om dessa konfirmerande tester utfaller negativt och screeningtesten således bedöms som falskt positiv, så kasseras tappningen av säkerhetsskäl.

Screeningtester som även mäter HIV p24 antigen förkortar ”fönsterfasen” (tid från smittsamhet till positiv signal i analys) med 4 - 9 dagar jämfört med konventionell hiv-test, som endast mäter antikroppar. Ytterligare tillägg med nukleinsyreamplifiering-test (PCR mm) beräknas kunna förkorta fönsterfasen ytterligare ett fåtal dagar.

Kombination av noggrann riskanamnes vid varje tappningstillfälle och känsliga screeningtest har hittills varit en framgångrik strategi för att förhindra hiv-smitta till blodmottagare i Sverige.

/Anders Blaxhult, Avdelningen för epidemiologi, Smittskyddsinstitutet, Madeleine von Sydow, överläkare, Karolinska Universitetslaboratoriet, Solna

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2007-08-23

Salmonella Java-utbrottet - uppdatering

Sedan slutet av juli har 107 fall av Salmonella Java rapporterats. Samtliga är smittade i Sverige. De finns i olika delar av Sverige men flertalet kommer från västra Sverige. Alla åldersgrupper är representerade men merparten är mellan 30 och 60 år. Det är fler kvinnor (59) än män (48) som insjuknat. En s.k. fall-kontrollstudie för att ta reda på om något speciellt livsmedel kan vara en risk har utförs av Smittskyddsenheterna i samarbete med Smittskyddsinstitutet. I en fall-kontrollstudie intervjuas alla som blivit sjuka om vad de ätit och druckit samt om restaurangbesök m.m. Friska personer i samma ålder och kön och som bor inom samma geografiska område intervjuas också. Sedan jämförs resultaten och risken för att ha smittats av ett visst livsmedel beräknas.

Smittskyddsenheterna har även i samarbete med miljö- och hälsoskyddskontoren spårat tillbaka olika livsmedel som personer som insjuknat ätit, detta har sedan sammanställts av Livsmedelsverket.

Den epidemiologiska analysen tillsammans med spårning av ursprung för olika livsmedel har givit starka misstankar mot importerad babyspenat. Produkten har dragits tillbaka från marknaden.

/Yvonne Andersson, Avd för epidemiologi, Smittskyddsinstitutet

Se även:

Babyspenat återkallas av Ewerman AB

Livsmedelsverket

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2007-08-23

Smitta med Chagas sjukdom genom fruktjuice

Under de senaste 15 månaderna har det skett 15 utbrott av Chagas sjukdom i norra Brasilien (i delstaterna Para, Amazonas och Amapa). Sjukdomen orsakas av parasiten Trypanosoma cruzi, som vanligen överförs av en insekt, skinnbagge (kissing bug), som lever till exempel i väggar i enkla lerbostäder. Överföring kan också ske också genom blodtransfusion. Symtomen är feber, allmän sjukdomskänsla, huvudvärk, ledvärk, ögonsvullnad och påverkan på lever, mjälte och hjärta. I enstaka fall leder sjukdomen till döden.

Sedan juni 2006 har 116 personer insjuknat efter att ha druckit lokalt tillverkade fruktjuicer tillverkade av acaibär och bär från bacabapalmer i norra Brasilien. Vid ett utbrott 2005 då förutom acai-juice också sockerrörsjuice ledde till sjukdomsfall drogs slutsatsen att sockerrören förorenats av avföring från insekter. Acai-juice och puréer sälj också i hälsokostbutiker i Sverige bland annat pga rikt innehåll på antioxidanter, omega fettsyror och kostfibrer. Dessa produkter är förhoppningsvis tillverkade på ett mera hygieniskt sätt och beredning och transport borde försvåra för parasiten att överleva.

/Anders Blaxhult

Bild av skinnbagge

Karta över sjukdomens utbredningsområde

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2007-08-23