EPI-aktuellt, vol 3, nr 40 (30 september 2004)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

Tularemifall i Kalmar län

I EPI-aktuellt nr 39 redovisades årets tularemisiffror. Här följer en fallbeskrivning från infektionskliniken i Kalmar:

I slutet av augusti sökte en 42-årig skogsbrukare från Nybro akutmottagningen på Länssjukhuset i Kalmar på grund av en smärtande resistens i höger ljumske. Patienten sågs primärt av kirurgjouren men överremitterades senare till infektionsjouren då det konstaterades feber 38,6 grader och allmän sjukdomskänsla. Man fann vid undersökningen en kraftigt ömmande ca 1x2 cm stor körtel i höger ljumske, några små ytliga skrapsår på höger underben men inga som såg direkt infekterade ut. Ovan höger skinka hade patienten ett rött märke som såg ut som ett insektsbett, myggbett? CRP 10, vita 10. Patienten ordinerades cefadroxil på misstanke om septisk adenit utgången från sår på benet.

Han återkom till infektionsmottagningen en vecka senare, feberfri, men hade fått ganska uttalade nattsvettningar och körtelpaketet i höger ljumske hade ökat till 3x4cm storlek. Man kunde även känna en liten, mjuk körtel i vänster axill men övriga körtelstationer palperades fria. Ovan höger skinka sågs en follikulitliknande, pusfylld ca 4mm stor förändring med omgivande rodnad. Lungröntgen och ultraljud av buken var utan anmärkning. CRP 12, vita 9. Antibiotikabyte till klindamycin på fortsatt misstanke om stafylokock- eller streptokockorsakad adenit.

10 dagar senare kom han åter på grund av fortsatta nattsvettningar. Körtelpaketet i höger ljumske var oförändrat i storlek och förändringen ovan höger skinka hade nu blivit ett utstansat sår ca 5mm med vallartade kanter, kraftigt ömmande vid beröring. Anamnesen penetrerades på nytt: patienten hade innan insjuknandet endast vistats i området runt Nybro. Han hade blivit rikligt myggbiten och även exponerad för fästingar. Han vet inte hur han fick ”bettet” ovan höger skinka. Vi tog nu serologi för tularemi men gjorde även en finnålspunktion av körtelpaketet och satte in behandling med tetracyklin.

Efter ca en vecka anlände svar från SMI med positiv titer för tularemi (IgG 850, IgM 1860). Finnålspunktionen visade ospecifik bild som vid akut lymfadenit. Efter avslutad 14 dagars tetracyklinbehandling mådde patienten allmänt bättre, såret ovan höger skinka smärtade inte längre och var nu under läkning. Körtlarna i ljumsken kvarstod däremot förstorade, ovanliggande hud hade blivit rodnad och man anade en begynnande smältning.

Tularemi har tidigare inte varit en sjukdom vi i första hand tänkt på när någon från vårt närområde sökt med feber och svullna lymfkörtlar. Det var också det som gjorde att diagnosen i detta fall dröjde lite. Vid sent insatt behandling är den vanligaste komplikationen en suppurativ adenit vilket sannolikt kommer att inträffa hos denna patient. Vi har nu fått upp ögonen för att denna sjukdom börjar sprida sig söderut i landet och bör finnas i åtanke även hos patienter som inte befunnit sig i norra Sverige.

Viktoria Järneström, ST-läkare vid infektionskliniken i Kalmar

(Endast två tularemifall har tidigare anmälts från Kalmar läns landsting, ett 1981 och ett 1988./Malin Arneborn, SMI)

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2004-09-30

Europas nya smittskyddsmyndighet

Den 27 september hade Europas nya smittskyddsmyndighet, European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC) sitt första styrelsemöte i Stockholm.

- Myndigheten kommer att ha en nyckelroll för att förebygga smittsamma sjukdomar. Vid sjukdomsutbrott ska nätverk av Europas expertis snabbt kunna bildas, sade Sveriges hälsominister Morgan Johansson när han inledningstalade i Rosenbad.

Han betonade vikten av att samla och sprida de kunskaper kring smittsamma sjukdomar som finns i Europa.
- När vi pratar om samarbete i Europa menar vi inte bara EU:s medlemsländer utan även Norge, Island, Liechtenstein, Rumänien och Turkiet ska delta i samarbetet, sade han vidare.

Syftet med myndigheten är att bygga upp nätverk för att sprida kunskap och underlätta samordning mellan de nationella myndigheterna.
Centrets huvuduppgift blir att på ett effektivt sätt sammanställa epidemiologisk övervakning av smittsamma sjukdomar.

Även EU:s hälsokommissionär, David Burne, inledningstalade:
- I dag tar vi första steget att bygga en betydande hälsoresurs för framtida européer. Nya och potentiellt dödliga sjukdomar identifieras varje år. Genom sars 2003 lärde vi oss att utbrott snabbt kan sprida sig internationellt. När den här typen av hot når Europa är medlemsländerna i behov av expertråd och vi behöver det snabbt.

Det var den 13 december 2003 som beslut togs att EU:s smittskyddsmyndighet ska placeras i Sverige.
Myndigheten ska vara i funktion senast den 20 maj 2005. Fullt utbyggd kommer omkring hundra personer arbeta vid myndigheten.

/ Aase Sten

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2004-09-30

Fågelinfluensan i Thailand

Tre nya bekräftade och ett misstänkt fall av fågelinfluensa H5N1 rapporterats från Thailand i september. Det innebär att totalt 15 konfirmerade fall rapporterats från landet sedan det första fallet bekräftades i januari i år.

De fyra senaste fallen tillhör alla samma familj, varav åtminstone två har haft kontakt med döda fåglar. För närvarande pågår en utredning om även personsmitta kan har förekommit mellan två av fallen, en mamma som vårdat sin dotter som avled i lunginflammation i början av september. Thailändska myndigheter har klassat flickan som ett misstänkt fall av fågelinfluensa.

WHO uppger dock att trots att det finns misstankar på att personsmitta kan ha förekommit, verkar spridningen av viruset i så fall varit mycket begränsad till nära familjemedlemmar och inte i övriga samhället.

/Liselotte Högberg

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2004-09-30