EPI-aktuellt, vol 5, nr 7 (16 februari 2006)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

Magsjuka efter nyårsdopp

På nyårsafton och nyårsdagen 2006 badade 17- 18 personer, mestadels ungdomar, i ett träbadkar vid en privat tillställning i norra Sverige. Påföljande vecka insjuknade flera av dem med shigellainfektion.

Symptomen varierade från lätt illamående och oro i magen till frekventa diarréer och illamående. En del av dessa som odlades förblev negativa och en del sökte aldrig sjukvård. Fyra personer blev positiva för Shigella species och anmäldes till SMI.

Två av de provtagna som var smittade tillhörde samma familj, de två andra smittade ungdomarna var deras kamrater. Enligt uppgift kände inte alla badande varandra utan var vänner till familjen som ägde baljan och kom dit endast för att bada.

Bland de badande fanns ett par personer som hade varit utomlands senaste månaden/månaderna och som kan ha blivit smittade i något av dessa länder och därmed infekterat badvattnet. Huruvida någon av de badande hade symtom från mag- och tarmkanalen före badtillfället har ej blivit klarlagt.

Vattnet hälldes ut dagen efter badet, det vill säga innan man visste att det kunde vara infekterat, därmed fanns inget att odla.
Det är osäkert om det fanns andra gemensamma riskfaktorer än badtunnan.

Miljön i badtunnan i Norrland var troligen förträfflig för Shigellans trivsel. Dels kan bakterierna samlas i träets porer och dels frodas de i den badtemperatur som de flesta människor tycker är allra behagligast. Till skillnad från kommersiella badanläggningar, som måste ha tillstånd av kommunen, installera filtreringsanläggning och använda bakteriedödande kemikalier, behöver privatpersoner inte följa några regler alls.

Senast en liknande smitta uppmärksammades i Sverige var hösten 2004, då en kvinna infekterades av kolerabakterier (ej toxinbildande) vid ett bad i trädtunna.

/Raija Helisoja, Smittskyddsenheten Västernorrland
/Marika Hjertqvist, SMI

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2006-02-16

Malaria år 2005

Sedan mitten av 1980-talet har Plasmodium falciparum varit den vanligaste malariatypen som importerats till Sverige. De flesta av de falciparum-smittade har de senaste åren varit personer med utländsk härkomst som smittats före ankomst till Sverige eller vid besök i tidigare hemland.

P. falciparum-fall 1996-2005
P. falciparum-fall 1996-2005

Anledningen till det sjunkande antalet fall bland svenska resenärer sedan 1998/99 (undantaget år 2000) kan vara att man då gick över till mer effektiva profylaxläkemedel.(År 2000 inträffade ett malariautbrott bland svenska resenärer som besökt Gambia utan profylax)

År 2005 anmäldes 112 malariafall. Av de 73 som drabbats av falciparum-infektion var 21 svenskar och hälften av dem hade inte tagit någon profylax, i de flesta övriga fallen var typen av profylax inte adekvat eller inte tagen enligt ordination.

Av de 52 med ursprung i malariaendemiska områden var 12 nyanlända till Sverige. De övriga 40 var personer bosatta i Sverige, som varit på besök i sina ursprungsländer och de hade bara i enstaka fall tagit profylax.

72 av falciparum-fallen hade smittats i olika länder i Afrika, främst i västra och södra Afrika, en svensk hade smittats i Indonesien.

Vivax-malaria drabbade 25 personer, 18 av dem var svenskar som smittats i främst Indonesien och Papua nya Guinea, fem hade tagit profylax. Tio fall av P. ovale- och sex fall av P. malariae-infektion rapporterades, samtliga smittade i Afrika.

/Ragnhild Janzon

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2006-02-16