EPI-aktuellt, vol 6, nr 23 (7 juni 2007)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

Late testers i Sverige 2006

De som fått sin positiva aidsdiagnos inom 90 dagar efter det att de fått sin första positiva hivdiagnos benämns ”late testers”. År 2006 rapporterades 36 late testers i Sverige. Av dessa var 20 män och 16 kvinnor. Vid kontaktspårning har 78 sexuella kontakter uppgetts. Av dem uppgav 14 av männen tillsammans 48 kontakter och 12 av kvinnorna tillsammans 30 kontakter. Ett tidigare hivtest för late testers skulle medföra att de skulle kunna påbörja behandling vid ett tidigare skede och därmed förhindra utveckling av aids. Dessutom skulle medvetenhet om smitta kunna leda till ett lägre antal riskfyllda sexkontakter.

Figur: Sannolik smittort för rapporterade fall av late testers i Sverige 2006

Smittade före ankomst till Sverige

De 20 late testers som sannolikt smittats före ankomst till Sverige har nästan uteslutande smittats i högendemiska länder, främst Thailand. Inom gruppen som sannolikt smittats före ankomst till Sverige är heterosexuell smitta vanligast med 15 fall. Genomsnittsålder för rapporterade late testers som sannolikt blivit smittade före ankomst till Sverige är 37,5 år. 12 av de 20 anmälda inom denna grupp är mellan 30-39 år. Denna siffra överensstämmer relativt väl med genomsnittsåldern för hivanmälningar i Sverige i stort. 15 individer har tillsammans uppgett knappt 2,1 kontakter i genomsnitt. Av de rapporterade fallen är 8 män och 12 kvinnor. I en del fall sker diagnos i samband med ankomst till Sverige och personerna har därför inte haft möjlighet att tidigare få en hivdiagnos i Sverige.

Bosatta i Sverige

Majoriteten av dem som benämns ”bosatta i Sverige men smittade utomlands” är sannolikt smittade i Thailand. För samtliga 6 fall som smittats utomlands men som är boende i Sverige har smittan skett heterosexuellt. Genomsnittsålder för de som är bosatta i Sverige men smittade utomlands är 51,0 år och samtliga rapporterade fall har en ålder fördelade mellan 42-61 år. I gruppen boende i Sverige men smittade utomlands kan man skönja ett större risktagande än hos dem som smittats före ankomst till Sverige. Denna grupp uppgav i snitt drygt 5,3 kontakter, samtliga är män och har alla uppgett minst 5 kontakter.

Då smittan troligtvis skett i Sverige rapporterades likaså 6 fall varav 2 sannolikt smittats heterosexuellt, 2 via sex mellan män och 2 genom intravenöst missbruk. För de som är bosatta och troligtvis smittade i Sverige är genomsnittsåldern 45,3 år och samtliga fall inryms mellan 37-60 år. Inom gruppen ”boende och smittade i Sverige” saknas fortfarande fullständig information om antal kontakter. Könsfördelningen var 3 män respektive 3 kvinnor.

/Björn Oppenheimer, Anders Blaxhult, avd för epidemiologi, SMI

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2007-06-07

Handläggning av MRSA hos personal inom vård och omsorg

För att förhindra antibiotikaresistens och smittspridning är det viktigt att förebygga att det finns okända MRSA-bärare inom vård och omsorg. Socialstyrelsen publicerar idag ett kunskapsunderlag om MRSA hos vård- och omsorgspersonal samt rekommendationer för hur man handlägger sådana ärenden.

Länkar till Socialstyrelsens webbplats och dokument:

Socialstyrelsen: Viktigt identifiera vårdpersonal med MRSA

MRSA hos personal inom vård och omsorg - ett kunskapsunderlag

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2007-06-07

Nytt nummer av tidningen Smittskydd

Mikrobiologiska pionjärer med nya redskap:

Människor drabbas olika av virus och bakterier beroende på genetiska förutsättningar. Forskning på genetik och sjukdom kan få stor betydelse för framtida läkemedelsanvändning.

Olycksbådande tbc-utveckling:

Resistent tbc blir multiresistent som blir extremt resistent. Tbc har definitivt vridit sig ur människans grepp. Och ju mer resistent tbc, desto dyrare åtgärder.

Porträtt:

Hemmasnickrade teorier om allergier ska bort. Kring allergier florerar allehanda ovetenskapliga spekulationer. Det retar Agnes Wold, specialistläkare och docent vid Sahlgrenska akademin.

Läs artiklarna i Smittskydd nummer 3/07. Läs också om det banbrytande projektet Vizier, som kan ge universella antiviraler.

Missa inte heller att badsäsongen 2007 startar den 15 juni på Naturvårdsverkets och Smittskyddsinstitutets webbplats Badplatsen. Där finns information om vattentemperatur, vattenkvalitet och uppgift om algblomning på badplatser runtom i landet.

OBS! Vill du läsa en artikel, kontakta redaktör Marco Morner på fornamn.efternamn@smi.ki.se för gratisnummer eller prenumeration.

Mer ur det nya numret:

Smittskyddsarbete under ett tak gav bättre kontroll:
I Nederländerna samlas numera expertis och kontroll i en myndighet. Det har gett smittskyddsfrågor en större spridning och effektivare arbetssätt.
Biosäkerhet:
Den som vill vara med om att påverka hur framtida biosäkerhet ska se ut bör nog hoppa på tåget så snart som möjligt. Lite i skymundan pågår nämligen ett stort förändringsarbete, som kommer att få följder för folkhälsa, ekonomi och politik.
Nya hot kräver tillit:
Svenskar har en stark tro på myndigheters och experters förmåga att hantera nya och smittsamma sjukdomar. Men experterna bör vara överens och kunna kommunicera informationen. Annars kan fördomarna ta över. Lärdomar kan dras från förskolan Regnbågen: ett år efter det sista konstaterade fallet av tbc-smitta vid förskolan, avstod fortfarande föräldrar från att placera sina barn där.
Frågerutan: Hur skyddar man sig mot bältros?
Ny forskning: Anpassningsbar kikhostebakterie med stort genomslag.
Myter om smittskydd: Hur farlig är en offentlig toalett?
Krönika: Rigmor Thorstensson. Hjälp till att förbättra framtidens vaccinationer!

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2007-06-07