EPI-aktuellt, Vol 3, nr 23 (3 juni 2004)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

Omfattande kvalitetsgenomgång av det svenska anmälningssystemet

Anna Jansson har nyligen försvarat sin magisteruppsats i folkhälsovetenskap – ”Sensitivity and timeliness of case reporting in the Swedish statutory surveillance of communicable diseases 1998-2002”.

Uppsatsen bygger på en mycket detaljerad kvalitetsgranskning av det svenska övervakningssystemet för anmälningspliktiga sjukdomar. Studien är koncentrerad till fyra representativa sjukdomar; salmonella, penicillinresistenta pneumokocker (PRP), invasiv meningokockinfektion och tularemi (harpest) under åren 1998-2002.

För dessa fyra diagnoser har hon studerat hur stor andel av de sjukdomar som diagnostiseras, som verkligen anmäls. Detta har möjliggjorts av den ”dubbla rapporteringsplikten” från såväl behandlande läkare som laboratorier. Bäst hamnade salmonella, där 99,9 % av de fall som diagnostiseras blir rapporterade, antingen av behandlande läkare, eller laboratoriet eller båda. Sämst hamnade PRP på 93,4 %. Tagna var för sig var rapporteringen betydligt sämre, och man kan konstatera att den dubbla rapporteringsplikten ger ett avsevärt mervärde när det gäller övervakningssystemets förmåga att fånga upp fallen.

I sin uppsats tittar Anna Jansson även på hur snabbt rapporteringen sker. Enligt Smittskyddsförordningen skall anmälan ske inom 24 timmar efter diagnosen – i praktiken sker detta ytterligt sällan - och det finns ytterligare ”flaskhalsar” senare i systemet. Invasiv meningokockinfektion och salmonella blev rapporterade snabbast, med en medianfördröjning på sju dagar från provtagning till dess att anmälan nått SMI. Avsevärt mycket längre tider var dock inte ovanliga. Långsammast skedde rapporteringen för tularemi (median 11 dagar). Med det nya inrapporteringssystemet (SmiNet2), som kommer att stå färdigt lagom till nya smittskyddslagens ikraftträdande den 1 juli, kan rapporteringen antas gå betydligt snabbare.

Hela uppsatsen kan laddas ner från SMI:s hemsida, och kan med fördel användas i det lokala kvalitetsarbetet på smittskyddsenheterna ute i landet.

/Karl Ekdahl

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2004-06-03

Salmonellasmittat parti av kycklingkött

Det har nog inte undgått någon som sysslar med smittskydd att det i Stockholm har hittats ett parti av importerat kycklingkött som visat sig vara förorenat med salmonellabakterier. Totalt bestod detta parti av 15 ton kött, men man har lyckats stoppa 3 ton som nu sänds tillbaka till grossisten. Provtagningen har skett inom ett projekt som drivs av Miljöförvaltningen i Stockholms Stad.

Salmonella Hadar påvisades i det prov som togs. Detta är en mycket vanlig serotyp när det gäller smitta från fjäderfä-kött. Senast skedde detta när 53 personer i Syd- och Mellansverige under hösten 2003 insjuknade med Salmonella Hadar. Trolig smittkälla var då stekt kyckling från en och samma producent som användes i flera olika maträtter bl.a. färdiggjorda smörgåsar och kycklingsallad.

Vid det stora salmonellautbrottet ombord på en färja mellan Sverige och Polen 2002 insjuknade 193 personer med Salmonella Hadar och ytterligare 57 personer med både S. Hadar och S. Enteritidis. Prov från polsk kyckling visade sig då innehålla S. Hadar.

Hittills (2004-06-02) har en person rapporterats som smittad i landet med Salmonella Hadar, men där är inte smittkällan klarlagd ännu.

/Birgitta de Jong

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2004-06-03