EPI-aktuellt, Vol 3, Nr 4 (22 januari 2004)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

Preliminära uppgifter rörande smittsamma sjukdomar under 2003

Här presenteras preliminära data rörande vissa sjukdomar under 2003. Bearbetning pågår fortfarande, och de exakta siffrorna kan komma att ändras. Det kommer också att ta flera månader innan en grundlig analys av "time, place and person" är klar för vidare spridning.

Sars (svår akut respiratorisk sjukdom) var den första ”nya” infektionssjukdomen under tjugoförsta århundradet av internationell betydelse. Spridning har främst skett inom familjer och till vårdpersonal. Epidemin startade i Guangdong i november 2002 och spreds i mitten av mars till Kina, Hongkong, Taiwan, Singapore, Canada och Vietnam. I juli förklarade WHO utbrottet över; då hade sammanlagt 8 098 fall (med 774 dödsfall) rapporterats från ett 30-tal länder, varav fem i Sverige (inget med positivt laboratoriefynd). Nya fall i Kina i januari 2004 har visat att en fortsatt höjd beredskap för sars är befogad.

Antibiotikaresistens. Antalet fall av meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA) ökade mellan 2002 och 2003 med 25% till 551 fall. Nästan hälften av fallen har rapporterats från Stockholm. Flera andra landsting har också problem och i Skåne har man haft spridning ute i samhället, t.ex. på daghem. Antalet rapporterade vancomycinresistenta enterokocker (VRE), en annan svårbehandlad bakterie som sprids inom sjukvården, har mer än fördubblats från 19 fall 2002 till 45 fall 2003. Penicillinresistenta pneumokocker har ökat med 7% jämfört med 2002, som dock hade lägst antal fall sedan dessa bakterier blev anmälningspliktiga 1996.

Sexuellt överförbara infektioner (STI) fortsätter att öka i en oroande takt: 9% ökning av chlamydiainfektion till 26 801 fall, 18% ökning av gonorré till 596 fall och 40% ökning av syfilis till 179 fall. Chlamydia har nästan fördubblats sedan mitten av 90-talet, gonorrén är åter fast etablerad i Sverige, och syfilis är uppe i samma nivå som före hiv-epidemin. Hiv-infektion har ökat med 32% till 380, den högsta siffran sedan 1993. Liksom då är antalet nyupptäckta fall starkt kopplat till den globala hiv-epidemin. Dessa totalsiffror rörande STI/hiv är allt vi kan presentera just nu, men närmare analys av data pågår; resultaten beräknas vara klara i mitten av februari.

Norovirus (tidigare calicivirus – ”vinterkräksjuka ). Vintern 2002-2003 drabbades sjukvården i landet av stora problem till följd av svårbemästrade norovirusinfektioner. Redan i slutet av oktober 2002 rapporterades utbrott av magsjuka från flera håll i landet. I november och december diagnostiserades cirka tio gånger fler fall av norovirus än under samma period tidigare år, exakta antalet fall vet vi inte. Säsongsupptakten 2003 (november-december) har varit lugn, med endast sporadiska mindre utbrott inom vården.

Tularemi (harpest). 2003 var ett ovanligt intensivt tularemiår med sammanlagt 695 anmälda fall, det högsta antalet sedan 1967. Säsongens första fall kom redan veckan efter midsommar och toppen nåddes i september. Flest fall rapporteras från Gävleborgs, Dalarnas och Örebro län. De flesta uppges ha smittats via insekts/myggbett, men även fall med misstänkt inhalationsform har rapporterats från flera orter. Vandring, jordbruk och andra aktiviteter i naturen är ofta noterat i anmälningarna. Även golfbanor har nämnts i flera anmälningar som misstänkta smittområden.

Barnsjukdomarna. De virusorsakade barnsjukdomarna ligger på en fortsatt låg nivå; mässling 3 fall (lägsta siffran sedan 1751), påssjuka 8 fall och röda hund 0 fall. Den största förändringen rör kikhosta där antalet fall halverats från 1 350 fall 2002 till 659 fall 2003.

Salmonellainfektion. Totalantalet salmonellafall under 2003 ligger kvar på en låg nivå (3795 fall), 2% lägre föregående år. Antalet inhemska fall var närmare 800, vilket är relativt högt. Detta förklaras delvis av ovanligt många salmonellautbrott, 13 stycken. Av dessa var tre medelstora, med 50-150 rapporterade fall. Två av utbrotten och ca hälften av de rapporterade fallen orsakades av S. Typhimurium, det tredje utbrottet av S. Hadar. Misstänkta smittkällor var kebabkött, kyckling och skinka.

Utbrott av smittsamma sjukdomar. Totalt inrapporterades drygt 40 större utbrott i samhället av olika smittsamma sjukdomar, med mer än 4 800 sjuka. Dessa utbrott orsakades av flera olika smittämnen, t.ex. campylobacter, salmonella, grupp A-streptokocker, norovirus, toxinbildande E.coli, legionella, cryptosporidier och pseudomonas.

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2004-01-22

Yersinia bland barn

I Sverige rapporteras årligen ca 600 sjukdomsfall orsakade av infektion med Yersinia enterocolitica. Av dessa är runt 70% smittade inom landet. Trots detta är det många frågetecken kring hur spridning av sjukdomen sker. I många fall riktas misstankarna mot livsmedel producerade av svinprodukter eftersom svin är en viktig reservoar för yersinia. Sjukdomen uppträder i regel sporadiskt och den största andel fall finns bland barn. Vanliga symptom är feber, huvudvärk, hudutslag (knölros) och ledinflammation. Under 2004 kommer Livsmedelsverkets (SLV) Riksprojekt undersöka förekomst av yersinia i risklivsmedel, företrädesvis livsmedel av svinprodukter.

Parallellt med SLVs projekt så kommer SMI att genomföra en fall-kontroll studie för att undersöka om det finns specifika sk risklivsmedel (i stort sett samma som ingår i Riksprojektet) och riskbeteenden som kan sättas i samband med infektionen hos barn yngre än 6 år. Studien kommer att pågå under hela året och omfatta samtliga barn yngre än 6 år som insjuknar i inhemsk yersinos. Vi beräknar att ca 100 barn kommer att inkluderas. Studien planeras och genomförs av SMI.

/Sofia Boqvist

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2004-01-22