Så orsakar proteinklister svår malaria
Forskare vid Karolinska Institutet (KI) och Smittskyddsinstitutet (SMI) har lyckats förklara den biokemiska mekanismen bakom det proteinklister som ger upphov till särskilt svår malaria hos barn. Den nya kunskapen om hur det går till när malariaparasiten får blodkärlen att klibba igen banar väg för ett framtida vaccin mot sjukdomen, som idag dödar omkring 2 miljoner människor varje år.
Allvarlig blodbrist, andningsproblem och hjärtpåverkan är vanliga och livshotande följder av svår malariainfektion. Sjukdomstillstånden uppkommer i samband med att parasiten Plasmodium falciparum infekterar de röda blodkropparna, varpå dessa ansamlas i stora mängder, klistrar ihop sig och hindrar blodflödet genom de fina blodkärlen i hjärnan och andra organ.
Anledningen till att blodkropparna klibbar ihop och fastnar i blodkärlen är att parasiten inne i blodkroppen producerar proteiner som sticker ut från blodkroppens yta. Dessa binder till receptorer – mottagarmolekyler – på andra röda blodkroppar och i blodkärlsväggen och fungerar därför som ett klister. Utmaningen för forskarna har varit att förstå varför vissa proteinvarianter ger ett starkare klister och då orsakar svårare malaria.
Forskargruppen, som leds av professor Mats Wahlgren vid Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, har studerat klisterproteinet PfEMP1 hos barn med svår malaria. Gruppen har identifierat specifika delar hos PfEMP1 som sannolikt ger en starkare bindning till blodkropparnas receptorer och därmed ett starkare klister. Det forskarna visar i den nu publicerade studien är att dessa proteindelar finns i högre utsträckning hos parasiter som orsakar särskilt svår malaria. Om forskarna kan identifiera tillräckligt många klisterproteiner som orsakar svår malaria finns möjlighet att konstruera ett vaccin som förbereder kroppens eget immunförsvar.
– Det saknas idag vacciner som kan förhindra uppkomsten av malaria och rädda den svårt malariasjuke. Vi har nu upptäckt strukturer som kan användas i ett vaccin som kan komma att hjälpa dessa människor, säger Mats Wahlgren.
Studierna är ett samarbete mellan Karolinska Institutet, Smittskyddsinstitutet, Makerere University och Medical Biotech Laboratories i Uganda och har finansierats av Sida, Vetenskapsrådet, och EU.
Publikation:
“PfEMP1-DBL1 amino acid motifs in severe disease states of Plasmodium falciparum malaria”
Johan Normark, Daniel Nilsson, Ulf Ribacke, Gerhard Winter, Kirsten Moll, Craig E. Wheelock,
Justus Bayarugaba, Fred Kironde, Thomas G. Egwang, Qijun Chen, Björn Andersson och Mats Wahlgren
PNAS Online Early Edition, 24-28 september 2007
För mer information kontakta:
Forskarstuderande Johan Normark, tfn: 08-457 25 22 eller 070-2258959, e-post: johan.normark@smi.ki.se
Professor Mats Wahlgren, tfn: 08-457 25 10 eller 070-5561246, e-post: mats.wahlgren@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, KI, tfn: 08-524 838 95 eller 070-224 38 95, e-post: katarina.sternudd@ki.se
Pressekreterare Aase Sten, SMI, tfnl: 08-457 23 32 eller 070-338 23 32, e-post: aase.sten@smi.ki.se
Uppdaterad 2007-09-25 10:59
- Kontakt
- SMI:s presstjänst
- Avdelning
- Kommunikationsenheten
- Telefon
- 070-748 31 60