EPI-aktuellt, vol 3, nr 28 (8 juli 2004)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

EPI-aktuellt direkt på webbplatsen

Sedan ett halvår tillbaka har EPI-aktuellt levererats till er prenumeranter som ett webbaserat nyhetsbrev som publiceras direkt på SMI:s webbplats, smittskyddsinstitutet.se. Det gamla pdf-dokumentet har ersatts av ett lite nyare, mer modernt och tidsenligt nyhetsbrev.

De nya tekniska förbättringarna har gjort det möjligt för SMI att med större snabbhet leverera aktuella smittskyddsnyheter. Dessutom har det blivit lättare att ta tillvara på webbens möjligheter genom att till exempel länka direkt i nyhetsbrevet till information på vår - och andra - webbplatser.

Det nya formatet gör det även enklare för dig som prenumerant eller besökare på vår webbplats att söka i gamla nyhetsbrev, något som var svårare med det tidigare pdf-formatet.

Har du önskemål, åsikter eller tips angående vårt nyhetsbrev är du välkommen att e-posta dessa på adressen smi@smi.ki.se. Det är endast med era åsikter som vi kan göra vårt nyhetsbrev ännu bättre!

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2004-07-08

SmiNet2 – Delrapport 4

Den nya smittskyddslagen har nu trätt i kraft. Även det datum som satts för driftsättande av nya SmiNet har passerats. Hur har det då gått?

Innehållet i anmälningarna

Arbetet med blanketterna för anmälan har dragit ut på tiden, den slutliga versionen levererades av Socialstyrelsen sista veckan i juni. Då delar av SmiNet är direkt beroende av denna information och har vi därför tvingats arbeta under mycket stor tidspress in i det sista.

Alla blanketterna ligger nu som nedladdningsbara pdf-filer på SMI:s hemsida. Från början av nästa vecka kommer anmälningar även att kunna ske direkt elektroniskt för SmiNet-anslutna landsting via webbplatsen http://www.sminet.se. Även anmälande läkare från andra landsting kan på denna sida utnyttja det elektroniska formuläret (med hjälptexter) och sedan skriva ut det ifyllda formuläret. På denna sida finns även annan information relaterad till smittskyddsanmälningarna samt ett antal nyttiga länkar.

Driftmiljö för SmiNet

Under den senaste månaden har vi utrett var SmiNet2 bäst skall driftas. Vi har förutsättningslöst tittat på ett antal olika alternativ, inkluderande flera privata företag. Efter en samlad bedömning, där vi främst fokuserat på driftsäkerhet, intern och extern säkerhet när det gäller datahantering och hög tillgänglighet för SmiNet-utvecklarna har vi valt att drifta systemet inom SMI. Utvärderingen och besluten kring driftsmiljö för servrar tog längre tid än planerat, vilket gjorde att uppsättningen av driftsmiljön blev något försenad. Nu är alla maskiner på plats och allt är installerat. Det återstår lite tester och konfigureringar som utförs under innevarande vecka.

En fråga från flera landsting har varit om SmiNet ligger på Sjunet. Svaret är att SMI för närvarande inte uppkopplat på Sjunet, och följaktligen inte heller SmiNet. Det är planerat för att ansluta sig till Sjunet så snart som möjligt. Det kan enligt uppgift ta några månader att få allt på plats för det. Vår erfarenhet är att det innebär en något krångligare konfigurering för de lokala IT-avdelningarna på landstingen för att få SmiNet att fungera innan den går på Sjunet. Det kan givetvis variera. Vi har gjort en liten testapplikation som kan användas av IT-avdelningarna tillsammans med kravspecifikationen. Med den kan man testa att allt är konfigurerat för att fungera korrekt.

