EPI-aktuellt, vol 4, nr 24 (16 juni 2005)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

Fortsatt utbrott av LGV bland män som har sex med män

Epidemin med den ovanliga könssjukdomen lymfogranuloma venereum (LGV), som uppmärksammades våren 2004, pågår fortfarande i Europa bland män som har sex med män (MSM). Epidemin orsakas av Chlamydia trachomatis serovar L2, d.v.s. en serovar av den bakterie som även orsakar vanlig klamydiainfektion.

Flest fall i Amsterdam och Paris

Vid en konferens i Nederländerna i april, arrangerad av ESSTI (European Surveillance of Sexually Transmitted Infections) och det nederländska smittskyddsinstitutet RIVM, rapporterades totalt 352 konfirmerade fall av LGV i Västeuropa t.o.m. slutet av mars.

Flertalet fall, 144 respektive 142, har rapporterats från Nederländerna och Frankrike, framför allt från Amsterdam och Paris. Men fall har också rapporterats från Storbritannien, Tyskland, Belgien, Spanien och Sverige, samt från USA och Kanada. Retrospektiv typning av isolat av C. trachomatis från MSM har visat att utbrottet troligtvis startade i Nederländerna eller Frankrike redan 2002.

Tre svenska fall

I Sverige har, förutom de två män som tidigare rapporterats från Stockholm 2004, ytterligare en man smittad med LGV genotyp L2 rapporterats våren 2005 från Södermanland. Han uppgav att han hade haft homosexuella kontakter både i Stockholm och i Paris. Flera av kontakterna var anonyma varför partnerspårning varit svår att utföra. De två första fallen hade inget känt samband med varandra och vid partnerspårningen hittades inga nya fall.

Risk för HIV-smitta

Utbrottet är begränsat till MSM och majoriteten av fallen har haft anorektala symptom som kan ge långvariga rektala smärtor, trängningar, utsöndringar/blödningar från rektum samt förstoppning, men klassiska symptom med stora, svullna lymfkörtlar i ljumskarna förekommer också, liksom asymptomatiska fall.

Ett särskilt observandum är att majoriteten av fallen är HIV-positiva. Eftersom LGV underlättar överföringen av HIV och andra blodburna infektioner är det viktigt med fortsatt extra uppmärksamhet inom sjukvården och utökad övervakning samt riktad information till MSM med riskbeteende.

Angelägna frågor

Vid konferensen i Nederländerna diskuterades ett antal angelägna frågor rörande diagnostik, epidemiologi och prevention. Vid analys av proverna används direktdetektion av DNA specifikt för C. trachomatis följt av analys med PCR-RFLP av genen för ett yttermembranprotein (ompA), för att identifiera de för LGV specifika genotyperna L1, L2 och L3. Denna metod finns i dagsläget bara tillgänglig vid ett fåtal laboratorier i Europa.

För att kunna genomföra en utvidgad LGV-screening av MSM krävs en validerad realtids-PCR. Sådan metodik utvecklas för närvarande på ett antal laboratorier, bl.a. i Amsterdam. Vid utbrottet i Amsterdam har man funnit en stam kallad AMSTLGVL2b. Samma stam har också identifierats i Frankrike.

Det konstaterades att ett internationellt samarbete för att jämföra stammar är angeläget och att rekommendationer behövs för att standardisera de diagnostiska metoderna. En gemensam falldefinition inom Europa är också önskvärd. Mer information kommer att publiceras på ESSTIs webbsida.

Svensk övervakning

Misstänkta fall av LGV, som är positiva för C. trachomatis, skall enligt smittskyddslagen anmälas som klamydiainfektion, med tilläggsuppgift om klinisk misstanke om LGV.

Misstänkt fall kan t.ex. vara klamydiaproktit hos MSM eller lymfopathi i ljumske. Sådana fall bör remitteras till specialist på Hud- och ven-klinik för behandling och fortsatt uppföljning samt partnerspårning.

