Diagnosen av borrelia ska utredas

De metoder som finns idag för att ställa diagnosen borrelia kan ibland ge osäkra resultat. För att förbättra diagnostik och behandling av sjukdomen ska Smittskyddsinstitutet nu analysera det vetenskapliga underlaget för de metoder som används.

Borreliainfektion orsakas av en bakterie som sprids via fästingar och kan ge upphov till en rad olika symtom hos människan. Infektionen startar oftast som en hudinfektion, där man i cirka hälften av fallen ser en ringformad rodnad vid platsen för fästingbettet som efterhand sprider sig cirkelformat (erythema migrans). Infektionen kan efter ett par veckor till månader utvecklas vidare och ge symtom från centrala nervsystemet (neuroborrelios). Personer som smittats med borrelia kan även få ledbesvär (artrit) och i sällsynta fall även påverkan på hjärtat.

Motstridiga resultat
Eftersom många av de beskrivna symtomen också kan bero på andra sjukdomar är det viktigt att säkert kunna påvisa när de orsakas av borrelia. Möjligheterna att både påvisa bakterien och kroppens svar på infektionen finns, men de resultat som olika metoder givit har i en del fall varit motstridiga. Det har därför ibland varit svårt att vara helt säker på orsaken till symtomen. Nationellt har man därför vid ett par tillfällen försökt ge tydliga rekommendationer på hur och när de olika metoderna kan användas.

Läkemedelsverket publicerade 2009 falldefinitioner som grund för svenska rekommendationer för klinisk- och laboratoriestödd diagnostik av borrelia. Laboratoriediagnostiken beskrivs vidare i texten borrelia i referensmetodik för laboratoriediagnostik vid kliniskt mikrobiologiska laboratorier.

Internationellt finns liknade arbeten genomförda och nya rekommendationer publicerades inom ramen för European Society of Clinical Microbiology and Infectious Diseases och European Federation of Neurological Societies. Rekommendationerna för laboratoriediagnostiken i dessa skiljer sig på några punkter från de svenska.

Syfte
Utredningen syftar till att belysa följande frågor:

• Vilket vetenskapligt underlag finns för nuvarande svenska rekommendationer för diagnostik av borrelia?

• Vilket vetenskapligt underlag finns för olika internationella rekommendationer för diagnostik av borrelia?

• Vilket vetenskapligt underlag finns till stöd för rekommendationer av alternativa diagnostiska metoder. De alternativa metoder som kommer att undersökas är: mörkfältsmikroskopi av bloddroppe urinantigentest, immunfluorescensfärgning, lymfocyttransformationstest, PCR-detektion i blod-och urin, gråskaletest, alternativt användande av immunoblot-tester, CD57+/CD3, CXCL13, påvisande av atypiska borreliaformer, neuroimaging vid neuroborrelios samt flytande fokusmikroskopi.

SBU utreder behandling av borrelia
Även behandlingsrekommendationer vid borrelia ska utredas. Det sker av SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Läs mer om SBU:s utredning genom att klicka på länken i högermenyn.

När nu SBU gör en genomgång av det vetenskapliga underlaget för vilken behandling som har bäst effekt vid olika typer av borrelia är det viktigt att parallellt uppdatera det svenska underlaget för vilka laboratoriemetoder som är bäst att använda när diagnosen ställs.

Kontakt:
Magnus Thore, överläkare, Smittskyddsinstitutet, 08-457 24 32
Anders Tegnell, avdelningschef, Smittskyddsinstitutet, 08-457 23 68