EPI-aktuellt, vol 5, nr 44 (2 november 2006)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

Influensavaccination av ”riskgrupperna” börjar 6/11

En månad försenad startar nu landstingens influensavaccination. Socialstyrelsen rekommenderar att man överväger vaccination till dem som riskerar svår sjukdom om de får influensa. Den viktigaste gruppen att vaccinera är personer med svår hjärt-lungsjukdom. Även andra med svår sjukdom som medför nedsatt allmäntillstånd bör överväga att skydda sig. Personer över 65 år rekommenderas också vaccination, och ju äldre man blir, desto viktigare blir det att skydda sig mot influensa.

Vi har inga hållpunkter för att influensan startat på allvar i Sverige ännu, och de som behöver skydd och kontaktar sin vårdcentral bör hinna få sitt vaccin trots den försenade starten.

Influensan orsakar en stor del av den vinterrelaterade dödligheten hos de äldre

Det dör flera människor under vintern än under sommaren. Redan på 1830-alte började influensarelaterad överdödlighet att diskuteras in Storbritannien. I figur 1 illustreras överdödligheten i Sverige de senaste tre åren på ett nytt sätt. Antalet döda under vintersäsongerna 2003- 2006 har dividerats med antalet döda föregående sommarsäsong. Influensa finns normalt bara under vinterhalvåret, och vinteröverdödligheten avspeglar bättre influensaeffekten än dödligheten över hela året.

I figur 1 (se nedan) har vi sedan relaterat överdödligheten till antal influensafall hos personer över 65 år som rapporterats från landets laboratorier under de tre säsongerna. Korrelationen blir förvånade bra! Utgångsdata är inte sådana att man kan dra alltför långtgående, vetenskapliga slutsatser, men man kan åtminstone säga att figuren stöder vad man antagit sedan 1800-talet: att influensa spelar en stor roll för ökad dödligheten under vintern.

Figur 1

Influensavaccin är vårt bästa skydd mot svår sjukdom och död hos de äldre – men hur stor är effekten?

Studier gjorda under 1990-talet har indikerat att den totala dödligheten och sjukhusvård under influensasäsong skulle kunna minska med upp till 70% hos vaccinerade under år med svår influensa och välmatchat vaccin i relation till den stam som skapat epidemin. Det här är lite knepiga resultat, eftersom vinteröverdödligehten aldrig är 70%, och inte all överdödlighet beror på influensa.

I tabell 1 visar vi övedödlighetskvoten/landsting i relation till hur stor del av personer över 65 år som vaccinerats. (Data framtagna av Hans Lundström och Jan Qvist på Statistiska centralbyrån (SCB)

	Andel vaccinerade %			Antal döda under vintern/antal döda sommaren innan
Landsting	2003	2004	2005	2003	2004	2005
Stockholm	61	61	70	1,12	1,13	1,08
Uppsala	35	49	50	1,17	1,10	1,08
Södermanland	50	50	70	1,01	1,25	1,08
Östergötland	34	35	60	1,08	1,19	1,00
Jönköping	66	68	70	1,18	1,15	1,05
Kronoberg	48	53	72	1,03	1,15	0,95
Kalmar	45	47	60	1,07	1,19	1,03
Gotland	35		44	1,26	1,09	1,07
Blekinge	41	44	48	1,05	1,20	1,08
Skåne	55	58	61	1,09	1,14	1,09
Halland	62	64	66	1,05	1,10	1,06
Västra Götaland	51	52	60	1,12	1,15	1,08
Värmland	63	63	68	1,13	1,04	1,08
Örebro	37		60	1,14	1,21	1,00
Västmanland	54	51	55	1,07	1,12	1,09
Dalarna	44	45	56	1,07	1,20	1,05
Gävleborg	45	43	47	1,06	1,16	1,08
Västernorrland	33	50	51	1,09	1,18	1,03
Jämtland	45	45	50	1,18	1,06	1,06
Västerbotten	55	48	62	1,11	1,16	1,06
Norrbotten	42	55	54	1,07	1,11	1,01

Överdödligheten ligger mellan 0,95- och 1,26, alltså mellan –5% och 26% för de sista tre åren. Få betvivlar idag att influensavaccination av riskgrupperna minskar risken för svår sjukdom och död i samband med influensa hos de äldre, men på senare år har flera grupper, således sannolikt med rätta, ifrågasatt effektens storlek.

Det kan finnas en skevhet i gjorda studier, så att den vaccinerade delen av de populationer som undersökts skulle kunna vara rikare och friskare än de ovaccinerade. Därmed skulle den ha en mindre risk att dö oavsett vaccinationen. Det är svårt att göra verkligt bra studier på detta. Den viktigaste anledningen är att man anser effekten av vaccinet mot svår sjukdom och död så säkerställd att det vore oetiskt att göra randomiserade studier, där en slumpvis vald del av personer i riskgrupp inte får vaccin. Så är det också, och det som debatteras är alltså inte att vaccinet har en effekt mot svår sjukdom och död hos riskgrupperna, utan hur stor den är.

