Diagnostisk analys för Högpatogen aviär H5N1-influensa (fågelinfluensa)

Smittvägar

Människa smittas via nära kontakt med sjuka fåglar eller deras avföring. Det finns inte några säkra belägg för att sjukdom kan överföras direkt från person till person. Även om influensavirus kan förekomma i slaktkroppar och på ägg från sjuka fåglar finns det inte några säkra data som antyder att människan kan smittas via korrekt tillagade livsmedel.

Symtom och behandling

Inkubationstiden är relativt kort, 1–3 dygn. Infektioner med högpatogen fågelinfluensa har hos människa uppvisat en mångfacetterad klinisk bild från lindriga symtom med feber, halsont, hosta, ögoninflammation och mag-tarmbesvär till en livshotande sjukdom med fatal utgång. Hos fall av högpatogen H5N1-influensa som rapporterats i Asien 2003–2005 har dödligheten har varit c:a 50 %.

Majoriteten av patienterna med H5N1-influensa har haft symtom på allvarlig respiratorisk sjukdom med feber, hosta och andningssvårigheter samt lungröntgenförändringar. Andra symtom såsom halsont, snuva, muskelvärk och diarré förekom hos cirka en tredjedel av patienterna. Allvarlig njursvikt och hjärtsvikt samt enstaka fall med encefalit eller febril diarré utan samtidiga luftvägssymtom har också beskrivits. Patologiska laboratorieprover som rapporterats inkluderar lymfopeni, trombocytopeni, stegrade leverprover, förhöjt serumkreatinin samt störd glukosbalans.

H5N1-virus är känsligt för båda de antivirala läkemedel som är registrerade i Sverige mot influensa. Vaccin avsett för människa finns f.n. ej mot H5N1, men är under utveckling.

Provtagning och diagnostik

H5N1-virus kan påvisas i prov från övre och nedre luftvägarna. Lämpliga provtagningsmaterial för mikrobiologiska undersökningar är: Nasofarynxaspirat för PCR, IF och cellodling. Andra möjliga prov från övre luftvägarna är pinnprov från nasopharynx, näsan, svalget samt nässköljvätska. Från nedre luftvägarna kan man analysera trachealaspirat, bronchoalveolar lavage och lungbiopsi. Även ögonsekret, EDTA-blod, likvor och urin samt ev avföring kan skickas vid symptom från andra organ än luftvägarna.

Provtransport

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet (AFS 2005:1) gäller när det kan finnas risk för kontakt med smittämnen i arbetsmiljön. Bland annat finns där föreskrifter om god vårdhygienisk arbetsmiljöpraxis.

Vid provtagning av patienter med luftvägssymptom använder personalen skyddsrock, handskar, andningsskydd och glasögon/alternativt visir. Hantera luftvägsproverna som smittförande, klass 3. Var särskilt försiktig vid arbetsmoment som kan ge upphov till stänk eller aerosol. Tänk på att inte utsätta övrig personal för smittrisk. Ytterligare information om provtagning finns på WHOs hemsida som kan nås från SMI:s webbplats. Proverna skickas omgående till SMI och bör förvaras i +4°C om det tar mer än 4 timmar innan de kan sändas.

Prov från patient skickas som diagnostiskt prov enligt UN 3373, se "Packa provet rätt" på Smittskyddsinstitutets hemsida. Virusodling som misstänks kunna vara fågelinfluensa, skickas som smittförande ämne enligt UN 2814, se packa provet rätt på Smittskyddsinstitutets hemsida.

Remiss

En korrekt ifylld remiss med uppgifter om insjukningsdatum, anamnes, provmaterial för analys och önskad undersökning är viktig för adekvat omhändertagande.

Metod, svar och bedömning

PCR och cellodling görs på inkommande adekvat tagna provmaterial.

PCR- analys besvaras:
Influensa typ A/H1, A/H3, A/H5 eller B påvisas med PCR-teknik/ Influensa typ A/H1, A/H3, A/H5 eller B påvisas ej med PCR-teknik. Analyserna är specifika för respektive influensavirus.

Cellodlingsanalys besvaras:
Vid odling på vävnadskultur påvisas influensa typ A/H1, A/H3, A/H5 eller B /Vid odling på vävnadskultur påvisas ej influensa typ A/H1, A/H3, A/H5 eller B. Cellkulturerna avläses var 3:e dag. Misstänkt cytopatogen effekt verifieras med immunofluorescensundersökning (IF) och eller PCR. Negativ odling avslutas efter 10 dagar.

Serologi
Det finns ännu inget riktigt bra serologiskt test för influensa A/H5N1, men sådana är under utveckling. Trots att testet inte finns ännu bör serologiskt prov tas vid äkta misstanke om infektion. Vår erfarenhet med sars visade att det kan vara det enda sättet att i slutändan säkerställa om infektionen förelegat

Åtgärder vid inträffade fall och/eller utbrott

Fågelinfluensa typen H5N1 klassas enligt smittskyddslagen som en allmänfarlig sjukdom och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och Smittskyddsinstitutet (SMI). Genom att fågelinfluensa av typen H5N1 klassas som allmänfarlig sjukdom underlättas arbetet med smittspårning.

Kontakt

08-457 26 54, 08-457 26 51, 08-457 26 55, 08-457 26 25

Tipsa en vän

Uppdaterad 2011-06-17 09:40

Kontakt
Avdelningen för diagnostik och vaccin

Fakta & fördjupning

Fågelinfluensa

Läs mer på andra webbplatser

Arbetsmiljöverket Mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet

ArbetsmiljöverketRutiner för hantering av prov från patienter med befarad Sars eller influensa A H5N1