SmiNet-applikationen

SmiNet har utvecklats under en stark tidspress med tanke på den nya lagens införande. Fokus har varit på att få en applikation som dels kan erbjuda enkelhet och säkerhet, men vi har också försökt tillhandahålla många av de hjälpfunktioner som finns i de applikationer vi vill ersätta. Det har främst varit två delar vi har ansträngt oss för att kunna leverera till utsatt datum. Det har dels varit det web-gränsnitt behandlande läkare använder för anmälningar och dels den klient som SME använder för att administrera anmälningarna. Eftersom det är en ny applikation kommer det att vara en period innan allt fungerar friktionsfritt och vi hoppas att ni kan vara tålmodiga under den perioden.

I ett sent skede insåg vi att den lösning vi planerat för infektionskliniker och laboratorier inte var den lämpligaste. Vi hade länge planer på att erbjuda java-klienter till dessa för att de skulle kunna hantera sina gjorda anmälningar etc. Vad vi så småningom insåg var att det fanns praktiska problem på sjukhus och landsting med att installera java-klienter.

Våra planer har därför justerats och vi kommer nu att erbjuda ett web-gränssnitt till dessa istället. Man kommer fortfarande att få samma funktionalitet; anmälningar, hantering av gjorda anmälningar, daganteckningar och brevmallar. Detta kommer att kunna levereras i början av hösten. Fram till dess kommer alla kliniker att kunna göra anmälningar via det enkla web-gränsnittet som alla behandlande läkare i SmiNet-anslutna landsting har tillgång till.

Laboratorierna och SmiNet2

Vi har haft kontinuerlig kontakt med de många tillverkare av de datasystem som används av Sveriges laboratorier. Tidsplanen från början var att ha allt klart för SmiNet-anslutning via den automatiska laboratorieexporten den 1:a juli, men då de flesta Smittskyddsenheterna vill gå med senare, så har detta nedprioriterats något. Funktionen kommer dock att vara implementerad innan sommarsemestrarna är slut.

De laboratorier som har en fungerande laboratorieexport av anmälningar i SmiNet1, kan fortsättningsvis använda tidigare rutiner tills dess att SmiNet2 börjar användas av smittskyddsenheten i det aktuella landstinget. Det är enbart de nya anmälningspliktiga smittämnena som måste anmälas på annat sätt så länge.

Laboratoriet är fritt att gå över till SmiNet2 när som helst, under förutsättning att laboratoriet och smittskyddsläkaren är överens. Vi förordar en nära dialog om detta.

De laboratorier som (p.g.a. laboratoriesystemtillverkaren) inte har möjlighet att använda den automatiska laboratorieexporten, får anmäla alla fall elektroniskt via ett webbgränssnitt som kommer att vara färdigt under hösten. Se särskilda anvisningar för laboratorieanmälningar i EPI-aktuellt nr 28-2004.

Manualer

Manualer är under framtagande för alla ingående delar i SmiNet. Under hösten kommer den att successivt att kompletteras och redigeras (med ert bistånd?). Det är Jill Johansson som kommer att ansvara för stora delar av manualen. Vi ser det som en stor fördel att det är någon som kommer att arbeta med SmiNet som skriver manualen. Har ni tankar och onskemål om manualens innehåll och utformning så får ni gärna kontakta oss.

Fortsatt drift

Delar av det som tidigare var utvecklingsteamet kommer nu att ansvara för driften av SmiNet. Det innebär att ta emot bugg-rapporter och kontinuerligt säkra och stabillisera applikationen.

En mail-adress kommer att skapas för inrapportering av fel och avvikelser i SmiNet. Så fort den är på plats kommer det att finnas länkar till den i SmiNet. Det är viktigt för oss att ni rapporterar allt ni upptäcker så att vi kan åtgärda det snarast.

Nu finns det två installationer gjorda, Norrbotten och Halland. I Halland har man avvaktat att köra skarpt i väntan på att SmiNet går via Sjunet. Vi inser att flera kommer att göra det valet, medan andra vill ansluta tidigare. När vi vet ett datum för det så kommer vi att skicka informationen. För dem som vill ansluta innan så får ni kontakta oss (se kontaktinformation nedan) och boka tid. För dem som önskar så kan vi distribuera applikationen med instruktioner så att ni själva kan utföra installationen.

