2 000 avföringsprov ska ge svar om resistenta bakterier
Pressmeddelande från Smittskyddsinstitutet, 2012-10-04
Agarplatta med ett avföringsprov utstryket. De rosa kolonierna är E. coli (vilket vi letar efter). Smittskyddsinstitutet (SMI), Livsmedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) undersöker i ett gemensamt projekt hur antibiotikaresistenta bakterier sprids i samhället. Med start i höst samlar SMI in avföringsprover från 2 000 friska personer. Livsmedelsverket och SVA provtar och analyserar bladgrönsaker, råvatten och kött för att undersöka om det vi äter och dricker kan sprida resistenta bakterier.
ESBL ökar snabbt
Problemet med en viss typ av antibiotikaresistens, ESBL, ökar snabbt och förekommer hos bakterier både från djur och människa. Livsmedel misstänks kunna utgöra en del i spridningsvägen mellan dem.
– Genom ökad kunskap och förståelse för hur antibiotikaresistens sprids kan vi använda samhällets resurser där de gör mest nytta, säger Sara Byfors, mikrobiolog och projektledare från SMI.
Unik studie
Studien är unik. Aldrig har så många friska individer provtagits för ESBL i Sverige. Utöver besked om eventuell spridning av ESBL mellan människa, livsmedel och djur kommer studien även ge värdefull information om hur vanligt det är med ESBL i en slumpmässigt vald del av den friska befolkningen.
En del tarmbakterier, som exempelvis bakterierna Klebsiella pneumoniae och Escherichia coli, kan bilda ESBL (Extended Spectrum Beta-Lactamase) som är ett enzym. Enzymet bryter i sin tur ner de flesta antibiotika ur penicillingruppen och gör att dessa förlorar sin verkan vid behandling av en infektion. Detta innebär att penicillingruppen som är vårt första behandlingsalternativ vid svåra infektioner inte längre blir verksamma. SMI vill därför studera förekomsten av en typ av dessa antibiotikaresistenta tarmbakterier, ESBL-bildande E. coli, i den normala bakteriefloran hos människan.
Avföringsprov samlas in
Under hösten ska avföringsprov samlas in och analyseras från cirka 2 000 friska personer i Gävle, Uppsala, Stockholm, Västerås, Örebro, Linköping, Göteborg och Malmö. På motsvarande sätt undersöker Livsmedelsverket och SVA om livsmedel och livsmedelsproducerande djur också innehåller ESBL-bildande tarmbakterier. I projektet ingår att studera bladgrönsaker, råvatten och kött.
Genom att jämföra resultaten från samtliga analyser går det bland annat att utvärdera om det vi äter och dricker kan bidra till att sprida antibiotikaresistens och om samma typer av antibiotikaresistenta bakterier som orsakar sjukdom hos oss också kan hittas hos friska personer, i livsmedel och hos djur.
– Samband mellan resistensutveckling hos djur och människa gör att problemet kräver att vi har ett helhetsperspektiv och tittar på hela kedjan, från djur och miljö till livsmedel och människa. Vi hoppas att den här studien kommer att ge oss en större förståelse för hur antibiotikaresistens sprids i samhället, säger Sara Byfors.
Projektet finansieras med pengar från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och pågår till och med 2014.
Mer information om ESBL-studien
Kontakt:
Sara Byfors, Projektledare, 070-090 04 86
Karin Tegmark Wisell, Enhetschef antibiotika och vårdhygien, 070-329 26 02
Livsmedelsverkets pressjour, 018-17 53 40
Stina Englund, projektansvarig vid SVA tel 018-674052
Uppdaterad 2012-10-03 10:48
- Kontakt
- Christer Janson
- Titel
- Medieansvarig
- Avdelning
- Kommunikationsenheten
- Telefon
- 070-748 31 60 (ej SMS)
Klickade du in dig från nyhetsbrevet och vill läsa om influensa?
Här är länken till Ovanligt stor andel influensadöda var över 85 år