EPI-aktuellt, vol 5, nr 25 (22 juni 2006)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

Två fall av spädbarnsbotulism

Under de senaste tre åren har 2 fall av spädbarnsbotulism rapporterats i Stockholms län, september 2003 och juni 2006. Eftersom symtombilden hos de båda barnen, fyra resp fem månader gamla, var i det närmaste identisk och den troliga smittvägen likaså kan det vara av intresse att påminna om denna ovanliga sjukdom.

Barnen insjuknade med allmän slöhet, inte velat äta, senare sväljningsbesvär och ögonmuskelpareser. Efter några dagar krävdes respiratorvård men båda återställdes successivt. Clostridium botulinum-toxin kunde påvisas i avföringen.

Båda barnen ammades och något livsmedel kunde inte misstänkas som smittkälla. Däremot hade man i båda fallen under en tid före insjuknandet utfört omfattande grävarbeten på den egna tomten och samtidigt pågick även utgrävningar i gatan utanför husen med byte av rörledningar. Barnen hade ofta vistats på tomten under denna tid. Det fanns dock inget geografiskt samband mellan fallen.

C. botulinum är en sporbildande bakterie som finns i bl.a. jord och i vattendragens bottenslam. Klassisk botulism är en matförgiftning betingad av felaktigt tillredda livsmedel, t.ex. hemkonserver och vacuumförpackade fisk- eller charkuteriprodukter. Vid spädbarnsbotulism, som huvudsakligen drabbar barn yngre än sex månader, kan barnet infekteras av bakterier via födan, t.ex. har honung angivits som smittkälla, men även genom inandning av sporer i jorden, t.ex. under grävarbeten som i de beskrivna fallen. Bakterien kan så tillväxa i barnets tarm och producera toxin.

Symtombilden med trötthet, slöhet, ögonmuskelförlamningar och andningsförlamning är klassisk men diagnosen kan likväl vara lätt att missa om man inte tänker på den. Även om smittkällan i de beskrivna fallen inte är säker så talar mycket för inhalation av sporer genom exponering för jord.

Eftersom honung är en känd smittkälla vid spädbarnsbotulism rekommenderar Livsmedelsverket att man inte ger honung till barn före ett års ålder. Kanske man med anledning av ovan beskrivna fall samt litteraturrapporter även bör iaktta försiktighet vid större grävarbeten och hålla spädbarn ifrån sådana arbetsplatser för att undvika exponering för jordpartiklar i luften och risk för inhalation av C. botulinum-sporer.

/Bo Svenungsson, Ingela Berggren, Smittskyddsenheten, Stockholm

Epidemiologens kommentar:

Sedan 1969 fram till nu (juni 2006) har 15 fall av botulism rapporterats i Sverige. Smittorsaken har varit kryddsill (4 personer), gravad fisk (3), rökt lax (3), blodkorv (1) spädbarnsbotulism (4). Ett av dessa spädbarn kan ha smittats av honung, ett har troligen smittats p.g.a grävarbeten i närheten, de övriga två är de ovan beskrivna fallen. Två utlandssmittade fall har beskrivits under samma period, varav ett var spädbarnsbotulism, troligen smittad utomlands.

Ett utbrott finns beskrivet från USA där fyra barn boende i samma geografiska område insjuknade med spädbarnsbotulism under en tidsperiod av ett år. Den troliga smittkällan var kontakt/inandning av jord med sporer av C. botulinum. I närheten av de fyra barnens bostäder hade grävarbete skett dagarna före insjuknandet.

/Yvonne Andersson, Avd. för epidemiologi, SMI

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2006-06-22

Utbrott av mässling och påssjuka i Europa

I den tyska regionen Nordrhein-Westfalen pågår sedan i våras ett mässlingsutbrott med hittills mer än 1 400 insjuknade. Kulmen var i april då 151 fall rapporterades under en vecka. De senaste veckorna har knappt 50 fall/vecka rapporterats. Fortlöpande information om mässlingssituationen i Tyskland finns på engelska och tyska på Robert Koch-institutets hemsida, se länk nedan.

VM spelas i 12 tyska städer under en månads tid, varav städerna Köln, Dortmund och Gelsenkirchen ligger i regionen Nordrhein-Westfalen. Enstaka mässlingsfall har rapporterats från dessa tre städer varför risken är liten för en enskild resenär att träffa på mässlingssmitta. Man bör ändå ha respekt för smittan då totalt 3,2 miljoner fotbollsentusiaster från olika länder tar sig till 64 matcher i 12 tyska städer under en månads tid. Många europeiska och även de amerikanska myndigheterna rekommenderar resenärer att se över sitt skydd och sjukvården rekommenderas att tänka på möjligheten av mässling om en hemvändande resenär insjuknar med feber och utslag. Inkubationstiden för mässling är cirka 10 dygn, men man blir smittsam redan några dygn innan symtomen bryter ut.

Även resenärer till/från andra länder bör se över sitt skydd, och tänka på möjligheten av mässling om man efter hemkomst insjuknar. Ett större mässlingsutbrott pågår f.n. i Ukraina, med över 20 000 fall rapporterade i slutet av februari. Det pågår också ett utbrott av mässling i England med över 400 fall hittills.

I år har sammanlagt 14 individer insjuknat i mässling inom landets gränser, varav 10 i Skåne. De flesta insjuknade är i ålder 25-50 år, vilket innebär att de inte omfattats av vaccinationsprogrammet. Två små barn under 18 månader insjuknade innan de hunnit vaccineras. Indexfallet hade troligen smittats på Kastrups flygplats.