Vidareutveckling

Även om vi fokuserar på att säkra och stabilisera de funktioner som finns i SmiNet så kommer det att finnas önskemål på nya och förändrade funktioner som vi måste kunna hantera. Vi kommer att som tidigare nämnts att bygga ett web-gränsnitt för infektionskliniker och lab. Det finns även andra funktioner som vi i projektteamet anser behövs, men det är viktigt att de kommande kraven kommer från er som ska använda SmiNet.

Vid mötet med alla smittskyddsläkare 7 juni här på SMI väcktes ett förslag på att det bildas en intressegrupp bestående av representanter från de olika SME. Denna grupp ska fungera som länk mellan verksamheten och SmiNet-förvaltningen. De tar emot krav och filtrerar och prioriterar dem innan de skickas till förvaltarna av SmiNet.

Eftersom ni är med och finansierar SmiNet’s framtid så är det viktigt att det tydliggörs att ni styr dess utveckling.

Fram till dess att Sverige börjar fungera igen efter semestrarna så kommer SmiNet’s utvecklingsteam fokusera på att säkra applikationen och att utveckla stöd för infektionskliniker och lab. Efter det hoppas vi att ni tar rodret och ställer krav.

Sammanfattning

Vi har haft ett pressat tidsschema för att bygga applikationen. Till det har kommit förseningar i besked om blanketternas innehåll och beslut kring driftsmiljön. Det här är tyvärr saker som inte är ovanliga i den har typen av projekt, men vi har försökt hantera det på bästa sätt.

Vi har nu ett SmiNet som innehåller de flesta av utlovade funktioner och vi har snart en produktionsmiljö för att drifta SmiNet.
Det som nu levereras är grunden till ett nytt sätt att arbeta som ska underlätta för både läkare och personal på SME och SMI.

/Richard Sjöberg, projektledare, Karl Ekdahl, bitr. statsepidemiolog

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2004-07-08

Sexuellt överförda infektioner första halvåret 2004

Sammanfattning

Nedan redovisas anmälda fall av chlamydia, gonorré, syfilis och HIV-infektion under första halvåret 2004. För alla sjukdomarna utom gonorré fortsätter ökningen. De jämförelser vi gör med tidigare år nedan gäller endast första halvåren, eftersom incidensen av flera STI är högre under hösten än under våren.

När det gäller chlamydia är ökningen enorm, fr a i de yngre åldergrupperna. Jämfört med första halvåret 2003 har antalet fall ökat med 69% (!) bland tonårspojkar och med 46% bland tonårsflickor. Även bland unga vuxna ses den kraftigaste ökningen på länge. Efter 8 år av konstant stigande siffror för chlamydia i Sverige kan man möjligen börja ifrågasätta effekten av de preventionsinsatser som görs mot denna sjukdom.

För gonorré är trenden gynsammare, men utlandssmitta, fr a i Sydostasien spelar fortfarande stor roll.

Syfilis är nu sedan några år åter fast etablerad i Sverige, efter att ha varit en ren importsjukdom under två decennier. Ökningen fortsätter, såväl bland män som har sex med män som bland heterosexuella män och kvinnor. Halvårssiffran för kvinnor är densamma som första halvåret 2000, och för att hitta motsvarande siffror får man gå tillbaka till början av 80-talet.

Det finns intressanta åldersskillnader mellan dessa tre bakteriella STI: chlamydiafallen är i genomsnitt strax över 20 år, gonorréfallen kring 30, och syfilisfallen mellan 30 och 40 (närmare 40 för heterosexuella män; närmare 30 för kvinnor och MSM). Detta talar för att sjukdomarna sprids i delvis olika grupper med olika sexuella kontaktmönster.

