EPI-aktuellt, vol 5, nr 28-30 (27 juli 2006)
Nyheter från Smittskyddssverige
- EHEC - en sommarsmitta i Sverige
- Vibrio cholera i Blekinge - fallbeskrivningar
- Salmonella Stanley från limeblad
- Hepatit A-utbrott på ett daghem i Eskilstuna
- Klamydia minskade första halvåret 2006
- Mässling i Italien
- Krim-Kongo hemorragisk feber i Turkiet
- Länkar till andra smittskyddsnyheter
Redaktionen
Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde
Tipsa om nyheter!
Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.
Prenumerera
Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt
Innehåll
EHEC - en sommarsmitta i Sverige
Varje år rapporteras en ökning av antalet fall av Enterohemorragiska E. Coli (EHEC) under sommarmånaderna och tidig höst. Hittills i år har totalt 110 fall rapporterats varav 32 var utlandssmittade (060724). Under samma tid förra året rapporterades 97 fall varav 34 utlandssmittade.
Ökningen som rapporteras under sommarmånaderna har troligtvis sin förklaring i att vi ändrar våra beteenden under sommaren, vi vistas mer utomhus, grillar, badar och dessutom kan bakterier även tillväxa snabbare under sommaren. Framförallt barn under 5 år smittas med EHEC och med ibland allvarliga symtom som njurpåverkan (HUS=Hemolytiskt Uremiskt Syndrom).
Vad kan man då göra för att minska risken för smitta? De vanligaste smittvägarna är smitta från person till person, direkt och indirekt smitta från djur, eller via livsmedel. Med tanke på att rötmånaden snart är här och med erfarenhet av tidigare utbrott och solitärfall har vi sammanställt några praktiska råd som även kan minska smittspridning från andra tarmpatogener:
- Tvätta alltid händerna efter toalettbesök samt före och efter matlagning.
- Se till att livsmedlen upphettas ordentligt, då köttsaften är genomskinlig är maten klar.
- Använd olika skärbrädor för olika livsmedelstyper.
- Rengör disktrasan ofta.
- Smaka inte på rå köttfärs, och ge bara välstekta köttfärsprodukter till små barn.
- Undvik opastöriserad mjölk, om den inte hettats upp innan förtäring.
- Skölj frukt och grönsaker väl. Man kan inte tvätta bort alla bakterier men minska mängden avsevärt
- Tänk på att bakterier förökar sig fort i sommarvärmen. Ta med kylväska med kylklampar då du handlar eller se till att snabbt komma hem från livsmedelsaffären.
- Vid grillning tänk på att inte använda samma tallrik eller bestick som du använde till det råa köttet.
- Det är direkt olämpligt att bada nära eller bland betande djur, VTEC (EHEC) kan finnas i djurens avföring som kan komma ut i vattnet.
- Besök gärna djuren på landet och i djurparkerna, men tvätta händerna noga efteråt.
- Ha inte picknick i kohagen (kor kan vara bärare av VTEC (EHEC), det finns så många andra trevliga ställen.
Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2006-07-27
Vibrio cholera i Blekinge - fallbeskrivningar
Fall 1 är en 88-årig vital delvis yrkesverksam lantbrukare. Förutom att han hade legionärsjuka för 10 år sedan och fick pacemaker i efterförloppet är han frisk. Han hade ett litet traumatiskt sår på vänster underben sedan 3 veckor. Han badade i Karlskrona skärgård den 13/7 och fick tre dagar senare feber och frossa samt lokala infektionstecken ungefär som rosfeber.
Ur inkomststatus:
AT: opåverkad, mycket vital. Temp 37.7. Vä underben: Från hälen 22 cm upp föreligger rodnad, svullnad och palp-ömhet samt lätt konsistensökning. Mitt på underbenet finns ett 2x1½ cm vätskande sår.Vårdförlopp:
Pat inlägges med inj Zinacef i v. Odlingen visade preliminärt oxidaspositiva gramnegativa stavar och man bytte till Ciproxin. Vi antog då att det rörde sig om V. vulnificus men slutsvar från vårt lab visade Vibrio cholera. Pat utskrives till hemmet väsentligen i sitt habitualtillstånd, med ytterligare några dagars antibiotikabehandling.
Fall 2 är en 80-årig ensamstående man. Han har en tablettbehandlad hypertoni, lindrig KOL men är f.ö. vital, klarar sig själv hemma. Har 6 dagar före vårdkontakten slagit sig på vänster ben och insjuknade samma dag som fall 1, den 16/7. Sedan dagen innan har det börjat vätska från såret. Enligt de första uppgifterna ev. vandrat omkring på sina egna marker där det finns våtmark och en privat vattentäkt. Senare kan dessa uppgifter inte verifieras. Han har pga sjukdomens utveckling inte kunnat höras om detta. Pat försämrades akut inkomsdagen. Han hade svår värk i benen.
Ur inkomststatus:
AT: Central cyanos, andningsfrekvens ca 30/min. Blodtryck: Initialt 62/45
Lokalstatus vä underben: Hela underbenet är rodnat och
svullet, ter sig närmast indurerat. Ett flertal bullösa, rödaktiga blåsor kan ses. Perifert varm men säkra palp pulsar kan ej kännas. Vätskande, framförallt på dorsalsidan.
Vårdförlopp:
Pats allmänna tillstånd försämras snabbt och han läggs i respirator. Bedömdes som en bullös erysipelas/fasciit med septisk chock. Labmässigt ses höga leukocyter med koagulationspåverkan och skyhögt myoglobin. Man blir tvungen att göra underbensamputation vä. ben och fasciotomera på höger sida.
Preliminärt odlingssvar visar oxidaspositiva gramnegativa stavar och vi antog att det var Vibrio vulnificus. Tillståndet kräver dialys och respiratorbehandling. Definitivsvar på blododlingarna (4 flaskor) visar växt av Vibrio cholerae.
Vibrio cholerae är en gramnegativ stav, rörlig med en flagell. Den serotyp som orsakar denna typ av hud- och mjukdelsinfektioner samt sepsis är vanligtvis ej agglutinerande, ej toxinbildande och den ger ej de svåra mag-tarmsymptom som den ”äkta” kolerabakterien som är toxinbildande.
Stammarna från våra fall har analyserats på SMI (Margaretha Ramberg) och det är ej agglutinerande, ej toxinbildande stammar av Vibrio cholera. Enligt Smittskydd nr 5/2004 förekommer V. cholera allmänt i svenska vatten, optimalt är 0,4-1,7% salthalt, och tillväxer bäst i varmt vatten. Den är vanligast i södra Sveriges kustvatten under augusti och den förorsakar vanligtvis externa otiter, totalt ca 15 fall per år i Sverige.
Ett fall av sepsis med Vibrio cholerae inträffade augusti -04 då en kvinna insjuknade efter bad i ett träbadkar, fyllt med vatten direkt från Östersjön. Hon hade en lokal hudinfektion i småsår på benen men även i detta fall var patienten allmänpåverkad med feber och lågt blodtryck.
Anmärkningsvärt är att båda våra fall insjuknade samtidigt, dock finns ingen känd koppling mellan dem båda. Båda bakteriestammarna är känsliga bl.a. för Ciproxin och Trim-sulfa, men den stam som orsakade den allvarligaste infektionen är resistent mot Tienam. Vi avser att gå vidare med utredningen om grad och slag av vattenkontakt hos fall 2 när han tillfrisknat. Vi avser också att gå igenom tidigare lindrigare fall med V. cholera-infektion i Blekinge, oftast har det rört sig om externa otiter.
Från smittskyddets sida gick vi ut med den allmänna rekommendationen att har man sår ska man inte bada utomhus. Det är ju en rekommendation som för övrigt gällt i alla tider under rötmånaden.
/Carolina Granhall, leg. läkare, Infektionskliniken Karlskrona
/Rickard Eitrem, docent, smittskyddsläkare, Landstinget Blekinge
Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2006-07-27
Salmonella Stanley från limeblad
På midsommarafton träffades ett sällskap på 49 personer och intog buffé. Under kvällen stannade 34 personer kvar och åt traditionell midsommarmat. Flera i sällskapet insjuknade 1-2 (1-9) dagar senare i diarré och feber. Endast personer med symtom eller riskyrke uppmanades att lämna avföringsprov. Totalt lämnade 25 personer prov varav 13 visade växt av Salmonella Stanley (grupp B), 4 av dem hade inga symtom.
En enkät skickades till alla på festen och 47 av 49 svarade. Den innehöll frågor om magtarm-symtom och vad de ätit under de två måltiderna, menyerna angavs. Som fall definierades deltagare som hade haft någon form av magtarm-symtom och 18 personer uppgav något symtom.
Analys gjordes på varje maträtt med separat uträknande av relativ risk (RR) och 95% konfidensintervall. De tre maträtterna med högsta RR var: baguetter med solrosfrön och pumpakärnor (alla som blev sjuka hade ätit baguette) P 0,03, mandeltårta med vispgrädde (RR3,86 (KI 95% 1,03-14,52 P 0,019) och quinoasallad (RR 2,70 (KI 1,07-6,79 P 0,028).
Prov togs även på livsmedel som fanns kvar. Från limeblad som användes i kycklingmarinad kunde S. Stanley och S. Lexington odlas fram. Limebladen var importerade från Thailand och Miljöförvaltningen har initialt provtagit limeblad från grossist, då inga limeblad fanns kvar i butiken. Av dessa prover var 4 av 5 positiva för salmonella typ E.
Då spårbarheten är under all kritik och dessa limeblad sannolikt härrör från annan batch har vidare typning inte genomförts. Med anledning av detta har Miljöförvaltningen i Göteborg påbörjat stickprovtaging från limeblad för att undersöka eventuell salmonellaförekomst.
Sannolikt har inte personerna insjuknat p.g.a. av att de ätit den marinerade kycklingen utan p.g.a. av att det skett en korskontamination till annat livsmedel vid tillredningen - när och till vilket livsmedel är svårbedömt.
Salmonella Stanley har tidigare förekommit hos patienter som har vistats i Thailand.
Utredningen har gjorts i samarbete med Smittskyddsenheten Göteborg, Stockholm Miljöförvaltningen Göteborg, Analycen Lidköping, Smittskyddsinstitutet och Livsmedelsverket.
/Anna Lindqvist, smittskyddssjuksköterska, Smittskyddsenheten Göteborg
Kommentar från Livsmedelsverket:
Livsmedelsverket menar att detta utbrott ytterligare bekräftar att färska vegetabilier från Sydostasien ofta är smittade med salmonellabakterier. Så sent som för ett år sedan påvisades i en norsk undersökning Salmonella i färska örtkryddor från Thailand i mer än 25 % av 162 prover.
Svenska undersökningar som utförts tidigare år och under 2005 har också påvisat Salmonella i färska örtkryddor i oacceptabelt stor utsträckning. Salmonellautbrott har också orsakats av produkter som citrongräs och bananblad. Även internationellt uppmärksammas färska grönsaker och frukter alltmer som bärare av salmonellabakterier och andra sjukdomsframkallande tarmorganismer. Ansvariga för livsmedelstillsynen i Sverige måste ta till sig dessa fakta och öka insatserna mot dessa typer av livsmedelsprodukter.
/Lars Plym Forshell, Livsmedelsverket
Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2006-07-27
Hepatit A-utbrott på ett daghem i Eskilstuna
I midsommarhelgen sökte en 26-årig kvinna infektionskliniken i Eskilstuna med hepatitsymtom. På midsommardagen blev det klart att patienten hade hepatit A (pos IgM HAV). Smittskyddsenheten kallade in familjen för gammaglobulin och provtagning. Den bestod av tre barn födda -01, -02 och -04 samt sambo som ej var far till barnen.
Alla tre barnen hade positivt IgM HAV. Barnens far, som hade hand om barnen varannan vecka, visade sig rejält sjuk i hepatit A med förhöjt PK-värde. Hans nya sambos dotter, född -93 var positiv men besvärsfri, medan farmor var negativ. Alla tre småbarnen gick på samma daghem. Eftersom ingen i familjerna varit utomlands nyligen eller ätit på någon exotisk restaurang misstänkte vi daghemmet som smittkälla.
Daghemmet kontaktades för att efterhöra hälsoläget bland barn och personal. Bara de aktuella barnen hade varit hängiga i början av juni. Torsdagen 29/6 hölls ett informationsmöte efter utdelning av en enkät till föräldrarna om sjukdomssymtom och utlandsvistelse de senaste 3 månaderna. Det blev fullsatt i daghemmets största lekrum.
På daghemmet fanns 52 barn fördelade på fyra avdelningar. Några dörrar eller gränser mellan avdelningarna fanns dock inte varför vi valde att betrakta hela gruppen som utsatt för smitta under ”familjeliknande förhållanden”.
Dagen efter mötet ordnades med gammaglobulinprofylax på barnmottagningen, infektionsmottagningen, BVC/vårdcentral och på daghemmet. På de två förstnämnda ställena kunde barnen även provtas. Alla som ville fick ta prov men vi rekommenderade det till alla som haft några symtom. Hälften av barnen provtogs och allt gick mycket smidigt. Personalen fick profylax via sin företagshälsovård.
En liten gosse född -05 var positiv i IgM och en 2-årig flicka hade gränsvärde. Gossens familj fick gammaglobulin samma dag medan flickans föräldrar som var invandrare från Nordafrika ansågs immuna. Då jag kontaktade flickans mor erinrade hon sig att familjen varit på semester i Tunisien i mitten av mars och att flickan klagat över magont och ätit dåligt under en vecka i slutet av april. Flickan provtogs på nytt efter 4 dagar och hade då IgG medan IgM nu var negativt.
En dryg vecka senare insjuknade gossens far med 40 gr feber. Efter några dagar befanns han ha hepatitvärden och ytterligare några dagar senare blev hans svärmor, d v s gossens mormor, inlagd på grund av hepatit och svårighet att inta föda.