Nedan beskrivs hur i stället befintliga data från olika håll har använts i en preliminär studie för att försöka belysa om den ökande vaccinationen haft någon effekt på antalet personer som dör under vinterhalvåret i Sverige, som initierades och genomfördes av SCB.

De sista åren har färre äldre personer dött i Sverige än vad man tidigare prognostiserat vid SCB. Hur den framtida dödligheten ser ut är viktigt för samhällsplaneringen, och därför ville man analysera om den ökande influensavaccinationen som vi haft de senaste tre åren kan ha bidragit till den plötsliga minskningen.

Eftersom det inte bara är vaccination utan också hur svår influensa är bland de äldre som påverkar kan man inta bara direkt säga at det finns ett samband. SCB har därför fått de data som Sveriges smittskyddsläkare samlat in över hur stor andel av personer över 65 år som vaccinerat sig. Procentandelarna har relaterats till kvoten för vinteröverdödlighet för personer över 65 år som tagits fram vid SCB.

Data framgår av tabell 1, som också visar hur vaccinationsfrekvensen utvecklats i olika län. Analys av data antyder en korrelation mellan minskning av vinteröverdödligheten och ökande vaccinationsfrekvens, och att den ökade vaccinationen kan ha sparat i genomsnitt 400 liv per år. Metoden vi använt är oberoende av faktorer hos de vaccinerade som antagits snedvrida en del andra studier, men statistiskt är det osäkert.

Landstingens underlag för hur många som vaccinerat sig är av olika kvalitet, och variationen i vaccinationsfrekvens mellan landstingen är maximalt 28%. Inget landsting har ju vaccinerat mindre än en tredjedel av personer över 65 år under de senaste tre åren. Sammantaget styrker ändå denna analys av befintliga data att influensavaccintion minskar den influensarelaterade vinteröverdödligheten.

Effektens storlek beror mycket på hur mycket influensa som drabbar de äldre. Den syntes bäst för 2004 då vi hade mest influensa och totalt sett störst vinteröverdölighet. Vi kan alltså inte avgöra säga hur många som slipper död eller sjukhusvård i Sverige tack vare vaccinationen, men det är alldeles klart att det finns personer för vilka influensavaccination betyder fortsatt liv eller död under kommande vinter. Eftersom vi inte exakt kan peka ut vem det kommer att gälla bör all som tillhör riskgrupper låta vaccinera sig. Det är en billig livförsäkring!

/Annika Linde

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2006-11-02

Norovirussäsongen är på gång

Nu när även södra Sverige har drabbats av höstrusk med blåst och snö ser vi också början på säsongen för norovirusinfektioner (vinterkräksjukan). Sensommaren bjöd visserligen på flera utbrott av magsjuka orsakade av badvatten och frysta bär och där norovirus kunde påvisas hos dem som insjuknat. Flera olika genotyper av norovirus kunde identifieras bland dessa utbrott. När nu rapporter om utbrott även kommer från olika former av vårdinstitutioner, hittar vi åter den norovirustyp (genotyp G2.4 variant 2006b) som låg bakom flera av de ovanligt sena utbrott som ägde rum under senvåren och försommaren 2006. Bilden liknar mycket den vi såg vintrarna 2002 och 2004:

a) då liksom nu börjar virussäsongen relativt tidigt (slutet av oktober)

b) en ny virusvariant av G2.4 dyker upp sent under säsongen innan och den ger dessutom upphov till en avvikande epidemikurva (2004 undantaget)

c) varianten blir snabbt helt dominerande inom vården.

Hur det nu blir denna vinter vet vi ännu inte, men de första typningsresultaten visar att den nya virusvarianten redan är spridd över södra Sverige. Därmed är det inte sagt att denna vinter kommer att bli lika besvärlig för vården som vintrarna 2002-3 och 2004-5, men det finns all anledning att uppmärksamma den ökade risken för spridning av den nya norovirusvarianten G2.4 2006b.

Fynd av norovirus per vecka

Från övriga Europa saknas ännu rapporter om ökad norovirusaktivitet. Däremot cirkulerade redan i våras samma nya virusvariant som här, vilket resulterade i många sommarutbrott av magsjuka.

