Allmän information om antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens är ett växande folkhälsoproblem som orsakar ökad sjuklighet och dödlighet i bakteriella infektioner. Detta medför stora kostnader för sjukvården bl.a. i form av dyrare läkemedel och förlängda vårdtider. Problemet har under senare år uppmärksammats alltmer internationellt. 2002 presenterade EU:s Ministerråd sina rekommendationer om antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens för medlemsländerna. I maj 2005 antog WHO:s beslutande organ Världshälsoförsamlingen (WHA) resolutionen: Improving the containment of antimicrobial resistance. I resolutionen uppmanas medlemsländerna att säkerställa ett enhetligt och tvärsektoriellt arbete för att motverka antibiotikaresistens. Vidare uppmanar resolutionen WHO att aktivt stödja medlemsländerna och att regelbundet återrapportera hur arbetet framskrider.

Den svenska Regeringen överlämnade i december 2005 till Riksdagen sin proposition ”Strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar”. Innehållet bygger till stora delar på det förslag till handlingsplan som togs fram av Socialstyrelsen 2000. Propositionen har ett brett perspektiv och täcker utöver humanmedicinen även tandvård, veterinärmedicin, livsmedel, växtskyddsmedel och genetiskt modifierade mikroorganismer.
Avsnittet som behandlar vårdhygien har medfört förslag till lagändringar i tandvårdslagen resp hälso- och sjukvårdslagen och föreskriver att vården ska vara av god kvalitet med en god hygienisk standard.

I Smittskyddslagen utökas smittskyddsläkarens uppgifter med att följa att vårdgivare vidtar de åtgärder som krävs för att förebygga smittspridning. Vidare skall smittskyddsläkaren skyndsamt underrätta vårdgivare om iakttagelser som är av betydelse för att förebygga smittspridning inom det verksamhetsområde som vårdgivaren ansvarar för.

Smittskyddsinstitutets uppgifter inom antibiotikaresistens är att utveckla och upprätthålla:

Mikrobiologisk och epidemiologisk resistensövervakning,
Metoder för verifiering av resistens,
Epidemiologiska typningsmetoder,
Extern kvalitetssäkring av resistensbestämning,
Forskning och metodutveckling,
Nationell och internationell samverkan inom antibiotikaresistensområdet.

Antibiotikaresistensgruppen (ARG)

Antibiotikaresistensgruppen (ARG) är en samverkansgrupp mellan de epidemiologiska och bakteriologiska avdelningarna vid Smittskyddsinstitutet, det externa referenslaboratoriet i Växjö samt representanter för landets mikrobiologiska laboratorier. Gruppen är expertorgan i frågor som rör nationell övervakning av antibiotikaresistenta bakterier och utgör ett forum för samverkan mellan Sverige och andra länder inom detta område.

Gruppen önskar vidareutveckla kontakten med de aktörer ute i landet som arbetar med antibiotikaresistensfrågor och tar tacksamt emot: