EPI-aktuellt, vol 3, nr 38 (16 september 2004)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

Åter ett sorkfeberår i Norrland

Antalet fall av sorkfeber (nephropathia epidemica) anmälda till och med augusti månad 2004 är jämförbara med de tidigare epidemiska åren i Sverige (Fig 1).

Figur 1. Antal anmälda sorkfeberfall per kvartal 1998-aug 2004
Figur 1. Antal anmälda sorkfeberfall per kvartal 1998-aug 2004

278 fall har anmälts och som tidigare år är de flesta fallen (98%) smittade i Gävleborgs landsting och norrut. Enstaka fall har förekommit i Värmland och Dalsland.

De flesta insjuknade är i åldersgruppen 40-69 år och som vanligt är 62 % av de anmälda män. (Fig 2)

Figur 2. Antal anmälda sorkfeberfall per ålder och kön jan-aug 2004
Figur 2. Antal anmälda sorkfeberfall per ålder och kön jan-aug 2004

Sorkfeber orsakas av Puumala-virus. Skogssorken (Clethrionomys glareolus) utgör reservoaren för viruset och den årliga sorktätheten under hösten korrelerar väl med antal humana fall under höst och vinter. I Sverige ser man en ökning bland sorkar var 3-4 år med en liknande periodicitet bland humanfallen.

Skogssorkarna utsöndrar virus i saliv, urin och avföring som sedan smittar människor via inandning av damm. Typiska exempel på smittvägar som nämns i anmälningar är ved- eller höhantering, städning av uthus eller någon annan byggnad där sork kan ha vistats.

Symptomen börjar med en influensaliknande bild (hög feber, myalgi, och påverkat allmäntillstånd) som ofta fortsätter med buk och ryggsmärtor samt huvudvärk. Många fall får njurpåverkan och lindriga blödningskomplikationer kan tillkomma. Det är troligt att sjukdomen är underdiagnosticerad eftersom seroprevalensen för IgG-antikroppar är 9% i Västerbotten och Norrbotten. Inkubationstiden är 1-8 veckor.

Det finns anledning att ha diagnosen i åtanke om man träffar på patienter med ovanstående symptom som vistats i Norrland.

/Malin Arneborn

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2004-09-16

Handlingspolicy avseende kontroll av humanpatogen verotoxinbildande E. coli

Sedan 1997 finns en handlingspolicy för att hantera EHEC hos nötkreatur (uppdaterad 1999) utarbetad av Statens veterinärmedicinska anstalt, Statens jordbruksverk, Livsmedelsverket, Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen. Nu är det dags för en ny uppdatering.

En av förändringarna i dokumentet är att en helt ny beteckning för EHEC används för att förtydliga vad som menas: humanpatogen VTEC (HP-VTEC); detta avser VTEC hos djur där det finns ett epidemiologiskt samband med enterohemorragisk E. coli (EHEC) sjukdom hos människa.

Dokumentet omfattar bl.a. följande:

Generella åtgärder hos besättningar med idisslare för att skydda allmänheten,
Särskilda åtgärder vid epidemilogiskt samband mellan smittad person och idisslare,
Aspekter på gödselhantering,
Livsmedelshygieniska aspekter.

Handlingspolicy avseende kontroll av humanpatogen verotoxinbildande Escherichia coli

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2004-09-16

EPIET i Darfur

Ett team bestående av 10 europeiska epidemiologer har nyligen genomfört en studie av dödlighet bland flyktingar i Darfur, Sudan, från mitten av juni till mitten av augusti. Styrkan har i stor utsträckning bestått av personer involverade i EPIET – ett europeiskt program för utbildning i interventionsepidemiologi som koordineras av Epidemiologiska avdelningen vid SMI.

Från vår avdelning deltog Lara Payne, EPIET-fellow från Storbritannien som för tillfället genomgår sin tvååriga utbildning i Stockholm.

Resultaten från studien visar att dödligheten fortfarande är hög bland flyktingarna; 1,5–3,8 per 10 000 per dag i tre olika områden av Darfur. Siffrorna ligger betydligt över genomsnittet för Afrika (0,5 dödsfall per 10 000 per dag), och även den etablerade larmnivån (1,0 dödsfall per 10 000 per dag).

Merparten av dödsfallen är orsakade av diarré bland barn under fem år och våld bland män i åldern 15-29 år. 30 % av flyktingarna har inte tillräcklig tillgång till vatten. Situationen ur ett folkhälsoperspektiv är således inte under kontroll.

Rapporten i sin helhet kan läsas på WHO:s hemsida, se länk nedan.

Report on the mortality in Darfur

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2004-09-16