EPI-aktuellt, vol 4, nr 20 (19 maj 2005)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

Anmäl klinisk påssjuka!

Under det senaste året har vi på EPI fått mer eller mindre detaljerade rapporter om utbrott av något som kliniskt liknar påssjuka på olika håll i landet bl.a i Västra Götaland, och nu senast i Västerbotten. Endast en handfull fall har anmälts av patienternas läkare.

Vi vill med detta meddelande påminna om att den nya smittskyddslagen vill att även misstänkta fall av sjukdomar skall anmälas till smittskyddsläkaren och EPI/SMI. Vad som menas med misstänkt är inte alltid glasklart, men om tanken "påssjuka?" flugit genom huvudet – och ännu tydligare – om man skickar prov för analys med frågeställningen "parotit", så skall fallet anmälas.

Det verkar röra sig om en ganska mild form av sjukdomen, med måttlig feber och allmänpåverkan men med ordentlig spottkörtelsvullnad, ofta bilateral. Vi känner till en serös meningit och en orchit. Utbrotten verkar omfatta 10-20-30 personer, av alla åldrar, och med varierande vaccinationsstatus. Serologi har nästan alltid varit negativ, liksom direktpåvisning av virus. I varje utbrott verkar dock någon patient ha varit IgM-positiv.

Påssjuka är en nästan försvunnen sjukdom, och diagnosen kan vara lätt att missa. Vi vet att en patient nyligen vårdades i 4 dagar på fyrbäddssal på en öronavdelning innan diagnosen började misstänkas, och att en annan – ung patient – remitterats till öronläkare med frågeställning "spottkörtelsten?".

En liknande situation av oklara utbrott beskrivs från Holland, medan den ökning av påssjuka man sett i England mer verkar röra sig om en "klassisk" variant (eller också har man känsligare laboratoriemetoder där).

Det enda utbrott vi på EPI är välinformerade om är det som skedde i Vargö-trakten förra året, och som vi i samarbete med smittskyddsläkaren i Västra Götaland utredde. Jag vet inte om vi blev så värst mycket klokare av det. Om övriga fall i landet vet vi nästan intet, förutom att vi nu fått information om 24 fall i Västerbotten från smittskyddsläkaren där. Två av dessa var IgM-positiva.

Detta är väl inte något stort folkhälsoproblem, men det är irriterande att inte veta vad det rör sig om. En ny variant av parotitvirus? Någon annan sjukdom som ger spottkörtelsvullnad? För att få klarhet i detta vill vi att alla fall av klinisk påssjuka anmäls med relevanta epidemiologiska uppgifter – oberoende av vad laboratorieprover visar – och vi menar också att man bör göra en epidemiologisk utredning av utbrotten: epidemikurva? symptom? vaccinationsstatus? hänger fallen ihop på något sätt?

/Johan Giesecke, statsepidemiolog

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2005-05-19

Anisakiasis – oväntat efterspel till restaurangbesök

En 40-årig man deltog den 10 maj i en restaurangmåltid tillsammans med ytterligare några personer. Han var den ende som beställde gravad strömming, som serverades med en kall gräddfilssås. När han ätit färdigt såg han på tallriken en sytrådstunn 2 – 3 cm lång ”mask” som krullade ihop sig i såsen! Kökspersonalen informerades, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen kontaktades och ”masken” tillvaratogs för analys på SVA.

Den 11 maj fick mannen ordentliga epigastralgier och illamående, besvären avtog inom några dagar. Den 13 maj kom besked från SVA att ”masken” var en larv tillhörande familjen Anisakidae.

Anisakis är en rundmask, som liknar människans spolmask, och som mestadels lever i marina däggdjur. Masken genomgår två larvstadier, i skaldjur och fisk, och livscykeln fullbordas när fisken äts av ett havsdäggdjur, där larven utvecklas till fullvuxen mask. Masken kan finnas i saltvattensfisk i stora delar av världen och är vanligt förekommande i Nordsjön, Atlanten och Stilla havet. Människan kan smittas genom att äta rå fisk, t.ex. gravad lax, sill, makrill eller färska sillinläggningar. Om fisken fryses i ett dygn till - 20° dör dock larverna.

Hos människan når larverna ett ändstadium och kan inte utvecklas till fullvuxna masker. Däremot kan larverna invadera slemhinnan i magsäcken och ge upphov till små ulcerationer som kan åstadkomma illamående och magsmärtor. Dessa besvär kommer ofta inom några timmar. Larven kan också påverka slemhinnan i tunntarmen och symtomen kommer då efter några dygn till en vecka.

Symtomen går ofta över spontant men vid uttalade besvär kan larverna extraheras via gastroskopi. Behandling med albendazole har beskrivits i enstaka fallrapporter.

Anisakis förekommer i saltvattensfisk i södra Östersjön men är sannolikt ovanlig i vattnen utanför Stockholms län. Humanfall med symtomgivande infektion torde vara ovanligt i Sverige.