Även påssjuka och röda hund förekommer fortfarande såväl i Europa som i resten av världen. Omfattningen varierar. Fortfarande pågår ett stort utbrott av påssjuka i England, där tusentals personer insjuknade under 2004-05. Ett utbrott av påssjuka i Österrike har nyligen rapporterats. Röda hund rapporteras huvudsakligen från östra Europa och varje år föds i de gamla sovjetrepublikerna ett stort antal barn med kongenitalt rubellasyndrom.

Läs mer

Robert Koch Institute

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2006-06-22

Vaccination av resenärer

Frågan om vilka resenärer som behöver uppdatera sitt mässlingsskydd har uppmärksammats i samband med VM i fotboll i Tyskland. Smittskyddsinstitutet rekommenderar den som inte är vaccinerad, och som inte haft mässling, att vaccinera sig. Detsamma gäller den som inte är vaccinerad mot påssjuka eller röda hund, och som inte haft dessa sjukdomar. Detta gäller särskilt personer i 25-50 år ålder.

Vaccinationsprogrammet

Mässlingsvaccin av småbarn infördes redan 1971 men vaccinationstäckningen under 1970-talet var endast 40-50%. Vaccin av skolflickor mot röda hund infördes 1974 med god vaccinationstäckning. Vaccin mot påssjuka kom under 70-talet men användes inte i någon större omfattning. Nuvarande schema, d v s två doser kombinerat vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) infördes 1982. Den första dosen ges inom barnhälsovården vid vid 18 månaders ålder och den andra i skolan vid 12 års ålder.

Vaccinationstäckningen för båda doserna har varit kring eller över 95%, med en temporär nedgång för första dosen bland barn födda 1999-2000. Barn födda dessa år är dock vaccinerade vid 4 års ålder i samma utsträckning som andra årskohorter. De årskullar som under 1980-talet var för gamla för den första dosen fick endast en dos. Information om det svenska vaccinationsprogrammet genom åren finns på SMI:s hemsida, se länk nedan.

En eller två doser MPR

Skyddet mot mässling efter den första dosen MPR-vaccin är gott men inte livslångt, medan personer som haft mässlingen brukar vara skyddade livet ut. Detsamma gäller röda hund, medan skydd efter påssjuka eller påssjukevaccination förefaller klinga av tidigare. Den andra MPR-dosen i barnvaccinationsprogrammet ges för att fånga upp dem som missade eller inte svarade på den första dosen. Denna dos är förmodligen också viktig för upprätthållande av skyddet, eftersom detta numera inte uppdateras genom naturlig boostring inom landet.

De senaste årens utbrott av mässling och påssjuka i Europa visar tydligt att de som fått två doser är bättre skyddade än de som fått endast en dos. Sedan några år är därför praxis att alla barn rekommenderas två doser oavsett ålder för första dos, även de som av någon anledning råkat missa den första. Det finns ingen motsvarande rekommendation för vuxna, men om man är på väg att resa till ett område med pågende utbrott så kan man förstärka skyddet med en andra dos även om man är vuxen. Det är inte farligt att ta en extra MPR om man är osäker på tidigare vaccination.

Tidgareläggning av första dosen

Den första vaccinationen kan tidigareläggas ner till 12 månader. Inför utlandsresa kan man vaccinera från 9 månaders ålder, men hos barn under 12 månader finns en liten risk för sämre effekt och man bör därför efter resan ge den ordinarie dosen, det vill säga vid 18 månaders ålder. Ställningstagande till vaccination före 12 månaders ålder förutsätter individuell bedömning eftersom man då går under den i FASS rekommenderade gränsen.

Post-expositionsprofylax

Späda barn är en riskgrupp för svår mässlingssjukdom. Nyfödda barn har skydd av antikroppar som överförts från mamman under ca ½ år. Om mamman inte har haft mässling har de inget skydd alls. Om de utsätts för smitta kan de ges post-expositionsprofylax med gammaglobulin. Indikationen finns i FASS för Beriglobin®, och 0.25 ml/kg kroppsvikt inom en vecka efter expositionstillfället rekommenderas. Man bör naturligtvis speciellt tänka på detta om mamman till ett ovaccinerat spädbarn insjuknar, barnet saknar ju då helt skydd av maternella antikroppar.

/Rose-Marie Carlsson, avd för epidemiologi
/Anders Blaxhult, avd för epidemiologi
/Kari Johansen, avd för virologi

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2006-06-22

SMI-dag om zoonoser den 27 september 2006

Olika typer av zoonoser är ständigt aktuella och kan utgöra ett hot mot både människor och djur. Nya eller nygamla zoonoser kan dyka upp i vårt land. Smuggling av t.ex. hundar kan innebära en risk att nya smittämnen som echinococcos och rabies introduceras i landet. Flyttfåglar kan föra in sjukdomar som fågelinfluensa och West Nile fever. Zoonoser som finns i landet kan plötsligt skapa stora allvarliga utbrott, som förra årets EHEC-utbrott med 135 sjuka personer, med en smittspridningskedja från nötkreatur, via bevattningsvatten och livsmedel, till person.

Det är viktigt att ständigt följa läget och utvecklingen av zoonoser bland människor och djur både inom landet och utomlands.

Vad kan vi göra för att förhindra spridning av nya eller nygamla zoonoser och minska risken för spridning? Det kommer att diskuteras under denna SMI-dag som vänder sig till smittskyddsläkare, infektionsläkare, barnläkare, veterinärer, miljö och hälsoskyddsinspektörer samt andra personer som har intresse av zoonoser och deras spridning.

Tid: 27 september kl. 9.00-16.00

Lokal: Gard-aulan, SMI, Nobels väg 18, Solna

Ladda ner inbjudan, program och anmälningsblankett

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2006-06-22