Verifiering av fall vid misstanke om LGV sker genom genotypning av klamydiaprover, som utförs vid mikrobiologiska laboratoriet, Akademiska sjukhuset i Uppsala. Kontakta Björn Herrmann, tel. 018-611 3952 eller e-post

/Torsten Berglund och Margareta Löfdahl, EPI/SMI
/Björn Herrmann, Avdelningen för klinisk mikrobiologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2005-06-16

SMI-dag om influensa

Smittskyddsinstitutet arrangerar den 2 september 2005 en temadag om influensa. Syftet är att öka kunskapen om konsekvenserna av epidemisk och pandemisk influensa samt vikten av prevention och övervakning. Tid kommer att finnas för diskussioner kring hur övervakning och vaccinationstäckning ska kunna förbättras.

SMI-dagen vänder sig till alla som har intresse av influensa, såsom personer verksamma inom smittskydd och mikrobiologi samt allmän-, barn-, infektionsmedicinsk och geriatrisk verksamhet.

Om du är intresserad av att delta finns inbjudan, program och anmälningsblanketter att läsa och ladda ner från SMI:s webbplats.

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2005-06-16

Nytt nummer av Smittskydd ute nu

Nr 3-2005: I det nya numret av Smittskydd kan du läsa om hur en unik svensk metod kan komma att ändra doseringen av antivirala medel till personer med nedsatt njurfunktion. Läs också om andra uppdaterade behandlingsmetoder för virussjukdomar som herpes simplexvirus och varicellazostervirus.

Numret innehåller även flera artiklar om zoonoser, sjukdomar som smittar mellan djur och människa. Artiklarna tar upp de vanligast förekommande, hoten utanför Sveriges gränser och hur en salmonellainfektion kan hålla i sig i flera år efter att man har blivit smittad.

Ibland är det svårt att veta skillnaden mellan virus och bakterier. I senaste numret får du en guide över mikroorganismerna som styr våra liv.

Sjuksköterskan Liselotte Högberg vid SMI, berättar om sina erfarenheter efter att ha arbetat vid marburgutbrottet i Angola i våras.

Klamydiasmitta ökar risken för hiv visar studier berättar Torsten Berglund och Jan Albert, SMI i en intervju.

Anna Lindblom vid sektionen för vatten och miljömikrobiologi, SMI, berättar om smittor i samband med bad vid våra badplatser och tipsar vad man kan göra själv för att undvika att bli smittad i sommar.

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2005-06-16

Listeriautbrott i Schweiz

Från Schweiz rapporteras att ett antal personer insjuknat i listeriainfektion. Två äldre personer har avlidit, två kvinnor har fått missfall och sex personer har lagts in på sjukhus. Alla hade ätit en ost kallad Tomme mjukost som tillverkas i kantonen Neuenburg.

Myndigheterna i Schweiz varnar för att äta osten och gravida kvinnor som ätit av osten och fått feber inom tre veckor rekommenderas att söka läkare.

Sjukdomen kan ge influensaliknande symtom men kan även orsaka blodförgiftning eller hjärnhinneinflammation.

Listerios orsakas av bakterien Listeria monocytogenes, som är vanligt förekommande i naturen i t ex jord och vatten. Människor kan smittas genom kontakt med infekterade djur eller genom livsmedel. Gravad och kallrökt lax samt dessertostar tillverkade av opastöriserad mjölk är kända smittkällor. Eftersom bakterien kan växa till i kylskåpstemperatur och trots vakuumförpackning, är det viktigt med rätt rutiner vid både produktion och förvaring av dessa typer av livsmedel. Rökt och gravad fisk bör förvaras vid högst +4 oC och det är viktigt att följa datummärkningen.

I Sverige inträffade ett utbrott sommaren 2001 då ett 30-tal personer insjuknade efter att ha ätit ost, som tillverkats på en bondgård.

/Margareta Löfdahl

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2005-06-16