Förebyggande åtgärder är att:

inte äta rå saltvattensfisk
rensa fisken snabbt efter fångsten (då mindre risk att ev. larver vandrat ut i köttet)
frysa fisken före beredning och förtäring av gravad och marinerad fisk

Normalt utgör parasiten ett problem bara i sill och makrill om de kommer i land orensade. Rensas fisken omedelbart efter fångsten får man inga larver i fiskköttet. Larverna dödas vid normal tillagning, dvs. stekning och kokning. Vill man lägga in eller marinera sill eller makrill bör fisken därför först frysas något dygn. Skulle man råka få i sig levande rundmasklarver kan man drabbas av obehagliga magsmärtor som dock är övergående. De lämnar som regel inga bestående men.

Strömming fiskas norr om Bergkvara utanför Kalmar och sill fiskas i södra Östersjön och Nordsjön. Strömming som ska gravas bör därför frysas innan beredning eller så ska den fiskas norr om Öregrund i norra Uppland, för att säkerställa att inte parasiten återfinns i den gravade anrättningen.

/Bo Svenungsson, bitr. smittskyddsläkare, Smittskyddsenheten, Stockholm
/Barbro Edlund, Miljö- och hälsoskyddsinspektör, Sollentuna
/Siv-Britt Knauth, Miljö- och hälsoskyddsinspektör, Smittskyddsenheten, Stockholm

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2005-05-19

Kan smuggling av hundar ha betydelse för folkhälsan?

I tisdags stoppade tullen ytterligare ett försök till insmuggling av hundvalpar till Sverige. Det verkar som insmuggling av hund till Sverige har ökat kraftigt under senaste året, speciellt små hundar av typ chihuahua som var aktuellt i detta senaste fall.

Det är framförallt två allvarliga och dödliga sjukdomar som kan spridas från hund till människa via insmuggling av djur:

Rabies som smittar genom att infekterad saliv överförs till människa genom bett eller slickning av rabiessjukt djur. Det är om vaccinering inte sker i tid en 100% dödlig sjukdom.
Echinococcos - en masksjukdom. Det finns två typer, där Echinococcus multilocularis (rävens dvärgbandmask) är den allvarligaste typen. Insmugglade hundar kan vara bärare av den och om hunden inte avmaskas på ett korrekt sätt kan masken via avföring spridas i miljön och till rävar i naturen. Vid vistelse i skog och mark t.ex. bär- och svampplockning kan sedan människan smittas. Levern angrips hos människa och masken kan även spridas i kroppen till andra organ detta är en mycket allvarlig och i vissa fall även dödlig sjukdom.

Om masken skulle spridas i naturen innebär det på lång sikt att vi inte kan vistas i skog och mark på det sätt som för alla är en självklarhet nu. I de länder där masken finns varnar myndigheterna för att plocka bär och svamp i smittade områden.

/Yvonne Andersson

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2005-05-19

Ny information om parasitsjukdomar och diagnostik

Avdelningen för parasitologi, mykologi och vatten har uppdaterat informationen på SMI:s hemsida för de diagnostiska analyser som utförs på maskar, urdjur och svamp (Pneumocystis jiroveci).

Ett antal nya analyser har tillkommit. Alla texter har också reviderats och byggts upp efter samma mönster. De innehåller nu information om indikation och tidpunkt för provtagning, provmaterial, aktuell analysmetod, svarsrutiner och tid för provsvar samt priser och kontaktuppgifter.

Analyserna är presenterade i alfabetisk ordning och på vissa sidor finns bilder som illustrerar den aktuella parasiten. På varje sida finns även relaterat material med bland annat länkar till SMI:s sjukdomsinformation.

Nytt är också en sida med generell information som ger en kort beskrivning av de metoder som används samt till vilka laboratorier SMI förmedlar der prov som inte analyseras vid sektionen för parasitologisk diagnostik.

Du hittar de diagnostiska analyserna under rubriken Analyser och vidare på maskar, urdjur eller svampar, se Diagnostiska analyser av sjukdomar

Vi hoppas att dessa förändringar kommer att göra det enklare för dig som besökare på vår hemsida att söka och läsa information om parasitsjukdomar och dess diagnostik. Vi tar gärna emot era synpunkter och kommentarer via e-post

Silvia Botero

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2005-05-19

Dengue i Thailand

Ett utbrott av denguefeber pågår Thailand. T o m den 12 maj i år har 7200 personer insjuknat och av dessa har 14 personer avlidit. Under 2002 insjuknade 144 800 personer i Thailand av vilka 176 avled. De flesta fallen brukar inträffa under Thailands regnperiod, i slutet av juni och i juli.

I Sverige anmäls årligen 30-60 insjuknade, som smittats under utlandsresa.

Sjukdomen, som sprids via ett virus till människor genom myggor av släktet Aedes, debuterar med akut feber, huvud- och muskelvärk. Senare uppträder ett mässlingsliknande utslag samt hudblödningar. Vid hemorragisk dengue uppstår blödningar i inre organ och patienten kan dö i en blödningschock. Detta tillstånd uppstår hos personer som återinfekteras och drabbar följaktligen vanligen den inhemska befolkningen och inte turister.

Det finns varken vaccin eller läkemedel mot viruset utan patientens symtom behandlas.

/Margareta Löfdahl

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2005-05-19