/Kjell-Olof Hedlund och Margareta Thorhagen

Läs mer

Veckans norovirusrapport

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2006-11-02

Salmonellautbrott från populär restaurang i Stockholm

Den 19 oktober kontaktas Smittskyddsenheten i Stockholm av en inspektör på Miljöförvaltningen, som informerar att han blivit uppringd av chefen för en restaurang i centrala Stockholm. Restaurangen hade kontaktats av 12 personer som ätit där den 15 och 16 oktober och som insjuknat med diarré. Med hjälp av uppgifter som dessa personer lämnade misstänktes att mungbönor kunde vara smittkällan och man beslutade ta bort dessa bönor från alla rätter som serverades fr.o.m. den 17 oktober.

Restaurangen besöktes av Miljöförvaltningen den 20 oktober och man konstaterade att det fanns en fungerande egenkontroll men att hanteringen av mungbönorna inte varit helt optimal. Något ytterligare påpekande avseende livsmedelshanteringen i restaurangköket gjordes också. Restaurangen serverar 250 – 300 portioner per dag.

En genomgång av anmälda salmonellafall och samtal med SMI’s salmonellatypningslaboratorium visade att några stockholmare precis rapporterats positiva för Salmonella Bareilly och ytterligare en person fanns i ett annat landsting. Dessa personer kontaktades och det visade sig att de alla ätit på nämnda restaurang. En ökning av inhemska salmonellafall konstateras och typningar visar att även S. Virchow-fall kan förknippas med restaurangen. S. Virchow blir den dominerade serotypen. T.o.m. 2006-11-01 har 60 personer med salmonellainfektion kunnat knytas till restaurangen (se figur) och ytterligare personer kommer att intervjuas om tänkbar smittkälla.

Figur. Besöks- och insjukningsdatum för restauranggäster

Sju sjukhusvårdade personer har haft positiva blododlingar och för många andra personer har sjukdomsbilden varit förhållandevis svår med hög feber och frekventa ibland blodtillblandade diarréer. Då inga fall kunnat associeras till restaurangbesök efter den 16 oktober kan man förmoda att smittkällan var mungbönorna trots att de analyser som utförts på kvarvarande mungbönor utfallit negativt. Flera andra livsmedel från restaurangen har också analyserats men salmonellabakterier har inte påträffats i något av dem.

/Birgitta de Jong, Bo Svenungsson, SME Stockholm och Johan Öberg, Miljöförvaltningen Stockholm

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2006-11-02

Nytt nummer av Smittskydd

Smittskyd nr 5-2006 Biosäkerhet blir allt viktigare för allt fler verksamheter. En bred förståelse av grundstenarna i ”biosafety” ger helt enkelt mer ”biosecurity”. Det betyder också ett ökat behov av utbildning. Men hur rimliga är kraven från opinion och makthavare? Läs artikeln om biosäkerhet i Smittskydd nummer 5/06. Läs även om xenotransplantation, sti-sjukdomar och beteendemönster, vaccinationsprogrammet, smarta samer, EU-modeller, hivvaccin och väldigt stora drinkar.Och glöm inte porträttet på Gunnel Biberfeld. 20 års stenhårt arbete blir ett par riktigt läsvärda sidor.

OBS! Vill du läsa en artikel, kontakta redaktör Marco Morner på fornamn.efternamn@smi.ki.se för gratisnummer eller prenumeration.

Annat ur det nya numret:

- Socialstyrelsens nya enhet för hivprevention har satt i gång på allvar. Det blir förändringar.

- Enhetschefen Viveca Urwitz menar att sti/hivpreventionsarbetet behöver finna nya arbetssätt.

- Hur mycket är vi beredda att betala för nya vaccin? Hur många vaccinationer tål ett barn? Frågor som tas upp när barnvaccinationsprogrammet utökas.

- Sexuellt överförbara sjukdomar borde egentligen inte finnas. Åtminstone inte statistiskt. Något som människor i allmänhet dessvärre inte bryr sig om.

- ”Mer europeiskt samarbete i smittskyddsfrågor” eller ”Den svenska modellen av frivillighet står sig bra”. I slutändan vill alla samma sak – frågan är hur vi bäst uppnår det.

- Att lindra brist på mänskliga donatorer med djur, xenotransplantation, är tillbaka efter några år i kylan. Bland annat med ny svensk teknik på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Läs hur man tacklar problemen med de endogena retrovirusen.

- När smittkopporna kom flyttade samerna. Svenskarna förlitade sig på Gud och stannade kvar. Vad betyder kultur och beteende för hur en epidemi slår mot befolkningen?

_ Myter om smittskydd: vet du hur mycket gin och tonic du måste få i dig för att få ett tillräckligt skydd mot malaria? Skål!

-Krönika: Johan Lindh. En veckas insamlade parasitprover i ett afrikanskt land är ofta fler än de Smittskyddsinstitutet ser på flera år. Ett ökat kunskapsutbyte är helt nödvändigt.

/Marco Morner

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2006-11-02