Allmän information om vårdhygien

I början på 1960-talet tillsattes de första hygiensjuksköterskorna i Sverige, den allra första på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Anledningen till detta var att det inte bara i Sverige, utan i hela världen, fanns behov av bättre hygien inom vården. Den snabba spridningen av St. aureus, den så kallade sjukhussjukan, hade kommit att bli ett allt större problem. Med förbättrade rutiner och metoder kunde man efter en tid komma tillrätta med den accelererande smittspridningen. Men än finns det mycket kvar att göra, särskilt som sjukvården inrymmer allt mer av ingrepp och behandlingar som ökar risken för infektioner.

Att arbeta med vårdhygien

Idag finns det cirka 100 hygiensjuksköterskor och 30 hygienläkare i Sverige som tillsammans ansvarar för rutiner som ska förhindra uppkomst och motverka spridning av vårdrelaterade infektioner.

Hygiensjuksköterskan på SMI

Hygiensjuksköterskan på Smittskyddsinstitutet samordnar vårdhygieniska frågor och rekommendationer i landet, och fungerar därför som en slags spindel i nätet för alla ute i landet som arbetar med vårdhygien. Hygiensjuksköterskan fungerar även som en förmedlande länk mellan forskarna på SMI och dem som arbetar praktiskt med vårdhygien. Detta gör att avståndet mellan det teoretiska arbetet SMI och den praktiska verksamheten ute på fälten minskas, att relationerna förbättras och nya rön snabbare omsätts i praxis.

Hygiensjuksköterskan arbetar även med

att sprida kunskap om vanliga smittsamma sjukdomar,
att skapa rutiner för olika ingrepp och procedurer i sjukvården,
att handlägga utbrott,
att delta i byggplanering,
undervisning och rådgivning,
utvecklingsprojekt och utredningar för att kartlägga och förbättra hygienrutinerna,
att vara tillgänglig för att svara på frågor från allmänheten och media
att följa vetenskaplig litteratur inom området.