Vad gäller HIV spelar nu utvecklingen i andra länder en alltmer avgörande roll för Sverige. Medan antalet personer som smittats i Sverige visar en långsamt minskande trend, och antalet svenskar smittade utomland verkar ligga ganska konstant, så har antalet fall bland personer som fått sin HIV-infektion innan de kom till Sverige ökat markant: drygt 60% jämfört med första halvåret 2003. Denna patientgrupp står för nästan hela ökningen av de svenska HIV-siffrorna under de senaste åren. En ljuspunkt är att man ser relativt få fall av unga vuxna bland HIV-patienter smittade i Sverige, och inga tonåringar.

/Johan Giesecke

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2004-07-08

Chlamydia - halvårsstatistik

Antalet anmälda fall av chlamydiainfektion ökade kraftigt under första halvåret 2004. Ökningen var 28%, vilket är den största ökningen sedan 1997. Under perioden anmäldes 15 118 fall. Andelen män av samtliga rapporterade var, liksom förra året 43% och ökningen var lika stor bland kvinnor som män (28%).

Den största ökningen sågs bland män i åldern 15 till 19 år, hos vilka en ökning med 69% skett. Kvinnorna i samma åldersgrupp uppvisade en ökning på 46%. Den totala ökningen inom åldersgruppen var 51%. I åldersgruppen 20-24 år ökade fallen av chlamydiainfektion med 23% bland män och 20% bland kvinnor. Detta bryter en nedåtgående trend, framför allt bland kvinnor: i åldersgruppen totalt minskade antalet fall under första halvåret förra året med 4,5%.

Figur 1. Antal chlamydiafall i åldrarna 15 till 24 år per åldersgrupp under 1:a halvåret 1999 till 2004.
Figur 1. Antal chlamydiafall i åldrarna 15 till 24 år per åldersgrupp under 1:a halvåret 1999 till 2004.

Den största andelen av de infekterade hade smittats i Sverige och av dem som smittats utomlands hade de flesta blivit smittade i Thailand, Spanien och Storbritannien.

Samtliga landsting utom ett uppvisar en ökning av antalet chlamydiainfektioner jämfört med första halvåret 2003. Den största procentuella ökningen under denna period har inte huvudsakligen skett i storstadsregionerna, utan i andra landsting i landet.

Halvår	Kvinnor	Män	Okänt kön	Totalt
1997:01:00	3869	2698	0	6567
1997:02:00	4350	2986	2	7338
1998:01:00	4291	3118	9	7418
1998:02:00	4632	3147	2	7781
1999:01:00	4326	3166	2	7494
1999:02:00	5356	3853	5	9214
2000:01:00	5034	3817	11	8862
2000:02:00	6013	4400	9	10 422
2001:01:00	5914	4576	2	10 492
2001:02:00	6739	5032	3	11 774
2002:01:00	6596	5025	5	11 626
2002:02:00	7454	5597	11	13 062
2003:01:00	6701	5099	5	11 805
2003:02:00	8602	6387	8	14 997
2004:01:00	8563	6544	11	15 118

/Margareta Löfdahl

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2004-07-08

Gonorré - halvårsstatistik

Första halvåret 2004 anmäldes 247 fall av gonorré (203 män och 44 kvinnor). Till skillnad från chlamydiainfektion och syfilis som ökade, var detta en minskning med 24% jämfört med samma period förra året. Minskningen var mest påtaglig bland män som har sex med män och bland kvinnor och den sågs i alla åldersgrupper.

128 män och 44 kvinnor hade smittats genom heterosexuell kontakt, en minskning med 18% jämfört med första halvåret förra året. Medelåldern för kvinnorna var 27,5 år och för männen 33 år. Majoriteten av kvinnorna (70%) hade smittats i Sverige, medan endast 42% av de heterosexuellt smittade männen hade smittats i Sverige. Inhemsk smittspridning förekom framför allt i Stockholm, men fall förekom också i Malmö och Göteborg.

