EPI-aktuellt, vol 5, nr 36 (7 september 2006)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

Nya infektionssjukdomar i Europa vid varmare klimat

Den globala uppvärmningen förväntas öka antalet personer som drabbas av infektionssjukdomar. Flera mekanismer medverkar till denna förväntade ökning. Dels kan en del mikroorganismer bättre föröka sig vid högre temperaturer. Varmare och i vissa fall fuktigare väder kommer också att underlätta livsbetingelserna för flera vektorer som myggor och fästingar. Förutom varmare somrar har mildare och kortare vintrar betydelse för arternas utbredning. Slutligen kan mera nederbörd och stormar ge upphov till spridning av sjukdomar genom till exempel förorenat dricksvatten.

Internationellt bedömer WHO riskerna störst för fler tarminfektioner och ökad spridning av malaria och dengue-feber. Malaria återkommer nu till områden som varit fria och Anopheles-myggan påträffas på högre höjder. Dengue-feber sprider sig också över större ytor och ger upphov till fler sjukdomsfall.

Även i Europa rapporteras sjukdomsfall som kan vara en effekt av den globala uppvärmningen. Vid en vetenskapskonferens i England under veckan redovisades tre exempel. Den giftiga havsbakterien Vibrio vulnificus som framför allt hittas i Mexikanska golfen har i sommar orsakat dödsfall i Danmark. Vibrio vulnificus liksom inte agglutinerande, icke toxinbildande ”Vibrio cholera” som i somras gav upphov till sjukdom efter bad i Östersjön tillväxer optimalt i havsvatten vars temperatur överstiger 20 grader och kan ge upphov till sårinfektioner, blodförgiftning och diarré.

En annan ”ny” organism är Ostreopsis ovata som under 2006 upptäckts längs Italiens kust. Detta är en toxinbildande flagellat som normalt hittas i Stilla Havet och i Karibiska Havet. Över 100 semesterfirare uppges i Italien ha förts till sjukhus med en rad olika symptom som diarré, utslag och slemhinnepåverkan.

Bland vektorburna sjukdomar framträder Crimean-Congo hemorragisk feber (CCHF), som fått ökad spridning till exempel i Turkiet.
I Sverige har vi under sommaren 2006 förutom sårinfektioner med Vibrio-bakterier sett sjukdomsfall av norovirus från badsjöar. Orsaken här kan dels vara att mikroorganismerna överlever bättre i varmt vatten och att expositionen ökar när fler människor tillbringar längre tid i badvatten.

Förutom kontrollen av vattenkvalité riktas uppmärksamhet mot sjukdomar som kan få en ökad spridning om mygg och fästingpopulationen ökar och får större utbredning. Ett regeringsuppdrag föreligger för att utreda vilka konsekvenser uppvärmningen kan få bland annat vad det gäller infektionssjukdomar på kort och lång sikt.

/Anders Blaxhult

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2006-09-07

Nytt nummer av Smittskydd

”Sorkfeber, sars, West Nile, H5N1? Ska man vara förberedd gäller det att hålla sig alert. I jakten på virus är nytänkande ett måste. Liksom devisen ”det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder”. Gert Olsson och Åke Lundkvist vid SMI har inte råd att vara petiga – nästa smittskyddskollega kan bli ett vildsvin.”

Läs artikeln i Smittskydd nummer 4/06. Läs också om allt tydligare samband mellan olika former av cancer och virus. Men hur är det? Smittar inte virus? Läs om en forskning som kan mynna ut i vaccin – mot cancer.

Och glöm inte att ta en titt på vår partienkät: smittskyddsfrågor på dagordningen! Politikerna kan förvåna, det är inte alltid de tycker vad man tror…

OBS! Vill du läsa en artikel, kontakta redaktör Marco Morner på marco.morner@smi.ki.se för gratisnummer eller prenumeration.

Annat ur det nya numret:

Porträtt: Margareta Böttiger har de kvaliteter som krävs för en god detektiv – eller statsepidemiolog.
Hur ska ett Zoonoscenter se ut? Vem ska jobba där? Och var ska det ligga? Åsikterna går isär – men att samarbetet är viktigt är alla överens om.
Höstlöv och fallfrukt kan man få polio av – en myt som många ännu minns.
Harpesten sprids söderut. Forskarna pekar på global uppvärmning och fler våtmarker som orsaker.
Vem som helst kan drabbas av huvudlöss, det är ingen hygienfråga. Vid skolstart är risken som störst, hur gör man för att hålla familjen lusfri?
Växjö: Studenter undervisar studenter i sex- och samlevnad. Det blir mindre pinsamt och eleverna lyssnar – och klamydiafallen minskar.
Birgitta Henriques Normark slår i sin krönika ett slag för molekylär epidemiologi.

/Marco Morner

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2006-09-07

Ny chef för KCB

Professor Gunnar Sandström har utsetts till ny chef för KCB (Kunskapscentrum för mikrobiologisk beredskap) från 1 november. Han är idag verksam inom klinisk mikrobiologi vid Huddinge sjukhus samt professor i biomedicinsk analys vid KI och var tidigare avdelningschef för FOI i Umeå. Nuvarande chefen för KCB Johan Struwe tillträder under hösten en nyinrättad tjänst för att arbeta med antibiotikaresistensfrågor på EPI och Strama.

Presentation av Gunnar Sandström finns på KI:s hemsida

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2006-09-07