Vaccin mot difteri
Difteri är en mycket allvarlig sjukdom som obehandlad kan leda till döden. Sjukdomen var för 100 år sedan vanlig i Sverige och dödade årligen tusentals barn. Genom förbättrad hygien samt vår allmänna vaccination är difterifall hos oss numera mycket ovanliga.
Alla vacciner mot difteri innehåller toxoid. Det är en avgiftad form av det bakteriegift (toxin) som bakterien producerar och som i naturlig form orsakar sjukdomssymtomen. Toxoiderna kan inte utlösa sjukdomssymtom men däremot utlöser de produktion av antikroppar. Om en vaccinerad person blir infekterad med difteribakterier så blockerar antikropparna det toxin som bakterierna producerar, och skyddar därmed mot sjukdom.
När ska vaccinet tas?
Vaccinet ges i barnvaccinationsprogrammet vid följande åldrar:
3 månader + 5 månader + 12 månader
samt
5-6 år + 14-16 år
I det nuvarande vaccinationsprogrammet ges kombinationsvaccin mot difteri och stelkramp tillsammans med de andra vaccinationer som rekommenderas vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Påfyllnadsdoser vid 5–6 års ålder och 14–16 års ålder ges tillsammans med vaccin mot stelkramp och kikhosta (vid 5-6 års ålder i kombination med poliovaccin). Barn födda till och med 2001 följer tidigare vaccinationsprogram och får sin fjärde vaccination i 10-årsåldern.
När ska vaccinet inte tas?
Vid allvarliga reaktioner efter tidigare vaccination med vaccin som innehåller D (difteritoxin) eller T (tetanustoxin) eller känd allergi mot någon beståndsdel i vaccinet. Absolut kontraindikation (omständighet som utgör skäl eller hinder mot att vaccinera) är en svår allergisk reaktion inom 48 timmar efter föregående dos eller en sådan reaktion mot en ingrediens i vaccinet.
Skyddseffekt
Skyddet mot difteri minskar gradvis. En påfyllnadsdos rekommenderas vid 5-6 års ålder och i årskurs 8-9.
Biverkningar
Vaccinet kan orsaka rodnad, svullnad och ömhet på injektionsstället under några dagar. I allmänhet är sådana reaktioner lindriga och tolereras väl. Man kan få feber 38–39°. Det är mindre vanligt med kvarvarande eller större rodnad och svullnad. Feber som överstiger 39° eller håller i sig flera dagar är sällsynt, liksom nässelutslag eller allergiska reaktioner. Detaljerad information finns i FASS-texten för respektive kombinationsvaccin.
Observera att de kombinationer som används i dag också innehåller andra vacciner. Det betyder att den redovisade frekvensen av biverkningar är den sammanlagda frekvensen för vacciner som ingår i kombinationen. På senare år har man uppmärksammat sent uppdykande och sedan kvarstående och kliande knuta hos småbarn på platsen för injektionen.
Risken för lokalreaktioner anses öka med antalet vaccindoser, och särskilt för stelkramp brukar man räkna med en ökad risk för större lokalreaktioner om individen tidigare har fått fem eller fler injektioner. Risken är troligtvis något mindre numera än när DT-vaccin gavs subkutant (under huden), vilket ger mer reaktioner jämfört med intramuskulärt (i muskeln).
Allergiska reaktioner har beskrivits i enstaka fall, men det är ofta svårt att veta om allergin orsakats av vaccinet eller av något annat som den vaccinerade utsatts för.