EPI-aktuellt, vol 3, nr 13 (25 mars 2004)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

Tuberkulos i Sverige under 2000-talet

I hela befolkningen minskade antalet nya fall av tuberkulos från 453 år 2000 till som lägst 412 under 2002 och 422 under 2003. I den svensk födda befolkningen var motsvarande siffror 151, 116 respektive 109. I den utrikes födda befolkningen har antalet nya fall legat stationärt med omkring 300 per år.

Andelen utrikes födda med tbc har ökat stadigt och överstiger nu 70% av alla fall av nyupptäckt tbc i Sverige. Över hälften av de utrikes födda tbc patienterna kommer från Afrika eller Asien. I den utrikes födda befolkningen inträffade flest tbc fall (över hälften) bland unga vuxna i ålder 25-44 år. I den svensk födda befolkningen återfanns mer än hälften av tbc patienterna i åldrar över 65 år.

Könsfördelningen visar inga stora skillnader mellan män och kvinnor. År 2003 observerades en ökning av antalet barn med tbc. Under den senaste 5-årsperioden har endast 1-4 fall per år rapporterats bland barn under fem års ålder. År 2003 rapporterades sju barn, Tre barn i två olika familjer har smittats av inneboende hushållsmedlemmar med öppen tbc. Två utrikes födda barn är sannolikt smittade före ankomsten till Sverige (Afrika resp. Centraleuropa). Tuberkulös meningit utvecklades hos ett barn som besökt högendemiskt land utan föregående vaccinering. Kronisk otit orsakad av M. tuberculosis konstaterades hos ett svenskt barn, smittkällan okänd.

Allt fler barn som utsatts för smitta och som uppvisar positiv tuberkulinreaktion (latent infektion) behandlas numera förebyggande innan de hunnit utveckla sjukdomen tuberkulos. Eftersom detta tillstånd ej är anmälningspliktigt enligt lagen är det okänt hur många barn som på detta sätt på ett tidigt stadium upptäcks smittade och får behandling.

Resistent* tbc

Antalet patienter med tuberkulos orsakad av en resistent stam av M. tuberculosis har under perioden 1991- 2003 uppgått till cirka 40 per år (9,5%), med variation mellan 23 och 59 per år. Multiresistens dvs. resistens mot isoniazid och rifampicin har rapporterats hos i genomsnitt fyra patienter per år (cirka 1%). Under 2003 rapporterades totalt 41 patienter med resistent tbc (11,7%), varibland nio patienter med multiresistent tbc (2,6%). Resistens mot isoniazid rapporterades 2003 hos 7,4% jämfört med 9,8% under 2002.

Av de nio patienterna med multiresistent tbc gäller det i ett fall en person som återinsjuknat efter tidigare behandling av multiresistent tbc under 1990-talet. Ytterligare två personer har utvecklat multiresistens under behandling av isoniazidresistent tbc. Övriga gäller sannolikt primär? multiresistens. Två av patienterna är svenskar i 50-60 års åldern och sju personer i ålder 20-35 år är födda utomlands, varav tre kommer från land i forna Sovjetunionen.

*Resistent tbc = resistens mot ett eller flera av följande fem läkemedel mot tbc: isoniazid, rifampicin, pyrazinamid, etambutol eller streptomycin. Multiresistens = resistens mot både isoniazid och rifampicin.

Sammanfattning

Under de senaste tre åren har antalet fall av nyupptäckt tbc legat på ungefär oförändrad nivå, omkring 420 per år. Andelen utrikes födda tbc patienter överstiger 70% av alla nya fall av tbc i Sverige. Bland barn under fem års ålder rapporteras endast ett fåtal fall av aktiv tbc. Under 2003 observerades dock flera fall än under de senaste åren, varibland ett fall av meningit. Anmärkningsvärt är dessutom ett ökat antal fall av multiresistent tbc.

/Victoria Romanus

Tuberkulos i Sverige under 2000-talet

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2004-03-25

Om tuberkuloskontroll i Lancet

1991 enades världens länder om en global strategi för att minska sjukligheten och dödligheten i tuberkulos (DOTS). För en verksam kliniker i Sverige brukar DOTS betyda just att man övervakar att patienten tar sina tuberkulosmediciner (direct observation of treatment). Men strategin innehåller även en kontrollerad diagnostik baserad på sputum-mikroskopi, standardiserad antibiotikaterapi och att man rapporterar fall och behandlingsresultat.

De mål som sattes upp 1991 var att man vid år 2000 skulle diagnostisera 70% av alla infektiösa fall och av dem skulle man bota 85%. Med den här strategin reducerar man prevalensen infektiösa personer med ca 40%.

I Sverige, som är ett av de länder med lägst förekomst av tuberkulos, ligger den årliga incidensen runt 4/100 000 invånare vilket kan jämföras med högendemiska länder med årliga incidenstal i storleksordningen 300/100 000 (1).

I en Lancetartikel från i början av månaden (2) redogörs för svårigheterna att nå de här målen, åtminstone till 2005. Tuberkulos minskar i flertalet delar av världen utom i Afrika söder om Sahara och i forna Sovjetunionen. I det första fallet är HIV-epidemin det stora problemet. Det beror bland annat på att risken för reaktivering efter den initiala latensfasen är ökad från normala 5% till kanske upp emot 50% för HIV-fallen (3). Och även om man når upp till WHO:s mål från 1991 så beräknas epidemin fortsätta öka i de östra och södra delarna av Afrika med ca 7 % årligen. I forna Sovjetunionen är ett problem att DOTS-strategin inte är tillräckligt utbyggd, utan uppskattningsvis täcker programmet enbart 15% av befolkningen.

En lösning för att minska epidemin i de här områdena där den fortfarande ökar ser alltså ut att för de forna Sovjetstaterna bygga ut DOTS-strategin, och för de HIV drabbade länderna i östra och södra Afrika, att lyckas hejda spridningen och öka behandlingen av HIV.

1. E L. Corbett, C J. Watt, D N Walker, et al. The growing burden of tuberculosis. Global trends and interactions with the HIV epidemic. Arch Intern Med. 2003;163:1009-1021

2. G Elzinga, MC Raviglione, D Maher. Scale up: meeting targets in global tuberculosis control. Lancet 2004; 363: March 6

3. J Chin ed. Control of communicable diseases manual

/Anders Ternhag

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2004-03-25