EPI-aktuellt, vol 4, nr 8 (24 februari 2005)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

Nya influensavaccinrekommendationer från WHO

Världshälsoorganisationen (WHO) har nyligen publicerat sina nya vaccinrekommendationer för influensasäsongen 2005/2006 på norra halvklotet. Nästa säsongs vaccin kommer att innehålla följande komponenter:

A/New Caledonia/20/99(H1N1)-liknande virus
A/California/7/2004(H3N2)-liknande virus (kandidatvaccinvirus haller på att tas fram)
B/Shanghai/361/2002-like virus

Rekommendationerna tas fram av WHO Global Influenza Programme, och bygger på data från mer än 10 000 virus isolat som har karakteriserats vid WHO:s mer än 80 nationella influencacentra, utspridda över hela världen.

Rekommendationerna från WHO kommer att användas av vaccinindustrin för att ta fram vaccin som bäst kan matcha de stammar som antas cirkulera under den kommande säsongen.

Förra året satte WHO upp målet att 60% av riskgrupperna skall vaccineras (75% år 2010). Trots stigande vaccinationssiffror tillhör Sverige ett av de länder som fortfarande har en bra bit kvar innan dessa mål uppnås.

/Karl Ekdahl

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2005-02-24

Nedlagd aktiv övervakning av Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (CJD)

Med anledning av budgetneddragningar vid EPI/SMI och att risken för fall av nya varianten CJD (vCJD) i Sverige nu förefaller vara minimal kommer den aktiva övervakning av CJD som tidigare bedrivits vid EPI/SMI att läggas ner. Detta innebär att:

Vi kommer att passivt ta emot och registrera anmälningar av (misstänkta/säkerställda) CJD-fall enlig lagen (1997:982) om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar, men vi kommer inte att som tidigare aktivt försöka följa upp fallen tills dess att diagnosen kunnat bekräftas/avfärdas.
Vi kommer inte att genomföra några anhörigintervjuer.
Vi kommer inte längre aktivt delta i det europeiska nätverket för övervakning av CJD (NeuroCJD). Rapportering av fall till nätverket kommer endast att ske om arbetssituationen så tillåter och att datakvaliteten från de passivt mottagna anmälningarna håller en godtagbar kvalitet.
Den expertgrupp som fungerat som stöd i övervakningen av CJD under senare år läggs ner.

Om fall av vCJD skulle inträffa i Sverige kommer ovanstående beslutet att omprövas.

Lag (1997:982) om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar

Förordning (1998:58) om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälan av misstänkt eller konstaterad Creutzfeldt-Jakobs sjukdom och annan besläktad human spongiform encefalopati (SOSFS 2000:11)

/Karl Ekdahl

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2005-02-24

Svampinfektioner som en följd av tsunamikatastrofen

En konsekvens av tsunamikatastrofen i Sydostasien är att vissa av de drabbade har ådragit sig ovanliga svampinfektioner.

Det är förekomsten av uppgrumlat vatten som innehåller svampar, som normalt deltar i nedbrytning av biologiskt material, som är källan till dessa infektioner. Förutom att ge upphov till sårinfektioner kan en omild exponering av jordblandat vatten leda till att mikroorganismer pressas in i kroppen där de kan etablera sig i lungor eller sinusorbitaler.

Resultatet är att ett antal av de drabbade har blivit infekterade med en blandning av mikroorganismer, ytligt eller djupare i olika organ.

Etablering av vissa typer av svampar i lungor eller sinuslober medför ofta mycket svårbehandlade infektioner som i vissa fall leder till livshotande tillstånd.

De mest aggressiva av dessa svampinfektioner är av mögeltyp där mycelet kan penetrera in i vävnaderna. Förutom de mer vanliga möglen, tex Aspergillus har det förekommit bl.a. svampar som orsakar infektioner av typ zygomykos (tidigare benämnt mukormykos) hos denna grupp av patienter.

Även hos svenska patienter från katastrofen i Sydostasien finns det exempel på infektioner där kliniskt mer ovanliga mögelsvampar har påvisats. Symptombilden är också här komplicerad med flera olika typer av mikroorganismer som bidrar till sjukdomsförloppet.

Det kan i sammanhanget påpekas att det inte bara är i tropiska klimat den här typen av infektioner förekommer utan att fall även rapporterats från tempererade zoner som t.ex. norra Europa.

/Per Hagblom och Victor Fernandez, avdelningen för parasitologi, mykologi och vatten

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2005-02-24

Tuberkulos i Sverige 2004

Under 2004 rapporterades en ökning med 13 % av antalet patienter med nyupptäckt tbc jämfört med 2003 och 2002.

Totalt rapporterades 467 nya fall vilket motsvarar 5,2 nya fall per 100 000 invånare. Av dessa patienter var 110 födda i Sverige och 296 födda utrikes. För ytterligare 61 personer saknas uppgift om nationellt ursprung.

Jämfört med 2003 var ökning tydligast bland män i ålder 18–64 år och bland utrikes födda personer från Afrika (främst Somalia). Ökningen observerades i 14 av 21 landsting, medan 7 landsting rapporterade en något lägre eller oförändrad nivå jämfört med 2003.