Av de utlandssmittade männen hade tre fjärdedelar (56/74 män) smittats i Sydostasien, framför allt i Thailand (41 män) men också i länder som Filippinerna, Indonesien, Kina och Kambodja. Resistensutveckling hos gonorrébakterien är ett stort problem i denna del av världen och personer som smittas där riskerar att smittas av bakteriestammar med höggradig antibiotikaresistens.

72 män hade smittats genom sex med män, en 35-procentig minskning jämfört med samma period förra året. Medelåldern var 31 år. Majoriteten (82%) var smittade i Sverige, varav de flesta i Stockholm, men inhemsk smitta förekom även i bl.a. Göteborg och Malmö. Utlandssmittan hade skett bl.a. i Köpenhamn, Oslo, Berlin och i Thailand.

Tabell 2. Gonorré - halvårsstatistik

Halvår	Sex mellan män	Sex mellan man och kvinna		Ej angiven smittväg/övrigt		Total
	M	M	K	M	K
1997:01:00	23	58	17	2	0	100
1997:02:00	29	82	31	2	0	144
1998:01:00	31	93	27	12	3	166
1998:02:00	41	99	28	7	2	177
1999:01:00	53	118	38	11	1	221
1999:02:00	66	108	23	7	1	205
2000:01:00	109	123	22	3	0	257
2000:02:00	135	137	57	3	1	333
2001:01:00	87	142	46	11	0	286
2001:02:00	83	119	40	1	0	243
2002:01:00	81	121	44	1	1	248
2002:02:00	104	104	47	2	0	257
2003:01:00	111	148	62	5	0	326
2003:02:00	109	104	54	3	0	270
2004:01:00	72	128	44	3	0	247

/Torsten Berglund

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2004-07-08

Syfilis - halvårsstatistik

Första halvåret 2004 anmäldes 101 fall av syfilis (84 män och 17 kvinnor), en ökning med 20% jämfört med samma period förra året och den högsta rapporterade halvårssiffran under de senaste 20 åren. Ökningen sågs såväl bland kvinnor som män. Medelåldern var som tidigare högre än för andra sexuellt överförda infektioner: 39 år för männen och 31,5 år för kvinnorna.

Ingen minskning har noterats bland män som smittats genom sex med män. 54 nya fall med denna smittväg anmäldes under första halvåret, varav 30 var smittade i Stockholm, där utbrottet som startade år 2000 fortsätter i till synes oförminskad takt. Enstaka inhemskt smittade fall förekom även i Göteborg och Malmö. Tretton män hade smittats utomlands, varav fem i Köpenhamn varifrån det tidigare i år rapporterats om ett pågående syfilisutbrott bland män som har sex med män (EPI-aktuellt 2004:18).

Tolv personer (7 män och 5 kvinnor) hade smittats av syfilis genom heterosexuell kontakt i Sverige, varav hälften i Stockholm. Inhemsk smitta bland heterosexuella har ökat de senaste två åren från tidigare ca 3 fall per halvår under de föregående fem åren. Sju personer (5 män och 2 kvinnor) smittades vid utlandsvistelser, t.ex. i Thailand, Baltikum och Ryssland. 27 fall diagnostiserades dessutom inom flyktinghälsovården bland asylsökande från länder i östra Europa, Asien och Afrika, fall där inte alltid smittvägen fastställts.

Tabell 3. Syfilis - halvårsstatistik

Halvår	Sex mellan män	Sex mellan man och kvinna		Ej angiven smittväg/övrigt		Total
	M	M	K	M	K
1997:01:00	1	8	4	2	1	16
1997:02:00	0	15	11	5	1	32
1998:01:00	2	8	4	2	1	17
1998:02:00	3	9	8	2	3	25
1999:01:00	2	7	2	2	4	17
1999:02:00	6	4	6	4	1	21
2000:01:00	13	14	12	1	0	40
2000:02:00	29	17	4	4	5	59
2001:01:00	18	6	5	1	0	30
2001:02:00	28	9	5	6	0	48
2002:01:00	25	8	6	2	0	41
2002:02:00	48	14	14	7	4	87
2003:01:00	41	26	8	8	1	84
2003:02:00	56	15	11	10	3	95
2004:01:00	54	23	12	7	5	101

/Torsten Berglund

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2004-07-08

HIV - halvårsstatistik

Utvecklingen av den svenska HIV-epidemin har präglats av den globala HIV-situationen. Personer smittade utomlands i områden med hög förekomst av HIV har stått för drygt hälften av de rapporterade fallen de senaste åren. De flesta av dessa är smittade före immigration till Sverige. Antalet personer smittade i Sverige har i stort sett legat stabilt de senaste åren.

