Vaccin mot mässling
Mässling är i vissa utvecklingsländer, där man ännu inte allmänt vaccinerar barnen, en vanlig och höggradigt smittsam barnsjukdom. Dödligheten är inte sällan hög, särskilt hos spädbarn. Enligt WHO:s beräkningar dog 197 000 personer av mässling 2007, de flesta var barn under fem år. Mässling förekommer nuförtiden sällan i Sverige.
Insjuknandet vid mässling är akut med snabbt stigande feber, ögonirritation och tilltagande luftvägssymtom i form av en besvärlig torrhosta. Efter någon dag uppträder ett storfläckigt, rött och ofta sammanflytande utslag som först brukar ses i ansiktet och som sedan sprider sig ner på bål och extremiteter. Komplikationer är ganska vanliga. Småbarn drabbas ofta av krupp (viruskrupp). De infekterade slemhinnorna kan bli sekundärinfekterade med bakterier, och barnen kan då få t.ex. öroninflammation, bihåleinflammation eller lunginflammation, vilket ofta kräver antibiotikabehandling.
Mässlingviruset har också själv förmåga att orsaka lunginflammation.
Sjukdomen kan ibland (ungefär 1 per 1000) kompliceras av en allvarlig hjärninflammation. Denna läker i regel ut, men dödsfall förekommer, och ibland ses kvarstående hjärnskada.
När ska vaccinet tas?
Vaccinet ges i barnvaccinationsprogrammet vid följande åldrar:
18 månader samt 6-8 år
I Sverige ges kombinationsvaccinet mot mässling-påssjuka-röda hund (MPR) två gånger, första gången vid 18 månaders ålder och andra gången i skolan. Hittills har den andra dosen givits vid tolv års ålder, men en omläggning av tidpunkten för denna dos pågår för närvarande. Barn födda till och med 2001 följer det gamla schemat och vaccineras i årskurs 6, medan barn födda från 2002 vaccineras i årskurs 1-2. För närvarande finns det inte något separat vaccin mot mässling att få tag på i Sverige.
När ska vaccinet inte tas?
Vid säkerställd överkänslighet mot någon beståndsdel i vaccinet. Vid infektion med hög feber ska man vänta med vaccination. Absolut kontraindikation (omständighet som utgör skäl eller hinder mot att vaccinera) är en svår allergisk reaktion inom 48 timmar efter föregående dos eller en sådan reaktion mot en ingrediens i vaccinet. Gravida ska inte vaccineras med kombinationsvaccinet mot mässling-påssjuka-röda hund (MPR).
Skyddseffekt
En dos MPR-vaccin ger skydd mot mässling, påssjuka och röda hund hos cirka 95 procent av alla vaccinerade individer. Detta är i vaccinsammanhang ett mycket bra skydd. Den andra dosen ges för att de som inte fick något skydd vid första dosen ska få en ny chans. Den andra dosen kan också hjälpa till att upprätthålla skyddet.
För att sjukdomarna inte ska få fäste i befolkningen krävs att 90-95 procent är immuna (skyddade), antingen genom vaccination eller efter genomgången naturlig infektion.
Biverkningar
Eftersom MPR-vaccinet är ett så kallat aktivt försvagat vaccin, med kvarstående förmåga att föröka sig, så kan det orsaka en försvagad form av en sjukdom. Besvären brukar vara lindriga och gå över på några dagar. Feber och ett blekt utslag 7-12 dagar efter vaccination förekommer hos 5-10 procent. Även på den tiden mässlingsvaccin gavs ensamt, så förekom feber hos 5-10 procent. Enstaka barn kan få övergående lindrig ledvärk eller en kortvarig förstoring av lymfkörtlar i ljumsken eller armhålan på samma sida som injektionen. Av de som får feber kan enstaka barn drabbas av en feberkramp. Även om dessa symptom uppträder kan barnet inte smitta andra.
Allergiska reaktioner har beskrivits i enstaka fall, men det är ofta svårt att veta om allergin orsakats av vaccinet eller av något annat som den vaccinerade utsatts för.