Vi har således nu fem dagisbarn, ett syskon, tre föräldrar och en mormor som insjuknat. Det har varit minst två smittgenerationer på dagis. De vuxna som insjuknat har varit rejält sjuka och även barnen har haft symtom även om de varit lindriga och passerat som vanliga dagisinfektioner.
Det aktuella daghemmet skulle ha stängts över sommaren och barnen skulle ha flyttats till en annan förskola, men detta avstyrdes för att inte barn på andra daghem skulle smittas vid ev. sammanslagning.
Vi tror att flickan som var med sina föräldrar i Tunisien är indexfallet. Lars Magnius på SMI har typat HAV i blod från tre personer i den familj som upptäcktes först. Alla hade samma virus, typ 1B. Stammen liknade nästan helt en stam som är vanlig i Nordafrika och Turkiet.
/Sven Blomqvist, Bitr. smittskyddsläkare Sörmland
Kommentar:
Dagisutbrott eller familjespridning av hepatit A från barn är ”klassiska” exempel på smittspridning från barn av hepatit A. Det senaste större utbrottet var 2003, då 16 personer i ett bröllopssällskap smittades av en liten flicka som tillsammans med familjen rest till Turkiet för att följa det blivande brudparet på resan till Sverige.
Barn under förskoleålder blir sällan sjuka av hepatit A trots att de smittats, men kan ändå utsöndra virus och överföra smitta. Det är därför viktigt att uppmärksamma när t ex invandrarbarn planerar besöka föräldrarnas tidigare hemland, om det där finns ökad risk för hepatit A. Särskilt gäller detta om barnet eller något syskon vistas på dagis. Det gäller även om det, som i det aktuella fallet, rör sig om en semesterresa med hotellboende.
Vaccin kan ges från 1 års ålder. Vaccin mot hepatit A är alltid att föredra framför gammaglobulin, eftersom vaccinet ger ett långvarit och säkert skydd, troligen livslångt efter två doser. Redan en dos skyddar ett flertal år. Gamma globulin kan vara aktuellt till barn 6-12 månader om dessa inte ammas.
/Yvonne Andersson och Rose-Marie Carlsson, avd för epidemiologi, SMI
Läs mer:
Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2006-07-27
Klamydia minskade första halvåret 2006
Under första halvåret 2006 anmäldes 14 839 fall av klamydia vilket är en minskning med 7 % jämfört med första halvåret 2005. Detta är första gången vi ser ett minskat antal fall av klamydia efter en stadig uppgång sedan 1997.
Medelåldern hos dem som drabbas av klamydia är lägre än för andra sexuellt överförda infektioner. Minskningen sågs i samtliga åldergrupper mellan 15 och 39 år utom bland kvinnor 25-29 år där fallen ökade med 4 %. Den kraftigaste minskningen fanns bland pojkar mellan 15 och 19 år, där anmälningarna minskade med 15 %. Bland män som har sex män sågs ingen förändring.
| Klamydia 1997-2006 |
|---|
![]() |
/Margareta Löfdahl, avd. för epidemiologi, SMI
Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2006-07-27
Mässling i Italien
Ett mindre mässlingsutbrott rapporteras från Bolzano-området i norra Italien. Indexfallet, en 15-årig ovaccinerad flicka, insjuknade i mitten av juni och därefter har nu totalt fem personer insjuknat, två vuxna och tre barn. Vaccinationsstatus framgår ej för två av barnen, men övriga var ovaccinerade.
Tidigare i år rapporterades ett större utbrott i Toscana-området, med totalt 40 fall i staden Grosseto från januari-juni. Endast en person var tidigare vaccinerad. Mässlingsvirus av genotyp D4 isolerades från sju av fallen.
/Rose-Marie Carlsson
Läs mer på EUVACNETPublicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2006-07-27
Krim-Kongo hemorragisk feber i Turkiet
Under första halvåret 2006 har 150 laboratorieverifierade fall av Krim-Kongo hemorragisk feber rapporterats i Turkiet. Femton av fallen har avlidit. Det är framför allt de nordöstra provinserna som drabbats. Sjukdomen konstaterades första gången år 2002 i Turkiet. Jämfört med antalet fall tidigare år tyder årets siffra på en ökad virusaktivitet.
Mer information om situationen i Turkiet finns på EU:s smittskyddsmyndighets (ECDC) och WHO:s webbplatser.
Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2006-07-27
Länkar till andra smittskyddsnyheter
Health Protection Agency: CDR Weekly
Statens Serum Institut: EPI-NYT
CDC: MMWR (Morbidity and Mortality Weekly Report)
Folkehelseinstituttet: MSIS-rapport
International Society For Infectious Diseases: ProMED-mail
Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2006-07-27
Uppdaterad 2006-07-27 15:00