	1999:01:00	2000:01:00	2001:01:00	2002:01:00	2003:01:00	Snitt/5 år	2004:01:00
Smittad i Sverige bosatt i Sverige	38	29	54	36	40	39	35
Bosatt i Sverige smittad utomlands	17	22	24	17	20	20	21
Före ankomst till Sverige	40	48	61	64	83	59	141
Uppgift saknas	4	8	10	5	9	7	19
Summa	99	107	149	122	152	126	216

Totalt har 6 503 personer anmälts med HIV-infektion t o m första halvåret 2004, av dem är 72% män. Av de anmälda beräknas 3 200 vara i livet.

Första halvåret 2004 anmäldes 216 fall av HIV -infektion (131 män och 85 kvinnor), vilket är en ökning på 64 fall jämfört med första halvåret 2003 .

Till skillnad mot de andra sexuellt överförbara sjukdomarna är det få anmälda i åldersgrupperna 15-29 år (se figur 1).

Figur 1. HIV-anmälda 1:a halvåret 1999-2004 i åldersgruppen 15-29 år beroende var personerna varit bosatta respektive smittade.
Figur 2. HIV-anmälda 1:a halvåret 1999-2004 i åldersgruppen 15-29 år beroende var personerna varit bosatta respektive smittade.

Under halvåret rapporterades 129 heterosexuellt smittade (60 män och 69 kvinnor). Ökningen ses framförallt bland personer smittade före ankomst till Sverige, under halvåret anmäldes 94 personer i denna grupp jämfört med i genomsnitt 41 fall/halvår den senaste femårsperioden.

Antalet heterosexuellt smittade i Sverige samt bosatta i Sverige som smittats under utlandsvistelse har varit relativt oförändrat de senaste åren med ca 15 anmälda HIV -fall per grupp och halvår.

Anmälda fall av HIV där sex mellan män angivits som smittväg har också legat relativt stabilt de senaste åren. Under halvåret anmäldes 37 personer jämfört med i genomsnitt 31 fall/halvår den senaste femårsperioden. Omkring 40 % av dem uppgav att de smittats i Sverige.

11 personer har smittats via intravenöst missbruk, 7 av de anmälda uppger att de smittats i Sverige.

Under året rapporterades sju fall av mor-barnsmitta samtliga var smittade innan ankomst till Sverige. För 32 personer anmälda under första halvåret saknas uppgift om smittväg.

/Malin Arneborn

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2004-07-08

Kraftig ökning av ciprofloxacinresistent gonorré i Sverige

Förutom en kraftig ökning av inhemsk gonorré under de senaste åren, såväl bland yngre heterosexuella som bland män som har sex med män, så har även resistensen mot förstahandsantibiotika ciprofloxacin ökat kraftigt och under 2003 har en inhemsk spridning av resistenta stammar skett. På Venhälsan i Stockholm noterades ciproxinresistens hos mer än hälften av gonorréfallen hos män som har sex med män under detta år.

Dessa resultat presenteras i en artikel av Torsten Berglund och medarbetare, som publicerats i dagens nummer av Läkartidningen. Resultaten får konsekvenser för såväl behandling som diagnostik, partnerspårning och uppföljning av patienterna.

Berglund et al. Ciprofloxacinresistent gonorré ökar kraftigt i Sverige. Läkartidningen Nr 28–29 – Vol 101, 8 juli 2004, sid 2332.

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2004-07-08