EPI-aktuellt, vol 3, nr 10 (4 mars 2004)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

Lancet återkallar artikel om MPR-vaccin och tarminflammation/autism

1998 publicerade The Lancet en artikel av AJ Wakefield om ett samband mellan MPR-vaccin (mässling-påssjuke-röda hund-vaccin) och dels inflammatorisk tarmsjukdom, dels utvecklingsstörning hos barn [1]. Den väckte mycket uppmärksamhet, och har sannolikt påverkat vaccinationstäckningen negativt, inte bara i England.

I en on-line-publikation i Lancet 23 februari tar man tillbaka artikeln [2], och påpekar en rad irreguliariteter kring dess uppkomst. Allvarligast är väl att Wakefield agerade för en grupp föräldrar som drev ett rättsfall i frågan, och att han fått pengar från deras organisation, vilket han inte redovisade. Det var också felaktigheter kring det etiska godkännandet, och kring hur barnen till undersökningen rekryterades.

Det finns dessutom en mycket välgjord dansk studie från hösten 2002, som visar att det inte är någon förhöjd risk för autism hos barn som fått MPR-vaccin, jämfört med dem som haft mässlingen. Den (icke-signifikanta) skillnaden mellan grupperna går snarare åt andra hållet.

/Johan Giesecke

1. Wakefield AJ, Murch SH, Anthony A, et al. Ileal-lymphoid-nodular hyperplasia, non-specific colitis, and pervasive developmental disorder in children. Lancet 1998; 351: 637-41.

2. Ur The Lancet 23 februari 2004

3. Madsen KM, Hviid A, Vestergaard M, et al. A population-based study of measles, mumps, and rubella vaccination and autism. NEJM 2002; 347: 1477-82

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2004-03-04

Rubellavaccin nu åter tillgängligt i Sverige

Tillverkaren Aventis Pasteur MSD lade under 2003 ner produktionen av rubellavaccinet Meruvax® i USA. Den brist på rubellavaccin som då uppstod i Sverige föranledde olika lösningar inom mödravården i landet. En del förlossningskliniker valde att avvakta med vaccination medan andra valde att vaccinera med kombinationsvaccin MPR.

Aventis Pasteur MSD saluför också ett monovalent rubellavaccin, Rudivax, tillverkat i Frankrike. Detta vaccin har använts till nyförlösta kvinnor i europeiska länder som Frankrike, Tyskland och Italien sedan mitten av 1980-talet. Nyligen har 5 000 doser av Rudivax levererats till Sverige och tillverkaren ser i dagsläget inga hinder för fortsatta leveranser. Enligt uppgifter från Läkemedelsstatistik AB säljs 1 800- 2 000 vaccindoser rubellavaccin per år till svenska förlossningskliniker och mödravårdscentraler, vilket innebär att vaccintillgången är säkrad för de närmaste två åren.

Viktigt att vaccinera kvinnor som saknar skydd mot röda hund

Rubellainfektion hos gravid kvinna under tidig graviditet innebär en hög risk för allvarliga skador på fostret. Vaccination mot röda hund rekommenderas till kvinnor som i samband med screening under graviditeten visat sig sakna rubellaspecifika antikroppar (SOSFS 1982:13). Vaccinet, som innehåller levande försvagat virus, ges efter avslutad graviditet för att förebygga fosterskador vid kommande graviditeter.

Frågan om man kan ge kombinationsvaccinet MPR istället för monovalent rubellavaccin behandlades i WHO:s referensgrupp Global Advisory Committe on Vaccine Safety (GACVS) i december, 2003, och i SMI:s referensgrupp för vaccinationsfrågor (REFVAC) i januari, 2004. Båda referensgrupperna rekommenderar att i de fall monovalent rubellavaccin inte finns tillgängligt bör MPR-vaccin ges.

I dagsläget är det viktigt att de nyförlösta kvinnor som ej erhöll rubellavaccin på grund av bristen på vaccin nu erbjuds detta med det snaraste. Rekommendationen att före vaccination av fertila kvinnor utesluta graviditet och undvika graviditet de närmaste 3 månaderna efter vaccination kvarstår.

