Vaccin mot påssjuka
Påssjuka är en över hela världen vanlig och smittsam sjukdom som främst drabbar barn. Hos oss har den dock i det närmaste försvunnit sedan vaccination mot påssjuka infördes i det allmänna barnvaccinationsprogrammet 1982.
Påssjukevirus angriper körtelvävnad, i första hand spottkörtlarna. Av dem som smittas blir cirka hälften sjuka. Sjukdomen börjar vanligen med feber och tilltagande ömhet och svullnad över öronspottkörteln (parotiskörteln). Körtlarna på bägge sidor brukar angripas och svullnaden är i regel så uttalad att den är tydligt synlig. Det kan vara svårt att tugga. I okomplicerade fall brukar tillståndet läka ut på ungefär en vecka.
Andra körtlar angrips i varierande grad. Om sjukdomen drabbar en man efter puberteten finns risk för testikelinflammation, ibland dubbelsidig. En viss risk föreligger då för sterilitet. Andra körtlar som kan angripas är ovarier (äggstockar) och bukspottkörteln.
En vanlig komplikation är hjärnhinneinflammation, i regel ganska lindrig och snabbt övergående. Detta tillstånd kan dock åtföljas av bestående hörselnedsättning, oftast ensidig.
När ska vaccinet tas?
Vaccinet ges i barnvaccinationsprogrammet vid följande åldrar:
18 månader samt 6-8 år
I Sverige ges kombinationsvaccinet mot mässling-påssjuka-röda hund (MPR) två gånger, första gången vid 18 månaders ålder och andra gången i skolan. Hittills har den andra dosen varit vid tolv års ålder, men en omläggning av tidpunkten för denna dos pågår för närvarande. Barn födda till och med 2001 följer det gamla schemat och vaccineras i årskurs 6, medan barn födda från 2002 vaccineras i årskurs 1-2. För närvarande finns det inte något separat vaccin mot påssjuka att få tag på i Sverige.
När ska vaccinet inte tas?
Vid säkerställd överkänslighet mot någon beståndsdel i vaccinet. Vid infektion med hög feber ska man vänta med vaccination. Absolut kontraindikation (omständighet som utgör skäl eller hinder mot att vaccinera) är en svår allergisk reaktion inom 48 timmar efter föregående dos eller en sådan reaktion mot en ingrediens i vaccinet. Gravida kvinnor ska inte vaccineras med kombinationsvaccinet mot mässling-påssjuka-röda hund (MPR).
Skyddseffekt
En dos MPR-vaccin ger skydd mot mässling, påssjuka och röda hund hos cirka 95 procent av alla vaccinerade individer. Detta är i vaccinsammanhang ett mycket bra skydd. Den andra dosen ges för att de som inte fick något skydd vid första dosen ska få en ny chans. Den andra dosen kan också hjälpa till att upprätthålla skyddet.
För att sjukdomarna inte ska få fäste i befolkningen krävs att 90-95 procent är immuna (skyddade), antingen genom vaccination eller efter genomgången naturlig infektion.
Biverkningar
Eftersom MPR-vaccinet är ett så kallat levande försvagat vaccin så kan det orsaka en försvagad form av en sjukdom. Besvären brukar vara lindriga och gå över på några dagar. Feber och ett blekt utslag 7-12 dagar efter vaccination förekommer hos 5-10 procent. Enstaka barn kan få övergående lindrig ledvärk eller en kortvarig förstoring av lymfkörtlar i ljumsken eller armhålan på samma sida som injektionen. Av de som får feber kan enstaka barn drabbas av en feberkramp. Även om dessa symptom uppträder kan barnet inte smitta andra.
Allergiska reaktioner har beskrivits i enstaka fall, men det är ofta svårt att veta om allergin orsakats av vaccinet eller av något annat som den vaccinerade utsatts för.