EPI-aktuellt, vol 6, nr 25 (21 juni 2007)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

Sommar, sol och bad

Vibrioinfektion exkl. kolera blev anmälningspliktig enligt smittskyddslagen den 1/7 2004. Sedan dess har 8, 25 och 41 fall anmälts per år (2004, 2005 respektive 2006). Detta inkluderar fall både smittade i Sverige och utomlands och flertalet är öroninflammationer. Av den allvarliga formen som kallas badsårsfeber rapporterades 1, 3 respektive 8 fall. Dessa var infektioner i sår med allvarligare symtom t.ex. blodförgiftning. Tre av fallen som smittades i samband med bad under 2006 avled. Flertalet av de infekterade personerna var över 60 år, inga barn rapporterades med badsårsfeber.

De rapporterade fallen finns framförallt på östkusten upp till Stockholmsområdet. Några fall kan möjligen ha smittats från sötvatten, men det är inte helt klarlagt. En person smittades på västkusten i samband med en olycka i vatten.

Badsårsfeber betecknar de allvarliga fallen där infektion har etablerats i redan befintliga sår och sedan gett en allvarligare infektion. Begreppet omfattar infektion med både V. cholerae och V. vulnificus. Badsårsfeber myntades av smittskyddsläkaren Rickard Eitrem i Blekinge för att undvika sammanblandning med kolera.
Bakterierna är vanliga i bräckt vatten men kan även förekomma i sötvatten. Bakterierna gynnas av temperaturer över 20°C. Även förekomst av alger och en salthalt på 0,4-1,7% gynnar tillväxten.

Det är för närvarande omöjligt att avgöra om det ökade antalet fall av badsårsfeber under 2006 beror på en bättre rapportering eller om den varma sommaren 2006 ökade risken att smittas. Inför kommande badsäsong vill vi ändå informera om risken för smitta vid bad om man har öppna sår och är äldre, har bakomliggande sjukdomar samt om vattentemperaturen varit högre än 20°C under en längre period.

Vidare information om badvattentemperatur och badvattenkvalitet, se webbsidan Badplatsen. Vidare information om badsårsfeber finner ni på smittskyddsinstitutets hemsida.

/Yvonne Andersson, chefsepidemiolog, Avd för epidemiologi, SMI, Anneli Carlander, mikrobiolog, Caroline Schönning, mikrobiolog, Avd för parasitologi, mykologi, vatten och miljö, SMI

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2007-06-21

Summering av norovirussäsongen 2006-07

I den frivilliga rapporteringen av diagnostiserade norovirusfall, där alla viruslaboratorier deltar, kan vi återigen konstatera att juni månad betyder slutet för vinterkräksäsongen. Visserligen rapporteras fortfarande nya fall, men åtminstone inom vården betyder sommarmånaderna endast sporadiska utbrott av virusmagsjuka. Den gångna vintern bjöd på betydligt fler fall av diagnostiserad norovirusinfektion än tidigare säsonger alltsedan SMI började följa utbrotten hösten 2003. Jämfört med den föregående säsongen 2005-6, diagnostiserades mer än tre gånger så många fall under 2006-7 (6600 jämfört med 2023). Andelen positiva patientprov var också betydligt högre, 36 % jämfört med 21 %, vilket troligen beror på mer relevant provtagning och bättre fungerande tester denna säsong.

Redan under senvåren 2006 noterade vi att två nya varianter av norovirus genotyp G2.4 (2006a och b) började spridas i landet. Andra länder rapporterade samma sak, och oron ökade för att dessa stammar skulle bli till ett problem inom vården under den kommande vintern. Bilden var mycket lik den vi upplevde under försäsongerna 2002 och 2004 med nya G2.4 stammar som spreds tidigt. Rapporterna under oktober 2006 visade också att de båda virusvarianterna fanns kvar i landet, och att de spreds snabbt inom vården. Intressant nog så verkade Västkusten klarat sig bra i början av säsongen medan rapporterna från viruslaboratoriet i Umeå visade höga siffror långt in på senvåren. Det är osäkert om vi sett dylika regionala skillnader i norovirusförekomst tidigare säsonger.

Av 81 typade virusstammar från vårdrelaterade utbrott, utgjordes 75 stycken av G2.4, där varianten 2006b stod för 63%. Liksom tidigare säsonger var virusstammar tillhörande genogrupp 1 i minoritet, och de påvisades i endast 14 av totalt 106 typade utbrott från vården och samhället i övrigt. Däremot orsakades flera bad- och dricksvattenrelaterade utbrott under juli och augusti 2006 av genogrupp 1-stammar. En varm sommar med många bad kanske återigen ger oss anledning till att finna norovirus i samband med badvattenassocierade utbrott av magsjuka.

/Kjell-Olof Hedlund, chefsmikrobiolog, Margareta Thorhagen , biomed. analytiker, KCB, SMI

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2007-06-21

Dengueutbrott i Singapore

Det har under senaste åren skett en ökning av denguefeber bland annat i Asien och Latinamerika. Nu rapporteras om en ökad spridning från Sydostasien där Singapore nu har 400 nya fall per vecka.

Denguefeber är en influensaliknande febersjukdom. Den orsakas av ett virus som sprids via myggor och rapporteras från de flesta länder i tropikerna, såväl från Afrika och Asien som från Mellan- och Sydamerika. Sjukdomen sprids av myggor varför det är viktigt att skydda sig mot myggbett vid vistelse i områden där dengue kan finnas. Det finns ingen vaccination eller annat specifikt skydd mot sjukdomen. Andra tropiska sjukdomar som sprids via myggor är malaria och chickungunya.

/Anders Blaxhult, bitr. statsepidemiolog, Avd.för epidemiologi, SMI