2002
Efter att Smittskyddsinstitutets (SMI) generaldirektör uppvaktats av hela "hygiensverige", tillsattes 2002 en rikshygiensjuksköterska.
SMI får sin första rikshygiensjuksköterska när Kerstin Mannerquist anställs:
Vet du varför SMI ville tillsätta en helt ny tjänst som rikshygiensjuksköterska 2002?
– Som jag minns det uppvaktades Ragnar Norrby (Smittskyddsinstitutets generaldirektör) av hela hygiensverige med Svensk förening för vårdhygien i spetsen, som tyckte att tjänsten som egentligen fanns också borde tillsättas. Problem med MRSA (meticillinresistenta gula stafylokocker) började synas i vården, Sjukhus i Göteborg hade riktigt stora MRSA-utbrott i mitten av 90-talet, liksom Stockholm i början av 2000-talet.
Hur var stödet för din tjänst då det begav sig?
– Jag upplevde ett väldigt stort stöd, men kanske också ibland lite för stora förväntningar, att en enda person skulle axla allt kring vårdhygien. I dag är jag mer varm i kläderna och har lyckats genomföra en del saker. Det jag kanske är mest glad över är att vi har lyckats med att driva igenom utbildningen Diplomprogrammet i smittskydd och vårdhygien vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg. Vi har också återkommande vårdhygiendagar, så kallade SMI-dagar, där vi utbildar vårdpersonal i hygienfrågor.
När jag började på SMI var jag ensam om alla frågor. I dag är vi ett vårdhygieniskt team på fyra personer på den bakteriologiska avdelningen.
Vilka är en rikshygiensjuksköterska främsta arbetsuppgifter?
– Jag gör så mycket olika saker. Utbildningen är ett stort område. Jag utbildar i vårdhygien på alla nivåer, både inom sjukvården men också på kommunal nivå, som personal i förskolan. Även expertfunktionen är viktig, jag har deltagit i revideringen av Gröna boken, som är kunskapsunderlag i vårdhygien, och även andra föreskrifter och rekommendationer som ges ut av Socialstyrelsen. Jag reser runt i hela landet och träffar mina kollegor på landstingsnivå, när det har regionmöten. Jag har ständig kontakt med allmänhet och media. Även samarbetet med övriga nordiska länder är viktigt. På SMI är jag också involverad i 2009 års tema med inriktningen vårdrelaterade smittor.
Vilka är de stora framtida frågorna inom ditt område?
– Inom vårdsektorn måste hygienfunktionen fortsätta att vara stark. Arbetet med antibiotikaresistens kommer vara ett jätteproblem även i framtiden. Vårdkedjan är väldigt dynamisk, patienter snurrar runt på flera platser inom både kommunal omsorg och inom landstinget och då måste det vara fokus på de vårdhygieniska frågorna. Just nu håller vi på och bygger upp ett nätverk inom EU. Det kommer vara en prioriterad sak att driva vårdhygienfrågor i Europa.
Text: Aase Sten, Informationssektionen