Ökningen gällde både odlingsverifierade och icke-odlingsverifierade fall. Ökningen omfattade även antalet och andelen patienter med resistenta stammar av M.tuberculosis.

Tuberkulosdiagnosen bekräftades genom odling hos 375 patienter (80%), varav Mycobacterium tuberculosis hos 370, M. bovis hos fyra patienter och Mycobacterium africanum hos en patient. Hög smittsamhet d.v.s. positiv sputummikroskopi konstaterades hos 120 patienter (26%).

Resistens mot ett eller flera av de vanliga tuberkulosläkemedlen (isoniazid, rifampicin, etambutol, pyrazinamid eller streptomycin) rapporterades hos 57 patienter. (15% av 371 patienter med odlingsverifierad M.tuberculosis eller M.africanum. Resistens mot isoniazid var vanligast 9%, följt av streptomycin 5%, pyrazinamid 3%, rifampicin 2% och etambutol 0,8%. Multiresistens (resistens mot minst båda medlen isoniazid och rifampicin) konstaterades hos fem patienter (1,3%).

Resistensresultaten är ännu ofullständiga, uppgift saknas för 25 av de 371 patienterna.

Bland tbc patienter av somaliskt ursprung uppgick totala andelen patienter med resistenta stammar till 25% under 2004 jämfört med 22% under 2003. Resistens mot isoniazid rapporterades hos 17% både 2003 och 2004 och multiresistens hos drygt 1%.

Mer detaljerad rapport följer när informationen blivit mer komplett.

Statistiken i denna rapport baseras på antalet rapporterade fall av aktiv tuberkulos relaterat till år för diagnos/behandlingsstart eller om den uppgiften saknas år för provtagning för mykobakterieodling. Latent infektion ingår inte statistiken.

Den geografiska fördelningen relateras till patienternas hemortslän. Siffrorna i denna rapport kan därför avvika från de uppgifter som lämnas via SmiNet.

Statistik Tuberkulos i Sverige 1989-2004
Statistik Tuberkulos i Sverige 2003

/Victoria Romanus

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2005-02-24

Förhöjd cancerrisk hos patienter med hepatit C

Personer infekterade med hepatit C-virus (HCV) har en förhöjd risk att utveckla non-Hodgkins lymfom (NHL) och multipelt myleom (MM) enligt en studie från EPI/SMI och Örebro Universitet som publicerats i marsnumret av Hepatology.

Tidigare studier har visat ett samband mellan HCV och skrumplever/levercancer, medan studier rörande samband med andra cancerformer gett motsägelsefulla resultat.

I den nu aktuella studien har övervakningsdata rörande hepatit C jämförts med data från Cancerregistret för att studera incidensen av NHL, MM, kronisk lymfatisk leukemi (KLL), akut lymfatisk leukemi (ALL), Hodgkins lymfom (HL) och sköldkörtelcancer i hela den svenska kohorten av HCV patienter.

Studien visar att risken för såväl NHL som MM var signifikant högre (1,99-2,54 gånger högre) jämfört med hela den svenska befolkningen. Risken för KLL och sköldkörtelcancer var inte förhöjd och incidensen av såväl ALL som HL var för låg för att ge några resultat.

Liksom i många andra länder har incidensen av NHL ökat i Sverige under senare år. Eftersom flertalet HCV-patienter är födda efter 1950 kan denna ökning vara relaterad till långvarig HCV-infektion.

Sammanfattning av artikeln
(Duberg AS, Nordström M, Törner A, Reichard O, Strauss R, Janzon R, Bäck E, Ekdahl K. Long-term risk of lymphoma, multiple myleoma and thyroid cancer in a Swedish hepatitis C cohort. Hepatology 2005; 41:652-9.)

/Karl Ekdahl

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2005-02-24

Rabiessmitta i Tyskland efter organtransplantation

I Tyskland har tre personer utvecklat rabies efter transplantation av lungor, njure/bukspottkörtel och njure. Två av dessa har avlidit i sjukdomen.

Ytterliggare tre personer har fått organ från samma donator, men dessa har inte utvecklat rabiessymptom. Donatorn var en 26-årig kvinna som avled i en hjärtinfarkt i slutet av 2004. Hur hon smittades med sjukdomen är oklart, men hon uppges ha rest i Indien under oktober 2004.

Förra sommaren avled tre personer i Texas, USA efter att ha fått rabies i samband med transplantation av lever och njurar där det i efterförloppet också blev känt att givaren hade haft rabies. Ett fåtal fall av rabiesöverföring finns även dokumenterat i samband med transplantation av hornhinna.

Enkelt uttryckt utgör elakartad tumörsjukdom och infektionssjukdomar hos givaren absoluta hinder för organtransplantation. Rutinmässigt screenas även donatorn för ett antal blodburna virus, däremot inte för rabies.

Rabies finns spritt bland däggdjur över hela världen och de viktigaste smittkällorna är hund, katt, räv, fladdermus och tvättbjörn. Varje år dör 40 000-60 000 människor, merparten i låginkomstländer, till följd av rabies.

Under de senaste 30 åren har endast två personer (1974 och 2000) vårdats på svenskt sjukhus för rabies.

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Åtgärder mot överföring av smitta vid transplantation av organ eller vävnad

/Anders Ternhag

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2005-02-24