/Kari Johansen, Avdelningen för immunologi och vaccinologi

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2004-03-04

Utbrott av virusorsakad encefalit i Sydostasien

Under perioden 4 januari till 8 februari 2004 rapporterade WHO 42 fall och 14 avlidna i infektion orsakad av ett Nipah-liknande virus i Bangladesh (1). Flertalet av de insjuknade är barn. Huruvida det den här gången verkligen är Nipah, eller ett nytt liknande virus, är inte helt fastställt (2). Det här är inte första gången som Bangladesh upplever ett utbrott av encefalit. Under maj 2001 insjuknade 27 personer varav 9 avled och i januari 2003 drabbades 17 personer i ett ytterliggare utbrott av encefalit varav 8 avled (3).

Nipahviruset har fått sitt namn efter den stad i Malaysia där det första gången upptäcktes 1999 i samband med ett utdraget utbrott bland i första hand grisfarmare där 265 personer insjuknade, varav 105 dog (4). Ungefär samtidigt pågick ett mindre utbrott bland slakthuspersonal i Singapore där 11 personer insjuknade och 1 dog. Alla dessa hade arbetat med grisar importerade från det Malaysiska utbrottsområdet (5).

Infekterar både djur och människa

Nipahviruset är en zoonos och man tror att den naturliga djurvärden för viruset är fruktätande fladdermöss av släktet Pteropus (6). Fladdermössen verkar vara friska bärare och blir inte sjuka. Svin är det djurslag där man sett flest fall av infektionen. Hur viruset infekterar gris från fladdermusvärden är inte helt klart ännu.

Hos svin har viruset gett upphov till en lindrig infektion i främst luftvägarna. I samband med utbrottet 1999 i Malaysia gjordes serologiska studier på svin bland de gårdar där humanfallen fanns. Det visade sig att flertalet grisar var infekterade med viruset, men bara en mindre andel verkade sjuka och överdödligheten bland gris beräknades till 5% (4). Förutom svin har man sett djurinfektion hos hundar och katter. De personer som smittats har varit i kontakt med sjuka svin. Det är i luftvägarna på sjuka svin som man hittat mest virus och den troliga smittvägen från svin till människa är antagligen via luftvägssekret. Ingen person till person smitta har hittills gått att belägga.

Nipahviruset tillhör, precis som Hendraviruset upptäckt 1994 i den australiensiska staden med samma namn, familjen Paramyxovirus. Det är en familj av RNA-virus som inkluderar mer välkända medlemmar som mässling, RS-virus, och parainfluensa.

Klinisk bild

De studier som gjordes bland sjukhusvårdade patienter i samband med utbrotten 1999 i Malaysia och Singapore visar att de initiala symptomen främst varit feber, huvudvärk, yrsel och illamående (5, 7). Ungefär hälften av patienterna i båda utbrotten hade sänkt medvetande redan vid ankomst till sjukhus. Ett mindre antal patienter hade mer av ett luftvägsinsjuknande med icke-produktiv hosta, muskelvärk och feber som främsta symptom. Inkubationstiden har rapporterats variera mellan 4-18 dagar (8). Dödligheten i samband med utbrottet i Malaysia var närmare 40%. De flesta som tillfrisknade blev fullt återställda. En mindre andel fick sequelae i form av personlighetsförändringar och även epileptiska anfall. Histologiskt verkar det som att encefaliten främst orsakar en spridd vaskulit med tromboser och mikroinfarkter som följd.

Får vi se Nipah i Sverige?

Om den naturliga värden är den särskilda fruktätande fladdermusen så verkar det högst osannolikt att vi den närmaste tiden får se några fall i Sverige (annat än möjligtvis något enstaka importfall). Samtidigt har viruset visat sig kunna infektera en rad olika arter. Ytterliggare förändringar hos viruset skulle mycket väl kunna bredda antalet arter som löper risk att infekteras. Skulle exempelvis fågel drabbas kan en spridning utanför regionen på ett helt annat sätt bli möjlig.

/Anders Ternhag

1. WHO-rapport
2. ProMed 26 februari 2004
3. ProMed 2 februari 2004
4. K. B. Chua, W. J. Bellini, P. A. Rota et. al. Nipah Virus: A recently Emergent Deadly Paramyxovirus. Science 288, 26 may 2000.
5. N. I. Paton, Y. S. Leo, S. R. Zaki. Outbreak of Nipah-virus infection among abattoir workers in Singapore. Lancet 354; 9 october 1999.
6. CDC om Nipah-virus
7. K. J. Goh, C. T. Tan, N. K. Chew et. al. Clinical features of Nipah virus encephalitis among pig farmers in Malaysia. NEJM 342, 27 april 2000.
8. WHO:s faktablad om Nipah-virus

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2004-03-04