EPI-aktuellt, vol 6, nr 14-15 (12 april 2007)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

Hiv i Sverige år 2006

”Hiv-epidemin i Sverige” kan definieras på följande sätt:
1. De som smittas med hiv i Sverige
2. Boende i Sverige som smittas med hiv, antingen i Sverige eller i utlandet
3. De som upptäcks vara hiv-positiva i Sverige. SMI:s siffror speglar den tredje definitionen.

1.1 Smittväg och kön

Till och med år 2006 har totalt knappt 7500 personer med hiv-infektion anmälts i Sverige och av dem lever idag ungefär 4000. År 2006 anmäldes 390 nya fall i Sverige. Av dessa var 151 kvinnor och 236 män och för 3 fall saknades uppgift om kön. Antal smittade redovisas per smittväg och kön i tabell 1 nedan.

Tabell 1: Kön och smittväg för hiv-smittade 2006. *Uppgifter om kön saknas för tre fall.

Smittväg	Kvinna	Man	Totalt
Heterosexuell	110	88	198
Intravenöst missbruk	7	28	35
Sex mellan män	0	93	93
Mor-barn	2	4	6
Okänt	4	4	8
Saknas uppgift	24	19	43
Övrigt	4	0	4
Totalt	151	236	387*

De tre vanligaste smittvägarna för hiv i Sverige är heterosexuell smitta, intravenöst missbruk och sex mellan män. Ungefär 68 % av det totala antalet anmälningar kommer från storstadsregionerna Stockholm, Västra Götaland och Skåne.

1.2 Ålder

Figur 1: Åldersfördelning på anmälda hiv-fall

Vanligaste åldern vid diagnos är 25-39 år och inom det intervallet är det relativt jämnt fördelat mellan åldersgrupperna. Det femårsintervall med flest antal smittade är mellan 35-39 år med 71 anmälningar. Rapporterade fall inom åldersintervallet 0-14 år är samtliga smittade utomlands, mestadels genom mor-barn smitta. Bland dem som smittats heterosexuellt är flest antal smittade inom åldersintervallet 30-34 år. För sex mellan män är flest smittade mellan 35-39 år medan hiv-smittade pga. intravenöst missbruk är jämnt fördelade mellan 25-49 år (med marginella toppar inom femårsintervallen 25-29 år och 40-44 år där 7 fall vardera anmälts).

2.1 Trend

Figur 2: Årligen anmälda fall med hiv-infektion i Sverige 1996-2006

Sett över perioden 1996-2006 har antalet rapporterade fall i Sverige ökat. Kurvans variation över tid förklaras till största del av förändringar i antalet flyktingar/asylsökande och deras anhöriga vilket även bekräftas av figur 3 nedan.

2.2 Världsdel där smitta skett och smittväg

Vid heterosexuell smittväg härstammar de flesta rapporterade fall i Sverige från Afrika. Antalet rapporterade smittade individer i Sverige med ursprung i Afrika har dock minskat de senaste två åren, från drygt 140 fall till knappt 100. Relativt många rapporterade fall, omkring 50, härstammar från Asien. Antal fall som uppgetts ha skett i Sverige ligger på en relativt oförändrad nivå mellan 20-30 årliga fall under den studerade perioden.

Vad gäller sex mellan män är de flesta, drygt 40 fall, sannolikt smittade i Sverige. Sett över perioden 1996-2006 är läget relativt oförändrat. I de fall smittan inte ägt rum i Sverige är det vanligast att den skett i övriga Europa. Ingen större förändring har skett över tid för någon av smittvärldsdelarna för fall anmälda i Sverige.

För hiv som troligtvis spridits via intravenöst missbruk är sannolik smittland oftast Sverige, därefter övriga Europa. Under perioden 1996-2006 varierar antal fall där sannolik smitta skett i Sverige mellan 10 och 35. De senaste två åren har antalet fall bland intravenösa missbrukare närapå fördubblats i Sverige. Däremot har det totala antalet rapporterade fall (alla sannolika smittvärldsdelar inkluderade) inte förändrats så mycket.

