Vaccin mot röda hund
Röda hund räknas till de klassiska barnsjukdomarna. I Sverige har sjukdomen i det närmaste försvunnit sedan vi började vaccinera våra barn mot den. I utvecklingsländer utan allmän vaccination är röda hund dock fortfarande vanlig.
Röda hund har i regel ett mycket lindrigt förlopp, och många smittas utan att få några symtom överhuvudtaget (subklinisk infektion). Sjukdomsbilden karakteriseras annars av en lindrig övre luftvägsinfektion och ett hudutslag som först brukar uppträda i ansiktet och sedan sprider sig ner till bål och extremiteter. Utslaget är småfläckigt, rödaktigt och ej sammanflytande.
Klåda kan ibland förekomma hos vuxna. Lymfkörtlarna i nacken brukar ofta vara förstorade och ömmande. Ibland, främst hos vuxna kvinnor, uppträder inflammation i en till flera leder i armar och ben. Dessa besvär brukar gå över på några månader.
Skälet till att man vill förhindra röda hund är att sjukdomen kan orsaka fosterskador. En kvinna, som smittas i tidig graviditet och som inte har haft sjukdomen tidigare, löper stor risk att få missfall eller att föda ett barn med flera olika missbildningar i skelett, hjärna, ögon, öron m.m.
När ska vaccinet tas?
Vaccinet ges i barnvaccinationsprogrammet vid följande åldrar:
18 månader samt 6-8 år
I Sverige ges kombinationsvaccinet mot mässling-påssjuka-röda hund (MPR) två gånger, första gången vid 18 månaders ålder och andra gången i skolan. Hittills har den andra dosen varit vid tolv års ålder, men en omläggning av tidpunkten för denna dos pågår för närvarande. Barn födda till och med 2001 följer det gamla schemat och vaccineras i årskurs 6, medan barn födda från 2002 vaccineras i årskurs 1-2.
Även kvinnor som visats ha dåligt skydd mot röda hund under graviditet rekommenderas vaccination. Idag tas på många, men inte alla, håll i Sverige rubellaprov i början av graviditeten för att kontrollera om kvinnan har immunitet (skydd) mot röda hund. Vaccinet ges dock först efter förlossningen.
När ska vaccinet inte tas?
Vid säkerställd överkänslighet mot någon beståndsdel i vaccinet. Vid infektion med hög feber ska man vänta med vaccination. Absolut kontraindikation (omständighet som utgör skäl eller hinder mot att vaccinera) är en svår allergisk reaktion inom 48 timmar efter föregående dos eller en sådan reaktion mot en ingrediens i vaccinet. Gravida kvinnor ska inte vaccineras med kombinationsvaccinet mot mässling-påssjuka-röda hund (MPR).
Skyddseffekt
En dos MPR-vaccin ger skydd mot mässling, påssjuka och röda hund hos cirka 95 procent av alla vaccinerade individer. Detta är i vaccinsammanhang ett mycket bra skydd. Den andra dosen ges för att de som inte fick något skydd vid första dosen ska få en ny chans. Den andra dosen kan också hjälpa till att upprätthålla skyddet.
För att sjukdomarna inte ska få fäste i befolkningen krävs att 90-95 procent är immuna (skyddade), antingen genom vaccination eller efter genomgången naturlig infektion.
Biverkningar
Eftersom MPR-vaccinet är ett aktivt försvagat vaccin så kan det orsaka en försvagad form av en sjukdom. Besvären brukar vara lindriga och gå över på några dagar. Feber och ett blekt utslag 7-12 dagar efter vaccination förekommer hos 5-10 procent. Enstaka barn kan få övergående lindrig ledvärk eller en kortvarig förstoring av lymfkörtlar i ljumsken eller armhålan på samma sida som injektionen. Av de som får feber kan enstaka barn drabbas av en feberkramp. Även om dessa symptom uppträder kan barnet inte smitta andra. Allergiska reaktioner har beskrivits i enstaka fall, men det är ofta svårt att veta om allergin orsakats av vaccinet eller av något annat som den vaccinerade utsatts för.