Unga och unga vuxna

Personer mellan 14 och 29 år är centrala målgrupper i frågor om sexuell hälsa. Det gäller även insatser mot hiv och sexuellt överförda infektioner, såsom klamydia. Sexuellt risktagandet har ökat, liksom tillgängligheten till sexuella kontakter.

Personer mellan 14 och 29 år är ur ett befolkningsperspektiv centrala målgrupper i frågor om sexuell hälsa och för att generellt förebygga spridningen av STI. Möjligheten till en trygg och säker sexualitet i ungdomsåren är oftast grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande.

Smittskyddsinstitutet anser att ungdomar och unga vuxna i större utsträckning än i dag bör erbjudas hivtest och rådgivning i samband med kontakt med hälso- och sjukvården. Samtidigt måste det förebyggande arbetet mot klamydia förstärkas i skolan och inom hälso- och sjukvården. Klamydia är i dag en generaliserad epidemi bland unga och unga vuxna i Sverige.

Mål enligt handlingsplan mot klamydia

Personer mellan 15 och 29 år står för drygt 85 procent av alla klamydiafall. För att stärka det förebyggande arbetet mot klamydia har myndigheten publicerat en handlingsplan med fokus på denna grupp. Preventionen måste tydligare utformas utifrån beteendevetenskapliga metoder grundat på bästa tillämpliga kunskap. Till 2014 ska

andelen ungdomar och unga vuxna i åldrarna 15–29 år som uppger att de alltid använder kondom med en ny eller tillfällig partner väsentligen ha ökat.
självinsikten och förståelsen för vilka konsekvenser oskyddat sex kan innebära väsentligen ha ökat inom målgruppen ungdomar och unga vuxna.
andelen ungdomar och unga vuxna som vet när man bör testa sig för klamydia ha ökat.
ungdomar och unga vuxna med förhöjt riskbeteende testa sig regelbundet, minst var sjätte månad.

För att nå målen måste flera aktörer samarbeta. Skolan, skolhälsovården och ungdomsmottagningarna är verksamheter som är lämpade att förbättra ungdomars kommunikation om risker och konsekvenser med oskyddat sex, och fördelen med att använda skydd. Även ideella organisationer bör delta i arbetet.

Potentiella riskfaktorer

Forskning visar att ungdomar och unga vuxna har ett ökat sexuellt risktagande. Ungdomsperioden är idag mer utsträckt och attityder, värderingar och förändrade sexuella beteenden har betydelse för hur den sexuella hälsan utvecklas. Det finns en ökad tolerans för tillfälliga sexuella förbindelser.

Gruppen har fler partners och fler har erfarenhet av sex efter ”första kvällen”. Kopplingen mellan kärlek och sexualitet förändras vilket är särskilt tydlig hos unga kvinnor. För unga män har normen och attityden tidigare varit mer tillåtande till fler och lösare relationer.

En större rörlighet och ökat resande i och utanför Sverige bland gruppen utgör en ökad risk för smittspridning genom kontakter mellan olika sexuella nätverk.

Internet påverkar sexualiteten på flera sätt. Dels har unga via Internet stor tillgänglighet till information om sexualitet, bilder med sexuellt innehåll och till pornografi. Dels skapar Internet nya möjligheter till kontakt. Det behövs mer kunskap om vad det innebär att växa upp och leva i en sexualiserad värld där tillgängligheten bara finns ett ”musklick” bort.

Det behövs ytterligare forskning i frågor som påverkar normerna kring sexualitet och tabun med mera.

Ungdomar med särskilt behov

Ungdomar och unga vuxna är en heterogen grupp och det förebyggande arbetet måste utformas utifrån specifika behov och resurser såsom kön, ålder, kulturell bakgrund samt sexuell erfarenhet och sexuell läggning. Vissa unga och unga vuxna är också mer utsatta för risk än andra. Det gäller ungdomar som

är socialt utsatta,
saknar förtroendefulla vuxna att kommunicera med,
presterar dåligt i skolan och saknar möjlighet för socialt engagemang,
ungdomar som inte känner igen sig i majoritetssamhällets sociala
konstruktion av sexualiteten vilka söker egna vägar för att hitta identiteten, till exempel hbt-ungdomar.

Enligt Nationella strategin (prop. 2005/06:60) ska

kunskapsområdet sex och samlevnad tydligare lyftas fram i kursplanerna för grund- och gymnasieskolan. Kunskapsområdet bör även lyftas fram inom skolans arbete med värdegrundsfrågor och mänskliga rättigheter,
elevvård och skolhälsovård bör bättre tas tillvara i det förebyggande arbetet,
ungdomsmottagningar och motsvarande bör bättre tas tillvara i det förebyggande arbetet och särskilda ansträngningar bör göras för att nå ut till pojkar,
preventionsstrategier för unga vuxna bör kopplas till arbetet med att förebygga oönskade graviditeter.

Strategin delar in målgruppen unga och unga vuxna i åldersgrupperna 10–13 år, 14–19 år och 20–29 år. Barnkonventionen påverkar därför det förebyggande arbetet, och ger en universell definition av vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen. Varje människa under 18 år räknas som barn, om inte han eller hon blir myndig tidigare enligt den nationella lagstiftningen.

Tipsa en vän

Uppdaterad 2010-11-24 13:27