EPI-aktuellt, vol 4, nr 11 (17 mars 2005)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

Snabb studie av influensaprevalens i Sverige - telefonenkät från EPI/SMI

Under vecka 7 (14 - 20 februari) var 7.6% (95% konfidensintervall: 6.1 - 9.0%) av Sveriges befolkning sjuka i influensa enligt en nyligen genomförd nationell enkät från avdelningen för epidemiologi vid SMI. Avsikten med studien var dels att få ett snabbt mått på influensasjukligheten, dels att validera de siffror vi får från vår sentinelövervakning av influensa.

Studien genomfördes som en telefonintervju under tre kvällar i vecka 8, då 15 personer ringde slumpmässigt utvalda telefonnummer över hela Sverige. Av 1063 uppringda hushåll ställde 872 upp på att besvara frågorna, vilket ger den mycket höga svarsfrekvensen på 84%. För varje medlem i hushållet ställdes en rad frågor runt influensa, symptom och sjukvårdsbesök. Alla svar rörde endast självupplevd sjukdom under vecka 7. Totalt 2119 individer ingick i urvalet.

Det vi mätte var alltså egentligen inte influensa, utan det som brukar kallas ILI (influenza-like illness). Denna term används för att täcka dels ”riktig” influensa, dels andra bakteriella eller virala luftvägsinfektioner som inte kan skiljas från influensa utan mikrobiologisk provtagning. Flera övervakningssystem inom EU använder mätning av ILI varje vinter som ett substitutmått för influensaprevalens (1).

Uppgivna symptom hos dem som sade sig lida eller inte lida av influensa visas i Tabell 1. 13% (20/160, 95% konfidensintervall: 8 - 17%) av alla som trodde sig ha haft influensa vecka 7 uppgav att de besökt en doktor under den veckan.

Tabell 1: Uppgivna symptom bland svarande med eller utan självdefinierad influensa, vecka 7 2005

	% som uppgav symptom
Symptom	Sade sig ha influensa (N=160)	Ej influensa (N=1930)
Frysningar	69,9	3,7
Hosta	79,9	11,4
Feber	81,0	4,5
Muskelvärk	51,3	3,1

Den rutinmässiga influensaövervakningen i Sverige bygger på två datakällor: Den ena är ett hundratal vårdcentraler, s.k. ”sentinel sites”, som varje vecka under säsongen rapporterar till EPI/SMI hur stor andel av den gångna veckans patienter de bedömer ha haft ILI. Den andra är rapporterna varje vecka från viruslaboratorierna om antal positiva fynd.

I rapporten för vecka 7 kan man se att sentinelsystemet skattade att strax över 1% av vårdcentralsbesöken den veckan skedde på grund av en ILI. Denna siffra går inte att direkt jämföra med vår skattade prevalens på 7.6% - de mäter inte samma sak. Genom att genomföra vår snabbenkät igen under olika faser av en epidemi och under säsonger med olika virustyper borde det dock vara möjligt att så småningom få en uppskattning av hur väl sentinelsystemet speglar den aktuella sjukligheten.

Vi vill tacka all de uppringda som snällt besvarade våra frågor. En längre rapport från studien är under utarbetande.

/Lara Payne

1. Aguilera JF et al. Heterogeneous case definitions used for the surveillance of influenza in Europe. European Journal of Epidemiology 2003: 18(8): 751-754.

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2005-03-17

Rapportering av invasiva isolat av Hemophilus influenzae

I december 2004 skickades ett frågeformulär ut från avdelningen för epidemiologi på Smittskyddsinstitutet (SMI) till de bakteriologiska laboratorierna i Sverige angående rapporteringen av invasiva isolat av H. influenzae. Frågeformuläret gällde på vilket sätt laboratorierna rapporterade H. influenzae före och efter den första juli, då den nya smittskyddslagen trädde i kraft. Före den första juli var endast H. influenzae typ b anmälningspliktig medan efter detta datum alla invasiva isolat av H. influenzae ska anmälas.

De frågor SMI önskade svar på, var om rapporteringen gick via SmiNet eller om anmälan skickades in på papper till SMI och/eller Smittskyddenheten (SME). Frågan gällde både de stammar, som vid typning blev serotyp b och de stammar som var av annan serotyp men även stammar som inte typades.

Av de trettio enkäter som skickades ut besvarades 22 stycken. Av dessa var det 19 laboratorier som typade H. influenzae och ett som inte gjorde det. Två laboratorier utförde inte blododlingar (se tabell).

I det nya anmälningssystemet SmiNet2 finns ett fält, i H. influenzae-anmälan, där möjlighet finns att fylla i olika serotyper, men också om stammen inte går att serotypa. Tills dess att SmiNet2 är installerat ska H. influenzae typ b anmälas till SmiNet och övriga serotyper skickas som pappersanmälan. Typningsresultat bör alltid anges om det finns.
Anmälan ska göras både till SMI och SME.

/Margaret Löfdahl

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2005-03-17

Influensautbrott på äldreboende i Kil januari 2005

Mellan 16-31 jan 2005 insjuknar 36 patienter på två äldreboenden i Kil med totalt 99 platser. Vaccinationstäckningen mot influensa är ungefär 90 % hos de boende, och av de 36 insjuknande patienterna är 34 vaccinerade.
27 av de 36 sjuka får behandling med Tamiflu insatt inom 2 dygn från insjuknande.

Fyra personer avlider, och samtliga 4 avlidna var vaccinerade. Dessutom avlider ytterligare en patient sannolikt sekundärt till influensa några dagar efter att utbrottet ”stillnat”. Även denna patient var vaccinerad och blev insatt på Tamiflu. Ytterligare ett antal av influensafallen fick en mer bestående allmän avtackling efter att de tillfrisknat från den akuta influensan.

Även 29 personer ur personalen insjuknar under samma tidsperiod.

Figur. Influensafall i Kil januari 2005, insjuknandedatum
Fig. Influensafall i Kil januari 2005, insjuknandedatum

Eftersom det initialt råder stor brist på Tamiflu prioriteras först de som nyligen akut insjuknade med svåra symtom, och därefter de som insjuknat med lättare symtom inom 2 dygn. Dessutom ges profylax till icke vaccinerade exponerade personer efter en individuell bedömning. Av 10 exponerade, ej vaccinerade, får 8 direkt profylax. Alla 8 klarar sig utan att få symtom (1 blir ”lite rosslig”, oklart om det var influensautlöst)

Ovanstående utbrott leder till flera reflektioner. Svårigheten att få tag på Tamiflu var uppenbar. Inget apotek i Karlstad hade preparatet i lager annat än som enstaka förpackning. En speciell försändelse från Apoteket Scheele i Stockholm var nödvändig. Tjänstgörande smittskyddsläkare fick själv på helgtid se till att preparatet nådde de aktuella patienterna.

Det har här rört sig om mycket sköra patienter. Hade en policy med obligatorisk influensavaccination av personalen varit mer effektiv?
Hur effektiv har årets vaccinstam varit? Vi har vaccinerat med Fujian men bara sett Wellington och nu på sistone California. Har här skett en genetic drift som bidragit till att vi ändå fått så pass många dödsfall bland vaccinerade? Eller får man kanske ändå räkna med denna ”outcome” i den här patientgruppen. Den aktuella stammen är isolerad och sekvenseras just nu på SMI.

/Olle Wik, Smittskyddsläkare Värmland
/Sven Erik Lundin, Bitr Smittskyddsläkare, Värmland

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2005-03-17