2.3 Smittort

Figur 3: Fördelning var smitta skett, inrikes eller utrikes 1996-2006, oberoende av ursprung

Den största gruppen av det totala antalet hiv-anmälningar är från 1998 och framåt smittade före ankomst till Sverige men gruppen har dock minskat i omfattning senaste två åren. De övriga två grupperna, bosatta i Sverige, är relativt oförändrade sett över perioden 1996-2006 och de utgör idag tillsammans färre rapporterade fall än de som smittats före ankomst till Sverige.

3.2 Sammanfattning

Hiv-spridningen i Sverige visar en från år till år tämligen oförändrad bild och befinner sig på en internationellt sett låg nivå. Invandring av heterosexuellt smittade personer från högendemiska områden står fortfarande, trots en viss minskning, för en betydande del av de rapporterade fallen. Även bland dem som är bosatta i Sverige är ungefär en tredjedel smittade utomlands. ”HIV-epidemin i Sverige” speglar mer och mer pandemin i stort som en följd av ökade internationella kontakter.

/Björn Oppenheimer, Anders Blaxhult, Avdelningen för epidemiologi, SMI

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2007-04-12

Nytt nummer av Smittskydd!

Fler barn kan räddas till livet – onödig försiktighet med antibiotika.

Varje år dör 4–5 barn av grupp B-streptokocksinfektion. De flesta av dessa barn kan räddas genom enkla riskbedömningar följda av kortare antibiotikabehandling vid förlossningen. Men bara en tredjedel av de mödrar som identifierats med riskfaktorer får antibiotika.

Klamydia fortsätter att öka:

Den svenska modellen vacklar. Trots en halv miljon prover om året så missas en stor grupp smittade. Kondomanvändningen är dålig och ungdomars riskbeteende har ökat. Insatserna mot klamydia måste omvärderas.

Porträtt:

Han har arbetat med hiv sedan sjukdomen kom till Sverige för 25 år sedan. Epidemin fick inte den dramatiska utveckling många trott. Men Lars Moberg är mycket kritisk till det han menar är en onödig politisering av hiv. Något riskgrupper inte har råd med.

Läs artiklarna i Smittskydd nummer 2/07. Läs också om farhågor och förhoppningar inför Ansvarskommitténs förslag och om en sprillans ny utbildning i vårdhygien och smittskydd.

Missa inte heller att Föreningen för medicinsk mikrobiologi fyller 100 år. Ett sekel av framgångar – men vad låg bakom? Och vad väntar runt hörnet?

OBS! Vill du läsa en artikel, kontakta redaktör Marco Morner på fornamn.efternamn@smi.ki.se för gratisnummer eller prenumeration.

Mer ur det nya numret:

När barn har reaktioner i samband med vaccination vill föräldrar ha bra svar snabbt – innan ny vaccination krävs klarhet. Då får de tid vid specialistmottagningen för barnvaccinationer, Sachsska Barnsjukhuset.
Oro för verkningslös antibiotika. Anmälningsplikt för antibiotikaresistenta bakterier som bildar ESBL.
TBE-risken ska tas på allvar. Antalet smittade med fästingburen encefalit ökar. Det gäller även regioner av landet som tidigare haft betydligt färre fall.
Reviderade hivrekommendationer. Förbättrade hivtester – men fortfarande tolv veckor för att utesluta smitta.
Färsk utbildning förbereder framtidens vård. Från och med hösten startar en samnordisk diplomutbildning i vårdhygien och smittskydd. Och intresset är stort.
Myter om smittskydd: kan man ta ett glas vin när man behandlas med antibiotika?
Krönika: Hans Ottosson. Ansvarskommittén öppnar för EN samlad svensk smittskyddsmyndighet.

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2007-04-12