EPI-aktuellt, Vol 3, Nr 5 (29 januari 2004)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

Sapovirus orsak till flera utbrott av magsjuka innevarande säsong

Vinterkräksjukan orsakas av calicivirus som tillhör virusfamiljen Caliciviridae. Till virusfamiljen Caliciviridae räknas idag två grupper av virus som kan orsaka diarré hos människa: Norovirus (tidigare Norwalk-liknande) och Sapovirus (tidigare Sapporo-liknande).

Förra årets calicivirusstammar tillhörde gruppen norovirus och bestod av en tidigare inte identifierad stam av norovirus. Ytterligare ett calicivirus (sapovirus) påvisades under förra säsongen i samband med ett tiotal utbrott av magsjuka främst inom äldrevården.

I SMI:s nystartade kartläggning av calicivirus inom vården har endast ett fåtal utbrott rapporterats innevarande säsong. Det är därför noterbart att sapovirus har diagnostiserats med elektronmikroskopi vid SMI i fyra utbrott sedan årsskiftet. Dessa utbrott har också konfirmerats molekylärbiologiskt med en nyetablerad PCR-metod för sapovirus.

Sapovirus upptäcks inte med de metoder (PCR och antigen-ELISA) som används vid landets övriga laboratorier för påvisande av calicivirus varför vi vid klinisk misstanke om calicivirus rekommenderar att prover, som inte går att få fram med de gängse metoderna som nu används i landet, vidarebefordras till SMI för undersökning med elektronmikroskopi och vår nyetablerade PCR-metod. Den nya PCR-metoden använder sig av primers riktade mot capsidgenen istället för som tidigare polymerasgenen.

Den kliniska bilden vid sapovirusinfektioner tycks skilja sig från den vi blivit vana att se vid utbrott av norovirus (vinterkräksjuka). Bilden domineras ofta av mer långvariga diarréer, medan kräkningar uppträder mer sällan. Både patienter och personal har drabbats. Förloppet upplevs som mindre ”explosivt” jämfört med ett norovirusutbrott.

/Kjell Olof Hedlund och Kari Johansen

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2004-01-29

Uppdatering rörande fågelinfluensa i Asien

Förekomst av fågelinfluensa (avian influenza) rapporteras från tio asiatiska länder. I de flesta fall (Vietnam, Thailand, Sydkorea, Japan, Kambodja, Kina, Indonesien) rör det sig om Influensa A/H5N1, som även kan infektera människor. I Pakistan och Taiwan har man endast funnit A/H7- respektive A/H5N2-influensa, vilka inte är humanpatogena. Enligt obekräftade uppgifter förekommer även en mindre patogen A/H5-influensa även bland fåglar i Laos.

I Thailand, Vietnam, Indonesien, Pakistan och Sydkorea har regeringarna vidtagit åtgärder i form av masslakt av miljontals potentiellt infekterade hönsfåglar. Thailand har den fjärde största kycklingindustrin i världen, och cirka 10 miljoner kycklingar har dött eller avlivats under den pågående epidemin. EU och Japan har infört importförbud mot thailändsk kyckling, och epidemin medför således en stor ekonomisk förlust för landet. Thailändska myndigheter har anklagats för att försöka dölja epidemins utbredning i landet. I Japan och Kina har än så länge slakt skett endast i mindre omfattning; i Japan endast på en farm i sydväst, i Kina lokaliserat till Guangxi- och Hunanprovinserna i söder. Även Kina anklagas för att ha mörklagt epidemin bland hönsfåglar.

Efter 1997 när influensa A/H5N1 spreds bland hönsfåglar i Hongkong beslutades om vaccinering av höns ffa i södra Kina. Vaccinet som inte fullständigt matchar det rådande H5N1-viruset, kan ha maskerat en stor spridning som orsakat den pågående epidemin. För närvarande diskuteras också huruvida viruset kan spridas långa distanser via vildfåglar, bland vilka man hittat enstaka fall.

Humanfall har än så länge bara verifierats i Vietnam, där man diagnostiserat åtta fall (med sex dödsfall) och i Thailand där fyra fall (varav två med dödlig utgång) rapporterats. Från Indonesien rapporterar man i dag (29/1) ett misstänkt fall. Sju av de åtta dödsfallen har inträffat hos barn. Spekulationer om en eventuell skyddande effekt hos vuxna på grund av en uppbyggd immunitet mot N1-komponenten har angivits som möjlig orsak till åldersdistributionen bland dödsfallen.

Förutom epidemins negativa effekter på fågelindustrin i de drabbade länderna är det största hotet att den nu pågående epidemin kan underlätta uppkomsten av en ny virusvariant med förmåga att snabbt spridas bland människa. Detta skulle kunna ske om samma värd (människa eller gris) blev smittad av både aviär H5N1-inflöuensa och en smittsam human influensastam. Genom en kombination av arvsmassa från dessa båda virus (”reassortment”) skulle en helt ny influensastam kunna uppstå som kombinerar hög smittsamhet bland människor och svår sjukdom. Bland de fåtal människor som nu smittats med fågelinfluensan finns inget som talat för sekundär smitta från människa till människa.

WHO och representanter för 12 asiatiska länder har kommit överens om gemensamma åtgärder för att begränsa epidemin och för att i tid upptäcka eventuella tecken på spridning människor emellan. Influensavaccinering av människor som arbetar med hönsfåglar (för att minska risken för ”reassortment”), samt en ökad produktion av läkemedel mot influensa är några av åtgärderna.

Europeiska Unionen, inklusive Sverige, har förbjudit import av fjäderfäprodukter från de drabbade områdena. Jordbruksverket rekommenderar också att resenärer från drabbade områden som varit i kontakt med fjäderfä eller andra fåglar skall undvika att besöka fjäderfäbesättningar i Sverige under några dagar efter hemkomsten.

Viruset kan överleva långa tider i hönserier och djurmarknader, däremot i den aktuella utbrottet har man inte fått några uppgifter att något av fallen skulle ha smittats på djurmarknader.

För närvarande finns ingen anledning att avråda från resor till de aktuella länderna. Det finns inga belägg för att fågelinfluensa överförs via livsmedel. Upphettning till 70° avdödar effektivt virus och det är ett gott hälsoråd även utan influensa att aldrig äta dåligt tillagad kyckling och utanför Sverige inte heller äta råa/löskokta ägg.
der.

/Anna Thorson

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2004-01-29