Sjukdomsinformation om Enterohemorragisk E. coli-infektion (EHEC)

Annan benämning: VTEC, STEC

EHEC som orsak till blodig diarré är känd sedan 1977, och toxinet kunde påvisas 1982. Sjukdomen är spridd över hela världen och flera stora utbrott har rapporterats. Sjukdomen är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Benämningen av de toxinproducerande bakterierna varierar och kan verka förvirrande. Enterohemorragisk E. coli (EHEC) används i Sverige och det är också infektion med EHEC som är den anmälningspliktiga sjukdomen på människa. I internationella sammanhang används ofta en annan benämning för bakterierna som är lika korrekt, som till exempel verotoxinproducerande E. coli (VTEC) eller shigatoxinproducerande E. coli (STEC). Beteckningarna shigatoxin respektive STEC används synonymt med verotoxin och VTEC.

I Sverige rapporteras cirka 300 fall bland människor varje år och av dessa är ungefär hälften inhemskt smittade. Den vanligaste åldersgruppen bland fallen är barn under fem år. EHEC-fallen rapporteras med en geografisk skillnad, med flest fall från länen i södra Sverige. Flest inhemska fall anmäls under sommarmånaderna.

I studier där man provtagit nötkreatur på slakterier under 2005-2009 hade cirka tre procent VTEC O157.

Orsakande mikroorganism, smittvägar och smittspridning

EHEC producerar ett gift (toxin) som svarar för många av sjukdomssymtomen. Flera serotyper kan orsaka sjukdom, den vanligaste vid utbrott har varit EHEC O157.

Idisslare, framförallt nötkreatur, är reservoar för VTEC. Djuren blir inte själva sjuka av bakterierna men vissa VTEC kan orsaka EHEC hos människor. Smittan kan spridas via kontakt med dessa djur eller kontakt med deras gödsel, men också via förorenade livsmedel eller förorenat vatten. Utbrott har beskrivits från många olika typer av livsmedel, som opastöriserad mjölk, opastöriserad äppelcider, yoghurt, sallad, salami, medvurst, rostbiff och hamburgare.

Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik

Sjukdomen har främst associerats till en blödande grovtarmsinflammation (hemorragisk kolit). I sjukdomsbilden kan dock ingå såväl oblodiga som blodiga diarréer, sönderfall av de röda blodkropparna och njursvikt (hemolytiskt uremiskt syndrom – HUS), andra koagulations- och blödningsrubbningar samt neurologiska symtom. Man kan vara bärare av EHEC utan att ha symptom.

Ofta börjar sjukdomen med magkramper och diarré, men sällan feber. Illamående och kräkningar kan förekomma. Efter två till tre dygn kan diarrén bli blodtillblandad. Sjukdomen går normalt över inom en vecka. Hos cirka fem procent av patienterna (framför allt barn under fem år och gamla) utvecklas HUS, som uppträder inom två till 14 dygn. Njurarna skadas med njursvikt som följd. Trombocyterna, ”blodplättarna”, kan sjunka så lågt att blödningar uppträder. HUS kräver ofta intensivvårdsbehandling och dialys.

Diagnosen ställs genom odling från avföringsprov och PCR-teknik. EHEC-bakterien finns i hela världen. Relativt stora utbrott har förekommit i Kanada, USA, England, Tyskland, Japan och i Sverige.

Antibiotikabehandling rekommenderas inte vid EHEC-infektion.

Allmänt förebyggande åtgärder

God hand- och livsmedelshygien förebygger smitta. Smitta från person till person förekommer, vilket understryker betydelsen av en mycket god hygien vid inträffade fall. Väl genomstekt kött, minskar risken för smitta. Mjölk ska vara pastöriserad eller kokt, skölj grönsaker, sallat och frukt. Man bör tvätta händerna efter kontakt med nötkreatur.

Åtgärder vid inträffade fall och/eller utbrott

Infektion med enterohemorragisk E. coli (EHEC) är enligt Smittskyddslagen en allmänfarlig och smittspårningspliktig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och till Smittskyddsinstitutet (SMI). Vid misstänkt livsmedels- eller vattenburen smitta skall miljökontoret eller motsvarande i kommunen informeras, vid misstänkt djurkontakt görs anmälan även till länsveterinären.

Kommentarer

EHEC-utbrott är ovanliga i Sverige och de flesta fallen är sporadiska eller sker inom familjen. Mindre utbrott kopplade till gårdar, egna brunnar eller förskolor och restauranger förekommer.

Några större utbrott har inträffat i Sverige:

• EHEC O157 påvisat i kallrökt påläggskorv orsakade 2002 ett utbrott i Skåne med 28 fall. Åtta av dessa utvecklade HUS och krävde intensivvård. Kontaminerat nötkött ansågs vara smittkällan och då EHEC-bakterierna överlevde fermenterings- och rökningsprocessen kunde detta utbrott inträffa.
• Det största EHEC-utbrottet i Sverige inträffade 2005 då 135 fall, varav 11 med HUS, smittades med EHEC O157 i flera län i södra Sverige. En omfattande utredning ledde till isbergssallad som trolig smittkälla. Salladen spårades tillbaka och hade blivit bevattnad med vatten som visades positivt för verotoxin. EHEC O157 isolerades från gödsel från nötkreatur på en gård uppströms bevattningskanalen. Genetisk typning visade att det var samma bakteriestam i gödseln som hos de smittade människorna. Salladen drogs tillbaka från marknaden och utbrottet stoppades.
• Under 2011 inträffade ett större utbrott i norra Tyskland med en ovanlig variant, EHEC 104. Utbrottet har även resulterat i fall bland hemvändande resenärer i ett flertal Europeiska länder. Av de som insjuknat har betydligt fler än förväntat drabbats av allvarliga symptom. I Tyskland har över 2000 fall rapporterats med närmare 700 fall av HUS och ett drygt 20 tal dödsfall. I Sverige insjuknade ett femtiotal personer varav ungefär en tredjedel har utvecklat komplikationen HUS och en har avlidit. Av de smittade var alla vuxna och majoriteten kvinnor vilket är ovanligt. Smittkällan misstänks vara råa grönsaker, utredning pågår.