EPI-aktuellt, vol 5, nr 10 (9 mars 2006)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

Nya fall av mässling

Tre fall av mässling har formellt rapporterats till Smittskyddsinstitutet under den senaste månaden. Vi har på andra sätt fått kännedom om ytterligare fyra personer som fått sjukdomen diagnostiserad. Sex fall har inträffat i Skåne och ett i Uppsala.

Åldersfördelningen av fallen visar att inget hör till de grupper som bör vara fullständigt vaccinerade mot mässling, sex av de sjuka är mellan 31 och 41 år, den sjunde är ett 5 månader gammalt barn.

Åtminstone fyra av Skåne-fallen hör till en smittkedja som började på Kastrup i januari och som också givit fall i Danmark. Det är oklart hur de övriga två fallen i Skåne nåtts av smittan. Personen i Uppsala har sannolikt smittats under vistelse i Asien.

Vi har tre viktiga skäl att rapportera dessa fall:

Mässling finns fortfarande och all sjukvårdspersonal inklusive sjukvårdsupplysningen måste tänka på diagnosen.
2. Mässling är en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen. En formell anmälan av ett fall skall skickas till smittskyddsläkaren och Smittskyddsinstitutet, både från den behandlande läkaren och från det laboratorium som konfirmerar diagnosen.
3. Barn under 1,5 år är ovaccinerade mot mässling. Nyfödda barn har skydd av antikroppar som överförts från mamman under ca ½ år. Om mamman inte har haft mässling har de inget skydd alls.

Späda barn är en riskgrupp för svår mässlingssjukdom. Om de utsätts för smitta kan de ges profylaktiskt gammaglobulin. Indikationen finns i FASS för Beriglobin®, och 0.25 ml/kg kroppsvikt inom en vecka från expositionstillfället rekommenderas.

Man bör naturligtvis speciellt tänka på detta om mamman till ett ovaccinerat spädbarn insjuknar, barnet saknar ju då helt skydd av maternella antikroppar.

/Annika Linde, Avdelningen för epidemiologi, SMI

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2006-03-09

Fågelinfluensan i Oskarshamn

Sammanfattning av åtgärder vid fynd av fågelinfluensa typ H5N1 hos döda viggar i Oskarshamn.

Ett tiotal döda viggar hittades av kustbevakningen i området utanför Oskarshamns kärnkraftverk den 22 februari. Fyra av dessa skickades in till SVA för analys enligt rekommendationerna att rapportera fynd av mer än 5 döda fåglar på en plats. På tisdagsmorgonen 28 /2 meddelades Länsstyrelsen i Kalmar län resultatet av analyserna som bekräftade misstanken om högpatogen aviär influensa typ H5.

Möte på Länsstyrelsen den 28 februari

Representanter för Länsstyrelsen inklusive Länsveterinär, Polisen, Landstingets katastrofberedskap och smittskydd, Jordbruksverket inkl distriktsveterinärer, Oskarshamns kommun, Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Vägverket, E.ON och Luftfartsverket kallades samman. Briefing hölls varannan timme initialt och glesades sedan ut. Hemsidor uppdaterades. Under resten av veckan hölls möte två gånger dagligen.

Samtliga uppräknade myndigheter ingår i det regionala rådet för riskhanteringsfrågor, -OmRådet, och kallas rutinmässigt till informationsmöten vid kriser i Kalmar län. Vissa myndigheter berördes inte direkt av fågelinfluensan och deltog därför bara vid det första informationsmötet.

Åtgärder i Oskarshamn

Jordbruksverkets epi-team med distriktsveterinärer kallades till platsen och började sätta upp en sambandscentral inne på kärnkraftverkets område. Jordbruksverket smittförklarade det område där de smittade fåglarna hittades och polisen hjälpte till att spärra av det. Där råder tillträdesförbud.

Området närmast utanför kallas skyddsområde, det har en radie på 3 km från smittförklarat område, därutanför upprättas ett övervakningsområde med en radie av 10 km från smittförklarat område. I de olika zonerna gäller särskilda restriktioner som meddelats av EU-kommissionen.

Under onsdagen påbörjades sökning efter flera döda fåglar inom smittoområdet. Försvarsmakten bistod Jordbruksverket med hemvärnsmän som sökte efter döda fåglar framförallt på stränderna. Sökning med båt försvårades av isläget. De som gick ut för att söka fåglar bar skyddsdräkt, munskydd, skyddsglasögon och handskar.

Sammanlagt under första veckan hittades ett 40-tal döda fåglar och en mink. Dessa undersöktes på SVA och totalt 10 viggar bar på smittan.

Tre veckor efter att sista fallet påträffats går skyddsområdet över i övervakningsområde, det kvarstår i ytterligare nio dagar innan samtliga restriktioner hävs. Under denna tid skall området sökas av och döda och sjuka fåglar rapporteras och analyseras.

Antalet döda fåglar som påträffades ansågs inte onormalt för årstiden. I det isfria vattnet utanför kärnkraftverket som är ett känt tillhåll för stora fågelpopulationer vintertid beräknades viggflocken uppgå till 20 000 fåglar.

Hur påverkades sjukvården?

Vilken påverkan har vi sett inom sjukvården med anledning av fyndet av fågelinfluensa? Med viss förvåning har vi noterat att vi har haft en lugn situation avseende samtal från allmänheten. Vi har efterhört från vårdcentraler och sjukvårdsupplysning och man har rapporterat samma sak att det har varit få samtal från oroliga personer. När det gäller förfrågan om Tamiflu så har vi även där fått enstaka samtal och vi har sakligt redogjort för användning av Tamiflu och likaså här har man accepterat och förstått detta.

Denna rapport är sammanställd av Länsveterinär, Länsstyrelsens Beredskapsfunktion samt Smittskyddsläkaren i Kalmar län.

/Claes Söderström, Smittskyddsläkare i Kalmar län

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2006-03-09

MRSA i Sverige 2000 – 2003

En studie av MRSA-förekomsten i Sverige åren 2000-2003, i samarbete mellan Avdelningen för epidemiologi, SMI, och samtliga län representerade av antingen smittskyddsenheten eller den vårdhygieniska enheten, har publicerats i tidskriften BMC Infectious Diseases.

Där konstaterades att incidensen av anmälda fall under perioden ökade från 3,7 till 6,1 per 100 000 invånare i hela landet. Det förelåg avsevärda regionala skillnader i MRSA-förekomst mellan länen, med högst incidens i de tre storstadsregionerna.

En fjärdedel av fallen var utlandsförvärvade, vilket reflekterar betydelsen av internationellt överförd smitta i den lågendemiska situation vi har i Sverige. Majoriteten av utlandsförvärvade fall upptäcktes genom screeningodlingar, medan majoriteten av inhemska fall upptäcktes i odlingar tagna på klinisk indikation.

/Mikael Stenhem, Avdelningen för epidemiologi, SMI

Referens

Epidemiology of methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) in Sweden 2000-2003, increasing incidence and regional differences
Mikael Stenhem, Åke Ortqvist, Håkan Ringberg, Leif Larsson, Barbro Olsson-Liljequist, Sara Haeggman, Karl Ekdahl

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2006-03-09