EPI-aktuellt, vol 4, nr 49 (8 december 2005)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

Ovanligt tidig RSV-start

Antalet rapporterade fall av infektion med respiratory syncytial virus (RSV) är ovanligt många för att vara så tidigt på säsongen. Kurvan pekar brant uppåt (fig 1). Det talar för att vi står inför ett stort och tidigt utbrott.

Figur 1. RSV-fall per vecka säsongerna 2002-03 till 2005-06
Figur 1. RSV-fall per vecka säsongerna 2002-03 till 2005-06

Man blir inte immun när man en gång haft RSV-infektion. Virus drabbar därför alla åldersgrupper, och infektionen är nästan aldrig helt symtomlös. Men, medan spädbarn och de mycket gamla riskerar svår, kanske sjukhuskrävande lunginflammation med andnöd feber och matningssvårigheter får övriga personer, inklusive äldre syskon, bara en lindrig snuva. Det är viktigt att vara medveten om detta i RSV-tider. Det som är en banal snuva hos storebror kan föra lillebror till sjukhus.

Idag dör i stort sett inget barn i RSV-infektion, men lunginflammation hos små barn är naturligtvis en påfrestning för såväl barnet som omgivningen. Stora epidemier orsakar också en viss överdödlighet hos de äldsta om än inte alls i samma omfattning som den som orsakas av influensa.

RSV-infektion är en typisk hand-slemhinnesmitta. På nära håll kan droppsmitta förkomma, men smittdosen för virus som förs in via nässlemhinnan är mycket mindre än den som behövs vid luftsmitta. Virus kan hålla sig smittsamt flera timmar på exempelvis hårda ytor, och därifrån föra in i näsa eller ögon via kontaminerade händer.

Man kan alltså minska smittrisken genom ordentlig handhygien, och genom att undvika att låta snuviga personer komma i närkontakt med ett spädbarn i onödan. Den som hostar och nyser bör göra det i armvecket för att undvika virusspridning.

Handhygien är alltså mycket viktigt, men kan naturligtvis inte helt stoppa smittan. Det är därför just nu bra om de som har riktigt späda barn undviker att i onödan ta med dem till dagis, julshopping o.s.v. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att RSV inte är en livshotande sjukdom, även om den kan bli besvärlig. Det finns ingen anledning till några panikåtgärder!

/Annika Linde

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2005-12-08

Utökad anmälningsplikt av salmonellafynd

Pressmeddelande från Jordbruksdepartementet 5 december 2005

Regeringen har beslutat ändra livsmedelsförordningen så att företagen i sin egentillsyn får anmälningsplikt av salmonellafynd i alla sorters livsmedel. Reglerna i förordningen idag tvingar bara företagen att anmäla fynd av salmonella i kött och köttprodukter.

Bakgrunden är att inflödet av salmonellasmittade livsmedel har ökat. Tidigare upptäcktes salmonella nästan uteslutande i kött och köttprodukter men idag hittas salmonella i allt fler sorters vegetabiliska produkter, t.ex. i kryddor och groddar.

Livsmedelsverket har i en hemställan till regeringen menat att en ändring av förordningen så att företagen ska anmäla alla sorters salmonella fynd är nödvändig för att myndigheten ska kunna följa utvecklingen och göra effektiva insatser mot smitta och på längre sikt kunna förebygga utbrott.

Inga salmonellasmittade livsmedel tillåts i livsmedelskedjan. Det är förbjudet enligt svensk lag att släppa ut salmonellasmittade livsmedel på marknaden.

Kommentar från Epidemiologiska avdelningen

Detta är ett mycket glädjande beslut och kommer att väsentligt underlätta utredningar av kommande salmonellautbrott i landet.

Redan 1988 registrerades det första salmonellautbrottet från groddar och under 1990-talet skedde ett flertal salmonellautbrott orsakade av förorenade groddar. Det har också under den senaste 10-års perioden noterats allt fler salmonellautbrott orsakade av grönsaker som t.ex. isbergssallad och ruccolasallad.

En serotypning av de fynd som görs i livsmedel bör ske för att ge största möjliga förståelse om hur smittan sprids.

/Birgitta de Jong

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2005-12-08

Ett utbrott av mässling i Rumänien 2004-2005

I november 2004 nåddes rumänska myndigheter av rapporter från Arad-distriktet om barn som insjuknat med feber och utslag. Fallen hade uppträtt sedan mitten av oktober samma år och serologiska prover kom att visa att det rörde sig om mässling. Fler distrikt drabbades och den 9 september 2005 konstaterades att man hade haft totalt 1914 fall av bekräftad mässling i landet. Man tyckte sig i september även se att utbrottet hade nått sin topp i juli och därefter avtagit.

Enligt AP uppger den rumänske hälsoministern Eugen Nicolaescu att det rumänska utbrottet beror på att en del barn missats vid vaccinationskampanjer och att vaccinationsprogrammet för 2005 påverkats av en brist på vaccin. Han ska nu ha beordrat påskyndande av en mässlingvaccinationskampanj.

I Rumänien infördes mässlingvaccin 1979 vilket ges till barn i åldern 9-15 månader. 1994 lades en andra dos till och den ges vid 7 års ålder. Sedan vaccin mot mässling infördes har Rumänien haft mässlingsutbrott 1982, 1986, 1993, 1997 och nu senast med början 2004.

Men det aktuella mässlingutbrottet har inte hållit sig inom Rumäniens gränser. I maj-juni 2005 konstaterades även ett utbrott av mässling i Indiana, USA. Sjukdomen spreds dit via en Indiana-bo som i maj 2005 ovaccinerad rest till Bukarest i Rumänien och återvänt med smittan till USA. Väl hemkommen gav det här fallet i sin tur upphov till ett utbrott med 34 fall av mässling. Endast två av de 34 som drabbades i USA hade vaccinerats mot mässling.

För att inte sjukdomen ska få fäste i en befolkning krävs att 90-95 % är skyddade, antingen genom vaccination eller genom att ha haft infektionen. 2004 var vaccinationstäckningen i USA 93 % för mässling.

Läsåret 2003/2004 rapporterade skolhälsovården i Sverige att 95,2 % av eleverna i årskurs 6 hade fått två doser vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund. Men en hög vaccinationstäckning bland elever i årskurs 6 är ingen garanti mot sjukdom för den icke-vaccinerade, 2004 anmäldes fem fall av mässling i Sverige. Två av fallen var smittade utomlands och en smittades av en utlandssmittad.

Sjukdomsfallen i USA visar på att utbrott kan förekomma efter resor till utlandet och fallen i Sverige understryker vikten av att man även i Sverige vaccinerar sig. Är man oskyddad bör man se till att bli vaccinerad antingen man kommer i kontakt med resenärer eller själv reser, och det gäller även resor inom Europa.

/Hanna Merk

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2005-12-08